Bakgrund och problem: Detaljhandeln Àr en konkurrensutsatt marknad. Det blir allt vanligare med belöningssystem inom organisationer för att motivera sin personal för att undvika yttre pÄtryckningar. En problematik ligger i vad som motiverar personal till bÀttre prestationer i förhÄllande till kulturella olikheter, och hur belöningssystem pÄ bÀsta sÀtt skall anpassas efter den kulturella kontext den avser att anvÀndas i. DÀrför kommer kulturell- och arbetsrelaterad motivation studeras bÄde inom Sverige och USA.Syfte: Syftet med aktuell studie Àr att fÄ ökad kunskap om belöningssystem, att undersöka om det finns skillnader mellan amerikansk och svensk personal inom motivationsfaktorer, samt att undersöka om det finns skillnader mellan amerikansk och svensk personal i upplevelsen av arbetsplats i relation till belöningssystem.Metod: Studien Àr av kvantitativ utformning och datainsamlingen genomfördes med en redan framtagen enkÀt (QPS nordic). Urvalet bestod av totalt 103 personer, varav 53 av dessa var svensk personal och 50 var amerikansk personal.

Syftet med denna studie Àr att försöka uppmÀrksamma nÄgra lÀrares arbete med elever med AD/HD-problematik i en grundskola i Stockholms förort. UngefÀr en av Ätta elever som börjar skolan i Sverige har dessa symptom (Gillberg, 1996). Vi har valt att undersöka vilka pedagogiska strategier lÀrarna pÄ skolan anvÀnder sig av med barn med dessa svÄrigheter i sin undervisning och i sitt bemötande. Vi har Àven valt att undersöka hur dessa lÀrare utformat klassrumsmiljön för att eleven pÄ bÀsta sÀtt ska anpassas till den pedagogiska verksamheten samt tagit reda pÄ vilken hjÀlp lÀrarna fÄr frÄn skolan i form av extra resurser. Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat klasslÀrare, rektor och specialpedagog och sedan jÀmfört informationen frÄn vÄra informanter med tidigare forskning och litteratur.

SvĂ„righeter i matematik berör mĂ„nga elevers skolvardag. År 2009 var det 9,7 % av eleverna i Ă„r nio i Göteborg som inte nĂ„dde upp till mĂ„len i matematik. I litteraturen finns flera olika förklaringsmodeller för varför en elev utvecklar matematiksvĂ„righeter och det tycks som svĂ„righeterna uppstĂ„r som ett samspel mellan de olika faktorerna. Det konstateras dock att en del elever har matematiksvĂ„righeter, men alltför mĂ„nga fĂ„r svĂ„righeter i samband med den pedagogiska undervisningen. För en elev som befinner sig i matematiksvĂ„righeter innebĂ€r det ofta att sjĂ€lvuppfattningen i Ă€mnet blir pĂ„verkad pĂ„ ett negativt sĂ€tt.

Denna kandidatuppsats berör platsmarknadsföring pÄ semesterön Mauritius. Vi författare har under en tre veckor lÄng fÀltstudie undersökt varför Mauritius utvecklats till att bli en exklusiv paradisö samt hur detta arbete har gÄtt till vÀga. För att fÄ en helhetsbild av ön samt direktkontakt med berörda aktörer har vi under vÄr studie intervjuat olika aktörer sÄsom marknadsföringsorganisationer, myndigheter, lokala entreprenörer samt turister. En intressant synvinkel för Mauritius del Àr hur denna lilla ö sÄ snabbt kunnat vÀxa fram till vad mÄnga i vÀstvÀrlden kallar ett paradis. Vi Äkte till Mauritius i ett tidigt stadium i uppsatsprocessen för att undersöka vilka grundlÀggande förutsÀttningar som krÀvs för att bygga upp en destination samt vilken ekonomisk betydelse turismen har för Mauritius.Uppsatsen fokuserar pÄ de tre begreppen platsmarknadsföring, platsvarumÀrkesbyggande samt platsimage.

Det Àr vanligt att hÀstar Àr feta idag. Det beror pÄ att hÀstarna fÄr mer energi Àn vad de gör av med. En fet hÀst utsÀtts lÀttare för hÀlsoproblem Àn en hÀst som hÄller sin normala vikt. MÄnga hÀstÀgare överutfodrar med energi och dÀrför blir hÀstarna feta eftersom de inte förbrÀnner överskottsenergin. DÄ hÀsten inte förbrÀnner energin ansÀtter hÀsten det till fett.

Urbaniseringen ökar samtidigt som det sker en omfattande klimatförÀndring i vÀrlden. StÀderna stÄr för bland annat 70 procent av de globala koldioxidutslÀppen och tvÄ tredjedelar av vÀrldens energianvÀndning. HÀlften av vÀrldens befolkning bor i stÀder. PÄ grund av detta Àr det nödvÀndigt att stÀderna Àr hÄllbara. DÀrför finns det olika klassificeringssystem för stadsdelar som underlÀttar att skapa en hÄllbar stad.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att jÀmföra och belysa hur friluftslivsföretag har utvecklats och hur utveckling och anvÀndande av friluftslivsprodukter skett i Sverige och Norge under senaste 20 Ären samt hur utvecklingen kan tÀnkas se ut i framtiden.                      - Hur har den ekonomiska utvecklingen sett ut för företagen?- Hur har utvecklingen sett ut för kvinnor?- PÄverkar moderna Àventyrare utvecklingen?- Sker utvecklingen mot design mer Àn funktion?- PÄverkar en eventuellt rÄdande sportifiering utvecklingen?- Hur pÄverkar reklam och metaprodukten utvecklingen?- Finns skillnader mellan Sverige och Norge rörande detta?Metod: GenomgÄng av litteratur och produktinformation frÄn företagen Haglöfs, Bergans och Aclima kompletterat med kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom respektive företag och fyra andra personer  med nÀra koppling till friluftsliv.Resultat: Under de senaste 20 Ären har utvecklingen för kvinnor gÄtt frÄn unisex till specifika mÀrken enbart avsedda för den kvinnliga marknaden. Perspektivet har gÄtt frÄn funktionalitet till mer mode och trendriktiga produkter. Dessa produkter marknadsförs genom moderna Àventyrare, concept stores och livsstilar. En rÄdande sportifiering av friluftslivet verkar ske bÄde i Norge och Sverige, och möjligen i högre grad i Sverige.

Uppsatsen Àr ett uppdrag av en enhetschef inom kvinnosjukvÄrden. Syftet Àr att beskriva hur kuratorerna arbetar med patienter som fÄtt tidiga missfall. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar för att uppnÄ vÄrt syfte:? Hur ser kuratorskontakten ut med avseende pÄ innehÄll och struktur?? Vilka strategier och samtalstekniker anvÀnder sig kuratorerna av?Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat fem kuratorer som Àr verksamma inom kvinnosjukvÄrden. De har alla erfarenhet av att arbeta med patienter som fÄtt tidiga missfall.

Denna rapport har genomförts för att utvÀrdera om svetsgardiner som luftflödesstyrandeelement i datorhallar ger nÄgon energieffektivisering. Vilket utslag systemet ger dÄsvetsgardiner anvÀnds jÀmförs med utslaget nÀr inga svetsgardiner finns med och pÄverkarsystemet. FÄr servrarna tillrÀckligt mycket kalluft för att kylas och behöver man tre styckenrumskylare för att kyla rummet tillrÀckligt? Rapporten har ocksÄ genomförts för att ge enutvÀrdering av svetsgardinernas form och funktion. Volvo Personvagnar vill veta om det Àrekonomiskt hÄllbart att anvÀnda svetsgardiner i sina datorhallar.Det Àr ocksÄ önskvÀrt att bevisa att det blir ett bÀttre klimat runt servrarna nÀr svetsgardineranvÀnds.

Det finns mÄnga Ärs forskning bakom de bekÀmpningsmetoder vi har i dag för att bekÀmpa den spanska skogssnigeln i vÄra odlingar och trÀdgÄrdar. Dessa bekÀmpningsmedel Àr i regel ganska dyra, fungerar inte optimalt i fuktigt klimat, verkar ett tag och mÄste sedan underhÄllas vilket blir dyrt och tidsmÀssigt kostsamt för konsumenten. Syftet med denna litteraturstudie Àr att fÄ fram om det finns vÀxter som spanska skogssnigeln inte Àter utav. Finns det vÀxter som snigeln inte gillar eller av nÄgon annan anledning inte Àter, skulle det betyda att man med hjÀlp av vÀxtvalet kan hÄlla spanska skogssnigeln frÄn sin Äker, plantering eller trÀdgÄrd. Genom att exempelvis plantera osmakliga vÀxter mellan grödorna, runt en vÀrdefull plantering som en slags barriÀr eller helt enkelt endast plantera osmakliga vÀxter för att kunna ha vÀxter överhuvudtaget i sin trÀdgÄrd att kunna njuta av utan angrepp. Spanska skogssnigeln Àr allÀtare vilket betyder att den Àter levande och dött material och kan Àven Àta av kadaver av sin egen art. Det finns dock undantag dÀr snigeln av olika skÀl vÀljer att inte Àta pÄ vÀxten.

Kraven pÄ att bygga miljövÀnligt blir hÄrdare för varje Är. Ett av framtidens miljövÀnliga flerbostadshus har byggts i Hamburg Tyskland. Byggnaden kallas Woodcube och bestÄr till största del av prefabricerade massiva trÀelement med unika egenskaper. Inga spikar, lim, ytbehandlingar eller miljöskadliga Àmnen har anvÀnds i konstruktionen. Det finns bara nÄgra enstaka material förutom hisschakt och kÀllare i armerad betong som inte Àr framstÀllda av biologiska material.En byggfysikalisk undersökning utfördes dÀr Woodcube projektet studerades ur energi- och fuktsynpunkt.

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

EnergianvÀndningen i Sverige mÄste minskas, eftersom den bidrar till stora utslÀpp av vÀxthusgaser som pÄverkar vÄrt klimat negativt. Byggnadssektorn bidrar starkt till dessa utslÀpp, eftersom 40 procent av Sveriges energianvÀndning kommer frÄn bostÀder och lokaler. Passivhus, som Àr en byggnad utan traditonellt vÀrmesystem, kan vara en lösning för att minska energianvÀndningen i byggnader. Ett passivhus vÀrms upp av den energi som alstras frÄn mÀnniskor och de hushÄllsapparater som anvÀnds i huset. Trots att passivhusen kan bidra positivt till klimatförbÀttring, har de ÀndÄ inte fÄtt nÄgot större genomslag pÄ den svenska marknaden.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Konkurrensen pÄ dagens varumarknad Àr hÄrd, studier gjorda av bl. a. Robert G Cooper visar att en stor del av produktlanseringarna misslyckas. I denna hÄrda miljö har varumÀrket blivit ett allt viktigare konkurrensmedel och det som förmÄr att höja en produkt över en annan. Speciellt nya företag Àr hÄrt utsatta i denna miljö i och med att de ofta saknar de ekonomiska och organisatoriska resurser som de etablerade företagen innehar.