ABSTRACTTitel: Kommunikation mellan hem och skola ? vilka förÀldrar tycker vad?Författare: Anette KarlssonHandledare: Per DannefjordStudien syftar till att belysa hur förÀldrarna pÄ Lillestadskolan uppfattar kommunikationen mellan hem och skola. Av all den kommunikation som sker mellan parterna, riktar studien ett speciellt fokus mot utvecklingssamtalen. Undersökningen ska kartlÀgga vilken typ av information förÀldrarna efterfrÄgar och hur kontinuerlig den bör vara, samt vilka förvÀntningar pÄ och erfarenheter de har av utvecklingssamtalen. Detta ska sedan stÀllas i kontrast till lÀrarnas Äsikter för att synliggöra likheter och skillnader dem emellan.

Den svenska frilandsproduktionen av snittblommor Àr minimal sedan tio Är tillbaka. Det finns mÄnga miljömÀrkningar men det Àr tveksamt om konsumenterna förstÄr dem. Vi lever i en tid av miljödebatt och dÄ nÀrodlat Àr i ropet. Ett skÀl till detta arbetes tillkomst var misstanken om att förutsÀttningarna för att fÄ avsÀttning för svenskodlade snittblommor har förÀndrats. Inom ramen för detta kandidatarbete har en litteraturstudie gjorts som undersöker frÄgor kring produktion och produktionsförutsÀttningar, kulturer och kriterier för kulturval. Intervjuer har ocksÄ genomförts med personer pÄ nyckelpositioner i branschen för att kartera olika försÀljningskanalers framkomlighet. Det finns generellt goda möjligheter för produktion av snittblommor pÄ friland, med ett över Äret varierande sortiment.

Som ett kommunikationsverktyg och en ledarskapsaspekt tjÀnar feedback mÄnga syften i enorganisation, och Àr dÀrför ett stÀndigt aktuellt och relevant Àmne. Somliga ledarstilar passarbÀttre Àn andra i olika organisationer, dÄ organisationskulturen har en stor pÄverkan pÄ hurledarskapet mottages. PÄ grund av detta pÄverkas Àven relationen mellan ledare och medarbetareoch hur tvÄvÀgskommunikationen, feedbacken, sker mellan parterna. I denna uppsats undersökssamspelet mellan feedback och organisationskultur & ledarskap i syfte att utveckla feedbackeninom organisationer. Hur feedback sker, problem i samband med feedback och förutsÀttningarnaför feedback har varit viktiga aspekter som har undersökts i denna studie.

Att ta tag i problemet anga?ende klimatfo?ra?ndringarna och den fo?rva?ntade globala temperaturho?jningen ga?r inte la?ngre att skjuta upp utan ma?ste a?tga?rdas i dagens la?ge fo?r att jorden slutligen ska na? ett ha?llbart klimat. Genom att visa omva?rlden att det ga?r att ha en fungerande storstad med kraftiga reduceringar i biltrafik och ett stort utbud av kollektivtrafik kan Stockholm visa framfo?tterna och vara en inspiration till o?vriga sta?der. Klimatfo?ra?ndringarna a?r ett globalt problem och det kra?vs da?rfo?r ett agerande pa? global niva?.

Med anledning av vargens (Canis lupus) Äteretablering i Sverige presenteras och jÀmförs de boskapsvaktande djuren hund (Canis lupus familiaris), lama (Lama glama) och Äsna (Equus asinus). Boskapsvaktande djur anvÀnds sedan lÀnge i mÄnga rovdjurstÀta lÀnder, men i Sverige anvÀnds idag frÀmst rovdjurssÀkra stÀngsel för att hindra varg frÄn att riva fÄr (Ovis aries). StÀngsel Àr dock kostsamma och begrÀnsar dessutom betesytan. Under 2006 hade 32 % av fÄrflockarna i USA hundar, 14 % lamor och 9 % Äsnor som vaktdjur. En boskapsvaktande hund mÄste vÀxa upp i en fÄrflock för att socialiseras med fÄren.

TillÀmpningen av genetiskt modifierade (GM) grödor har varit utbredd över hela vÀrlden och har ökat markant sedan den första GM-grödan blev tillgÀnglig för kommersiellt bruk 1996. Sedan starten har det tillkommit mycket forskning kring risken för spridning av transgener frÄn grödor till vilda populationer. För att en transgen ska kunna etableras i en vild population sÄ mÄste tidiga generationer av hybrider överleva för att kunna Äterkorsas upprepade gÄnger med den vilda arten, det gör att det genetiska materialet frÄn grödan succesivt reduceras i varje generation tills det att transgenen Àr det enda DNA frÄn grödan kvar hos avkomman. För att denna process ska vara stabil krÀvs det en stark selektion för transgenen. Det hÀr sÀttet för en gen att etableras i en population kallas för introgression och tros ha spelat en stor roll i vÀxternas evolution.

Uppsatsen handlar om hur en lÀrare, i skolÄr 3, arbetar med matematisk problemlösning. Syftet Àr att beskriva hur och varför man ska arbeta med problemlösning i de lÀgre skolÄren och hur eleverna bearbetar problemen och vilka svÄrigheter som kan uppstÄ. De frÄgestÀllningar jag har haft utgÄr bÄde frÄn ett lÀrarperspektiv och ur ett elevperspektiv. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes fallstudien som metod i kombination med litteraturstudier.Resultatet av litteraturstudien visar att elever bör utveckla strategier för att eleverna ska klara av vardagen. Problemlösning kan Àven ses som ett medel för att utveckla elevens sociala kompetens, sprÄk, logiskt tÀnkande och förmÄga att argumentera.

MĂ„let med försöken har varit att ta reda pĂ„ om det finns en skillnad mellan olika fibervĂ€var och deras effekt pĂ„ temperatur, luftfuktighet och klimatet under fibervĂ€varna. Försöken Ă€r tĂ€nkt att utgĂ„ frĂ„n de förhĂ„llanden som finns i kulturodlingar av fĂ€rskpotatis och jordgubbar för att se vilken effekt fibervĂ€varna har pĂ„ dessa kulturer. Försöket har varit av stort intresse pĂ„ de tvĂ„ gĂ„rdar dĂ€r de lagts ut, dels för att det inte finns nĂ„got material som tar upp fibervĂ€varnas effekt pĂ„ temperatur och luftfuktighet pĂ„ det sĂ€ttet som vĂ„ra försök har varit tĂ€nkta att pĂ„visa. Resultaten har visat pĂ„ olika effekter frĂ„n de olika vĂ€varna. UtlĂ€ggning av fĂ€ltförsken har gjorts pĂ„ tvĂ„ gĂ„rdar i SkĂ„ne. Det ena försöket lades ut pĂ„ HumlegĂ„rden i Vadensjö i vĂ€stra SkĂ„ne. Det andra försöket placerades i Öllöv utanför Grevie pĂ„ BjĂ€rehalvön i NordvĂ€stra SkĂ„ne. PĂ„ humlegĂ„rden i Vadensjö finns en lĂ€tt mullhaltig morĂ€nlĂ€ttlera som hĂ„ller pH-vĂ€rdet 7,9 och i Öllöv utanför Grevie Ă€r jordtypen en mullfattig lerig sandgrovmo med ett pH-vĂ€rde pĂ„ 6,8. Försöken kom att behandla fem försöksled dĂ€r fibervĂ€var av samma fabrikat lades ut i samma miljö med temperaturloggrar placerade i centrum av varje försök för att göra mĂ€tningar en gĂ„ng i halvtimmen pĂ„ temperatur och luftfuktighet.

Idag kÀnnetecknas det svenska jordbruket framför allt av storskaliga, effektiviserade och specialiserade lantbruk med behov av flera energikrÀvande produktionsmedel. Negativa konsekvenser av detta lantbruk Àr bland annat en minskad variation av livsmiljöer i jordbrukslandskapet, en minskad biologisk mÄngfald och dÀrmed en försvagning av ekosystemtjÀnster knutna till jordbruket. EkosystemtjÀnster möjliggör liv pÄ vÄr jord genom att lÄngsiktigt understödja tillgÄngen till framför allt mat, dricksvatten, fiber och virke samt reglera klimat och luftkvalitet. Ett uthÄlligt lantbruk Àr ett system som gynnar och anvÀnder sig av ekosystemtjÀnster och biologisk mÄngfald för att produktionen ska fungera. Forskning visar att det finns en högre artrikedom pÄ smÄskaliga ekologiska gÄrdar Àn pÄ större konventionella gÄrdar.

Denna kandidatuppsats berör platsmarknadsföring pÄ semesterön Mauritius. Vi författare har under en tre veckor lÄng fÀltstudie undersökt varför Mauritius utvecklats till att bli en exklusiv paradisö samt hur detta arbete har gÄtt till vÀga. För att fÄ en helhetsbild av ön samt direktkontakt med berörda aktörer har vi under vÄr studie intervjuat olika aktörer sÄsom marknadsföringsorganisationer, myndigheter, lokala entreprenörer samt turister. En intressant synvinkel för Mauritius del Àr hur denna lilla ö sÄ snabbt kunnat vÀxa fram till vad mÄnga i vÀstvÀrlden kallar ett paradis. Vi Äkte till Mauritius i ett tidigt stadium i uppsatsprocessen för att undersöka vilka grundlÀggande förutsÀttningar som krÀvs för att bygga upp en destination samt vilken ekonomisk betydelse turismen har för Mauritius.Uppsatsen fokuserar pÄ de tre begreppen platsmarknadsföring, platsvarumÀrkesbyggande samt platsimage.

I Sverige pa?gick under 2013 efterbehandlingsa?tga?rder pa? 1789 fo?rorenade omra?den. Det nationella miljo?ma?let ?giftfri miljo?? har av regeringen angetts som det styrande miljo?- ma?let vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken fo?r fo?rore- ningsspridning i mark fra?n avslutade verksamheter som industrier, va?gar med mera.

PÄ gÄrden Nora Lantbruk bedrivs idag en mjölkproduktion med 100 mjölkande kor i ett stall byggt 1999. Företaget bildades 1999 av tvÄ lantbrukare i omrÄdet som slog samman sin produktion och byggde ett nytt mjölkstall dÄ de befintliga mjölkstallarna var uttjÀnta. Mjölkkorna finns idag pÄ gÄrden i Hol, kalvarna flyttas vid tvÄ mÄnaders Älder till den andra gÄrden cirka tvÄ kilometer dÀrifrÄn dÀr de föds upp och semineras. Kvigorna flyttas tillbaka till gÄrden i Hol strax innan kalvning. Mjölkstallet Àr i dagslÀget i behov av en upprustning och den befintliga mjölkanlÀggningen behöver inom kort bytas ut pÄ grund av Älder och slitage. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ mer kunskap inför en framtida planering av gÄrden i Hol och för en rationaliserad drift inom företaget Nora Lantbruk.

Importen av livsmedelsprodukter stÄr för nÀstan hÀlften av det som konsumeras i Sverige i dag. Detta stÄr i kontrast till den svenska lantbruksbranschens villkor gentemot de utlÀndska jordbruksföretagen. Svensk livsmedelsproduktion har höga krav nÀr det gÀller klimat, miljö och djuromsorg. Med bakgrund av detta bör det finnas goda förutsÀttningar att vÀnda trenden genom att bland annat lyfta fram matkulturella vÀrde, nya produkter, distributionsvÀgar och sÀtt att marknadsföra sina produkter. Genom att möta en diversifierad efterfrÄgan frÄn konsumenterna Àr syftet med denna studie att lyfta fram de faktorer som pÄverkar detaljistens/handlarens val av primÀrproducerande affÀrspartners som producerar regional- och lokalproducerad mat. AffÀrsstrategin relationsmarknadsföring handlar om att uppnÄ framgÄngsrika konkurrensfördelar genom att man skapar, underhÄller och utvecklar företagets relationer med kunder och andra intressenter sÄsom t ex. leverantörer.

The purpose of this thesis was to examine the relationship between feelings and visualizations of climate change. A case study was done on visualizations of climate change from a web page concerning climate change published by the Swedish newspaper Expressen and from the American photographer Gary Braasch?s web page ?World view of global warming?. The thesis is based on the article ?Emotional anchoring and objectification in the media reporting on climate change? by Birgitta Höijer.

Syfte: Studiens syfte Àr att kartlÀgga och analysera insatser och ÄtgÀrder som skrivs in i Ät-gÀrdsprogram för elever som befaras att inte nÄ de uppstÀllda mÄlen i Är 3 och 6 nÀr det gÀller lÀsning och lÀsförstÄelse. Den syftar ocksÄ till att ge en fördjupad bild av hur lÀrare resonerar kring ÄtgÀrder för elever som riskerar att inte nÄ dessa kunskapskrav Teori och metod: Studiens teoretiska kunskapsansats Àr det sociokulturella perspektivet. I detta perspektiv förstÄs allt lÀrande i samspelet mellan kollektivet och den enskilda individen. SprÄket har en central roll och genom det kan vi dela erfarenheter och kommunicera kunskap. Synen pÄ lÀrande handlar om hur man utnyttjar och tillÀgnar sig kognitiva resurser.