Hur företag förhÄller sig till rankinglistor tros enligt tidigare forskning bero pÄ ett proaktivt agerande frÄn företagens sida för att motverka risken att dras med ett dÄligt rykte, vilket Àr nÄgot som företagsledare i dag ser som den mest oroande risken. Ryktet kan ses som en reaktion pÄ ett företags arbete utifrÄn uppfattningar frÄn dess intressenter gÀllande företagets beteende. Dessa reaktioner och uppfattningar kan tydliggöras genom bland annat rankingar och andra mÀtningar.Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur företag förhÄller sig till rankinglistor. Undersökningen utgÄr frÄn Sustainable Brand Insights (SBI) Ärliga index över Sveriges mest hÄllbara varumÀrke och genomfördes genom intervjuer med sex av de 20 högst rankade företagen, samt SBI. Studien visar för det första att företagen förhÄller sig olika till rankingen.

Tidigare forskning har visat att selektiv uppmÀrksamhet (selective attention; SA) mot hotfulla stimuli kan predicera emotionella responser pÄ stressfyllda hÀndelser. Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan sÄrbarhet för Ängest i form av SA och fysiologiska samt sjÀlvskattade stressreaktioner pÄ en laboratoriestressor. Ett negativt samband mellan fysiologisk stressreaktion och SA samt ett positivt samband mellan sjÀlvskattad stressreaktion och SA förvÀntades. Skillnaden i hudkonduktansreaktivitet (skin conductance reactivity; SCR) pÄ subliminalt presenterade hotfulla och neutrala stimuli hos 41 försökspersoner utgjorde mÄtt pÄ SA i denna studie. Försökspersonerna utsattes senare för en laboratoriestressor samtidigt som hjÀrtfrekvensvariabilitet (heart rate variability; HRV) och hudkonduktansvariabilitet (skin conductance variability; SCV) registrerades.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

I vÄrt informationssamhÀlle Àr stress nÄgot som vi alla upplever i nÄgon form. Stress som egentligen Àr en naturlig reaktion men som vid lÄngvarig pÄfrestning kan ge olika symtom och sjukdomar. Syftet med studien var att belysa hur stress pÄverkar kvinnors hÀlsa i Sverige idag. Metoden i detta arbete Àr en litteraturstudie baserad pÄ 10 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar fem olika teman.

Bakgrund: NÀr ett barn blir akut sjukt och mÄste uppsöka sjukhuset med förÀlder Àr det vanligt att förÀldern blir satt i bakgrunden och inte fÄr sÄ mycket information. FörÀldern Àr mycket sÄrbar och gÄr i dessa situationer igenom en kris som bestÄr av olika faser. Syfte: Syftet Àr att undersöka hur förÀldrar till akut sjuka barn upplever sin delaktighet i barnets vÄrd. Metod: En litteraturstudie har genomförts, dÀr materialet granskades och analyserades med utgÄngspunkt av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: FörÀldrarna hade olika förvÀntningar och upplevde olika kÀnslor vid sjukhusvistelsen.

MÄnniskan lever i en daglig tillvaro av emotionell balans. Denna balans kan störas av en traumatisk hĂ€ndelse som ofta leder till fysiskt och psykiskt lidande. Sjuksköterskan inom akutsjukvĂ„rd stĂ„r i nĂ€ra kontakt med patienter och nĂ€rstĂ„ende, redo att lindra lidande. Studiens teoretiska referensram utgĂ„r frĂ„n omvĂ„rdnadsteoretikern Katie Eriksson som definierar lidandet som en normal emotionell reaktion. Studiens syfte Ă€r att undersöka sjuksköterskans emotionella stöd till patienter och nĂ€rstĂ„ende i samband med livsavgörande hĂ€ndelser i akutsjukvĂ„rd.

Syftet med studien var att beskriva hiv-positivas erfarenheter av möten med vÄrdpersonal i den allmÀnna sjukvÄrden.Resultatet bygger pÄ Ätta respondenters upplevelser. De deltagande hade levt med hiv i allt ifrÄn tre till tjugotre Är. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av kvalitativa intervjuer.Resultatet visar att hiv-bÀrare har lÄgt förtroende för hur sekretessen handhas i allmÀnna vÄrden. De upplever svÄrigheter i form av lÄnga vÀntetider och nekad vÄrd och behandling. Personer med hiv menar att vÄrdpersonal blir rÀdda, avstÄndstagande och undviker fysisk kontakt efter att de berÀttat om sin hiv-diagnos.

Inför folkomröstningen om införandet av Euron och deltagande i tredje steget av den ekonomiska och monetÀra unionen 14 september 2003 debatterades de automatiska stabilisatorerna livligt. En fördel som framfördes var deras snabba reaktion vid konjunkturförÀndringar. Studeras stabilisatorerna en aning nÀrmare Àr detta antagandet inte helt uppenbart. I debatten nÀmndes ocksÄ stabilisatorerna som en vital del av stabiliseringspolitiken men nÄgra empiriska bevis pÄ storleken presenterades aldrig. Jag bestÀmde mig dÀrför att gÄ till grunden med frÄgan om de automatiska stabilisatorerna för att undersöka om de var tillrÀckliga för ett EMU medlemskap.

Baserad pĂ„ en enkĂ€tundersökning som besvarades av 55 olika restaurangĂ€gare i Uppsala undersöker denna uppsats frĂ„gan; vilka motiv har varit mest inflytande för personer som har startat en restaurang i Uppsala stad? Efter en genomgĂ„ng av tidigare teoretisk litteratur ochstudier av motivation för entreprenörer, samt en kvalitativ- undersökning, identifierades 8 motiverande psykiska faktorer. De motiverande faktorerna undersöktes med frĂ„gor som stĂ€lldestill respondenterna i studien. En analys av insamlat data visar att de fyra mest motiverande faktorerna var (rangordnat) sjĂ€lvstĂ€ndighet, passion, materiell rikedom och att utvecklas som person. Även de faktorerna som fick lĂ„gt resultat Ă€r av intresse.

Med utgÄngspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i ljuset av dagens skolpolitiska debatt om ?plugg och flumskola?, studeras i denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom djupintervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och en kvalitativ analys av riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna Àr att polariseringen inte Àr sÀrskilt pÄfallande bland lÀrarna och att dessa hellre leder över diskussionen till frÄgor om inkludering och exkludering och vad skolan kan göra för att verka för ett bÀttre förÀldraengagemang. I riksdagsmotionerna framtrÀder förslaget om ordningsbetyg frÀmst som ett medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men ocksÄ för att upplysa förÀldrarna.

Med utgÄngspunkt i de idétraditioner som format den svenska skolan och i ljuset av dagens skolpolitiska debatt om "plugg och flumskola", studeras i denna studie förslaget om betyg/omdöme i ordning och uppförande. Genom djupintervjuer med lÀrare pÄ grundskolan och en kvalitativ analys av riksdagsmotioner avses att utreda huruvida förslaget om ordningsbetyg kan ses som uttryck för en mer traditionell/kategorisk elevsyn och om det finns en tydlig polarisering mellan en traditionell/kategorisk kontra en progressiv/relationell elevsyn inom den svenska skolan. Slutsatserna Àr att polariseringen inte Àr sÀrskilt pÄfallande bland lÀrarna och att dessa hellre leder över diskussionen till frÄgor om inkludering och exkludering och vad skolan kan göra för att verka för ett bÀttre förÀldraengagemang. I riksdagsmotionerna framtrÀder förslaget om ordningsbetyg frÀmst som ett medel för att korrigera ett felaktigt beteende hos eleven men ocksÄ för att upplysa förÀldrarna. Förslaget Àr en reaktion mot den socialdemokratiska progressiva skolpolitiken och i motionerna som föresprÄkar ordningsbetyg finns Àven andra förslag som vittnar om en traditionell/kategorisk utbildningsideologi..

Homosexualitet innebÀr en förÀlskelse eller attraktion av person tillhörande samma kön som en sjÀlv. I studier framkommer att homosexuella upplever sig bemötas och fÄ sÀmre vÄrd Àn andra. Vikten av ett gott bemötande Àr avgörande för upplevelsen av vÄrden. Syftet med litteraturstudien var att beskriva homosexuella patienters upplevelser av bemötande inom vÄrden. 12 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades sedan med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys.

Syftet med denna studie var att studera lÀrares undervisningserfarenheter av att anvÀnda podcasting och vilka fördelar de anser att detta kan ha i undervisningen. För att undersöka detta har jag utfört kvalitativa intervjuer med tvÄ lÀrare pÄ en skola dÀr podcasting anvÀnds. I de teoretiska delarna redogörs vad podcasting Àr, hur den anvÀnds, vilka möjligheter som finns med podcasting, för och nackdelar och vad forskningen antyder kring Àmnet. Studien visar att det finns möjligheter att förÀndra och utveckla dagens undervisningssÀtt med hjÀlp av podcasting. Viktigt att notera Àr dÄ att podcasting Àr avsett som ett komplement till undervisningen och har inte som syfte att ersÀtta dagens undervisningsmetoder.

Bakgrund: Fysiskt trauma Àr ett av de största hÀlsoproblemen i vÀrlden. Fysiska skador stÄr för 16 % av den globala sjukdomsbördan. Med nya trÀningsprogram och arbetssÀtt har kvalitén pÄ vÄrden förbÀttrats men vanligen följer en psykisk reaktion pÄ traumat som kan kvarstÄ under lÄng tid. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers psykiska hÀlsa efter ett fysiskt trauma. Metod: Uppsatsen Àr en litteraturöversikt som baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar.

Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hur lÀmplig mesakalk Àr som dammbindare pÄ grusvÀgar. Examensarbetet Àr ett samarbete mellan LuleÄ tekniska universitet och VÀgverket region norr. Huvudsakligen har eventuella miljöpÄverkningar undersökts. En stor del av en obunden vÀgs miljöpÄverkning pÄ omgivningen har med dammbindningen att göra. En vÀgstrÀcka med undermÄlig dammbindning kan Àven med begrÀnsad trafikmÀngd ge störningar pÄ omgivningen, och dessutom onödigt stora underhÄllskostnader som följd.