VÄr studie Àr inriktad pÄ att finna en heltÀckande modell för lönsamhetsberÀkningar pÄ utbildning mellan företag. Genom en fallstudie har vi studerat Axis Communications' Academy, dÀr Axis Communications utbildar sina kunder inom nÀtverkskameror. Vi har fört samman avkastningsberÀkningar (RoI) med kunskapsöverföring och utvÀrdering av utbildning till en modell vi kommit att kalla Modell för Kunskapsöverföring, UtvÀrdering och Lönsamhet, KUL-modellen. Modellen har sammanfört tidigare forskning inom Knowledge Transfer och Human Resource Development, för att komplettera RoI. I modellen framgÄr att det gÄr att mÀta kunskapsöverföringen i en utbildning genom faktorerna Erfarenhet, AvstÄnd, Relation, Motivation, Reaktion, Implicitet och Specificitet.

BAKGRUNDI detta avsnitt redogjorde vi för tidigare forskning och den teoretiska utgÄngspunkten. Somtidigare forskning behandlade vi lÀroplanen, forskning om förskollÀrarnas förhÄllningssÀttunder och efter en krissituation, livet efter separationen, vÀxelvist och ensam vÄrdnad samtforskning om pojkars och flickors reaktion i en krissituation Under teoretiskt förhÄllningssÀttbehandlade vi anknytningsteorin och resiliensforskning.SYFTEVÄrt syfte var att ta reda pÄ hur förskollÀrare resonerar kring bemötande av barn ochförÀldrar under och efter en separation.METODVi genomförde sju kvalitativa intervjuer i förskoleverksamhet i vÀstra och norra Sverige iverksamheter som hade koppling till vÄr yrkesroll .RESULTATResultatet visade att förskollÀrarna har blandade erfarenheter av att möta barn och förÀldrarunder och efter en separation och att det Àr viktigt att lyssna pÄ alla parter, men att aldrig tastÀllning. Det Àr viktigt med ett fungerande samarbete mellan förskola och hem sÄ att detunderlÀttar för barnen. Resultatet visade Àven att förskollÀrarna sÀllan har tillgÄng till nÄgotkrismaterial och om de har det Àr det ett material som sammanstÀlldes av personalen iförskoleverksamhet..

 Agila metoder Àr en relativt ny ansats inom programvaruutvecklingsomrÄdet och ses som en reaktion mot plandrivna metoder som har svÄrt att hantera oförutsÀgbara och skiftande krav. Agila metoder föresprÄkar nÀra och frekvent kundkommunikation och iterativt arbete för att stÀndigt kunna skapa, prioritera och verifiera krav. Dock uppmÀrksammar inte agila metoder aspekter som berör programvarans anvÀndbarhet. Syftet med rapporten Àr dÀrför att integrera anvÀndarcentrerad design för att öka fokus mot programvarans anvÀndbarhet hos agila metoder. AnvÀndarcentrerad design Àr en process som fokuserar pÄ anvÀndbarhet genom att anvÀndarna Àr en central aspekt i utvecklingsprocessen.

Introduktion: Uppskattningsvis lider 4-20% av vÀrldens vuxna befolkning av tandvÄrdsrÀdsla. RÀdsla Àr individens normala emotionella reaktion inför hot eller fara. RÀdslan uppvÀcker en fysiologisk spÀnning i kroppen som skapar ett kamp- och flyktbeteende hos individen vilket kallas akut stress. Det finns olika metoder för att förebygga och behandla tandvÄrdsrÀdsla.Syfte: Att beskriva bakomliggande orsaker till varför tandvÄrdsrÀdsla uppstÄr hos vuxna samt att undersöka om tandvÄrdsrÀdsla kan fÄ konsekvenser för den orala hÀlsan och i sÄ fall vilka konsekvenserna Àr.Metod: Systematisk litteraturstudie.Resultat: Orsaker: Det har konstaterats att patienter som har upplevt en obehaglig tandvÄrdssituation uppvisar högre grad av tandvÄrdsrÀdsla. TandvÄrdsrÀdsla Àr multifaktoriell men rÀdsla för smÀrta har visat sig vara en central orsak till att tandvÄrdsrÀdsla uppstÄr hos individer.

Arbetet handlar om hur barn ser pÄ och pÄverkas av stress, bÄde i skolan och pÄ fritiden. Syftet med arbetet Àr att skapa en förstÄelse för vad som stressar barn och genom det kunna hjÀlpa barnen att hantera de stressande situationer de hamnar i. Stress Àr kroppens reaktion nÀr vi utsÀtts för krav. Det finns bÄde positiv och negativ stress. Positiv stress kan vara en drivkraft som motiverar, men nÀr kraven blir för stora vÀnds pressen till nÄgot negativt.

Jag vill med detta arbete ta reda pÄ om polisyrket Àr ett farligt yrke och om poliser med anledning av denna eventuella farlighet gÄr omkring och kÀnner rÀdsla i det dagliga arbetet. Poliser hamnar ofta i stressfyllda och traumatiska situationer som kan framkalla rÀdsla. FrÄgan Àr hur dessa kÀnslor ska hanteras. Resultatet Àr uppdelat i tvÄ delar; en statistikdel och en intervjudel. I statistiken framgÄr det att risken för att poliser ska rÄka ut för arbetsskador Àr mycket hög.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor med invandrarbakgrund upplever frÀmlingsfientligt bemötande frÄn patient. Metoden vi har anvÀnt för insamling av data och analys Àr den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden enligt Giorgi. Urvalet bestÄr av sju legitimerade sjuksköterskor med invandrarbakgrund som Àr verksamma inom region SkÄne. Data har samlats in genom djupintervjuer. Resultat: Det centrala resultatet i studien beskriver att frÀmlingsfientliga Äsikter hos en patient kan ta sig uttryck pÄ olika sÀtt och att informanterna varit allt frÄn mycket ledsna till opÄverkade av hÀndelsen. Sex olika copingstrategier har identifierats. Det organisatoriska stödet efter hÀndelsen anses av informanterna ha varit allt frÄn mycket positivt till helt obefintligt.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Örebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare pĂ„ socialkontor vĂ€ster, ÖrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka om moralisk stress förekommer pĂ„ socialkontor vĂ€ster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever nĂ„gra hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter pĂ„ ett sĂ€tt som de anser Ă€r moraliskt rĂ€tt, hur man i sĂ„ fall reagerar pĂ„ dem och vilka strategier man anvĂ€nder för att hantera detta. Vidare Ă€r vi intresserade av att undersöka om det finns nĂ„gra mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har anvĂ€nt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor vĂ€ster i Örebro.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan Àr det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrÄgasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprÀtthÄlla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgÄ frÄn Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Ridning anses allmÀnt vara svÄrt att lÀra sig, speciellt i vuxen Älder. Det kan bero pÄ att ridning Àr svÄrt att förmedla eftersom det Àr en praktisk kunskap som till stor del bygger pÄ kÀnsla. Syftet med denna studie var att fÄ en djupare förstÄelse för hur ridlÀrare anvÀnder rösten pÄ en ridlektion. Studien bygger pÄ intervjuer med sex ridlÀrare. Resultatet visar att rösten hade betydelse för kommunikationen mellan ridlÀrare och elev och att ridlÀraren anvÀnde rösten olika beroende pÄ elev, mÄl och utbildningsnivÄ.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva nÀrstÄende och sjuka personers erfarenheter av att leva med kronisk sorg. Fyra frÄgestÀllningar formulerades utifrÄn syftet: Hur beskrivs kronisk sorg? Vilka tÀnkbara faktorer kan utlösa kronisk sorg hos mÀnniskor? Hur hanterar mÀnniskor kronisk sorg? Hur beskrivs behovet av stöd till mÀnniskor med kronisk sorg? Studiens resultat baserades pÄ 25 vetenskapliga artiklar och analysen resulterade i huvudfynden, att kronisk sorg Àr en naturlig reaktion pÄ en förlust med klar orsak, kronisk sorg och depression var relaterade till varandra, det fanns genusskillnader i kronisk sorg, kÀnslor framkallade kronisk sorg, förlust och brist pÄ kontroll som utlösande faktor, att acceptera och fÄ kontroll över sin situation, socialt stöd var viktigt för hantering av kronisk sorg, empati förstÄelse och tid som betydelsefulla faktorer, samt behov av information och kunskap. Slutsatserna var att kronisk sorg Àr en smÀrtsam erfarenhet för individen och att sjuksköterskor mÄste vara medveten om att den Àr normal, för att kunna ge en god omvÄrdnad..

Diabetes typ 2 Àr en folksjukdom och har en ökande incidens i Sverige. Detta innebÀr att dessa patienter blir mer och mer förekommande i sjukvÄrden, varför det Àr av intresse att studera upplevelsen av att fÄ diagnosen diabetes typ 2. En ökad kunskap i Àmnet kan möjliggöra en bÀttre och mer personlig omvÄrdnad av dessa patienter. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelse av att fÄ diagnosen diabetes typ 2. Endast kvalitativa artiklar inkluderades, dÄ syftet var att beskriva en upplevelse.

   Kroppens syreupptagningskinetik innebĂ€r hur snabbt syreupptagningsmekanismerna i kroppen ökar mĂ€ngden upptaget syre (O2) vid ett pĂ„börjat arbete. Detta pĂ„verkar oss dagligen genom att en snabbare reaktion leder till en mindre syreskuld efter arbetet. Syftet med studien var att jĂ€mföra VO2-kinetiken mellan ett arm- och benarbete och ett rent benarbete och försöka hitta skillnader mellan dessa. Åtta mĂ„ttligt trĂ€nade försökspersoner (sex mĂ€n och tvĂ„ kvinnor) rekryterades och fick genomgĂ„ tre tester pĂ„ en specialbyggd arm- och bencykelergometer. Testerna bestod av ett VO2-maxtest (kombinerad arm- och benarbete), ett submaximalt arm- och bentest (AB) och ett submaximal bentest (B) pĂ„ samma absolut arbetsintensitet (65 % av VO2max) dĂ€r VO2-kinetik mĂ€ttes under fyra minuters arbete.

SammanfattningI ett kraftvÀrmeverk binds en stor del energi i de varma rökgaserna. Genom att installera rökgaskondensering kan energi frÄn röken tillvaratas. PÄ kraftvÀrmeverket Skogsbacka i Lycksele har man tittat pÄ möjligheterna att installera rökgaskondensering. Detta arbete syftar till att ta reda pÄ om och vid vilka förutsÀttningar det skulle vara lönsamt för Skogsbacka att ocksÄ investera i utrustning för elproduktion vid lÄggradig vÀrme, för att pÄ sÄ sÀtt anvÀnda energin frÄn rökgaskondenseringen. Idag finns flera tillverkare som erbjuder fristÄende aggregat som kan utvinna el vid lÄga temperaturer.