Sök:

Sökresultat:

1857 Uppsatser om En montörs vardag - Sida 56 av 124

Socialt samspel som hjÀlp och stjÀlp för lÀrande i matematik - Ett elevperspektiv

Redan i förskolan lÀggs grunden för barns utveckling av matematikkunskaper. DÀrför Àr det oerhört viktigt att arbeta med matematik i förskolan. Syftet för detta arbete handlar om att förstÄ hur förskollÀrare och förskolechefer synliggör och förhÄller sig till den grundlÀggande matematiken samt uppmÀrksamma om fortbildning har pÄverkat deras syn pÄ arbete med matematik. VÄr undersökning baseras pÄ intervjuer av sex förskollÀrare och tvÄ förskolechefer frÄn sex olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla förskollÀrare och förskolechefer var överens om att matematiken finns överallt i barns vardag.

RyggsmÀrta : Upplevelser nÀr smÀrtan blir lÄngvarig

RyggsmÀrta, frÀmst i lÀndryggen, drabbar sÄ mycket som 80 procent av Sveriges befolkning och flera av dem lider av bestÄende besvÀr. SmÀrta Àr ett komplext och subjektivt fenomen och det kan dÀrför vara en utmaning för sjuksköterskor att ge en god vÄrd till patienter med lÄngvarig ryggsmÀrta. Sjuksköterskor behöver inte bara ha god kunskap om hur smÀrta kan lindras utan Àven kunskap om hur lÄngvarig ryggsmÀrta kan upplevas i det dagliga livet. Syftet var dÀrför att belysa upplevelser av att leva med lÄngvarig ryggsmÀrta. En systematisk litteraturstudie genomfördes och resulterade i elva vetenskapliga artiklar.

Effektivitet, sÀkerhet och följsamhet vid behandling av astma med kombinationspreparat : En litteraturstudie om inhalationssteroider och lÄngverkande beta-2-agonister i samma inhalator

Bakgrund: NÀr ett barn diagnostiseras med cancer förÀndras livet för hela familjen. Fokus pÄ det sjuka barnet gör att syskon lÀtt glöms bort. DÀrför Àr det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt dÀr tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Att bemöta barn med ADHD-diagnos.

De senaste Ären har statistiken för barn som fÄr diagnosen ADHD skjutit i höjden. (Danielsson 2011). I takt med att diagnoserna hos barn ökat har kraven för att fÄ extra resurs i förskolan ocksÄ ökat (Lindgren 2012). Det blir dÀrför en utmaning för pedagoger och lÀrare nÀr dessa extra resurser för barn i behov av sÀrskilt stöd blir svÄrare att fÄ i verksamheten. UtifrÄn denna bakgrund Àr huvudsyftet med studien att undersöka vad som hÀnder i förskoleverksamheten efter att ett barn fÄtt en ADHD-diagnos.

Arbetsterapeuters upplevelse av bemötandet av personer med lÄngvarig smÀrta

MÄnga mÀnniskor lever idag med lÄngvarig smÀrta som pÄverkar deras vardag och orsakar stort lidande. Relationen mellan arbetsterapeuten och patienten Àr alltid avgörande för om arbetsterapin blir lyckad eller inte. Antalet anmÀlningar till patientnÀmnden har ökat och hÀlso- och sjukvÄrdslagens krav pÄ att patienter ska bli bemötta med respekt och öppenhet uppfylls inte. Syftet var att beskriva arbetsterapeuters upplevelse av bemötandet av personer med lÄngvarig smÀrta. En kvalitativ metod anvÀndes och urvalet gjordes genom lÀmplighet och snöbollssampling.

Skolan ur ett genusperspektiv: sex gymnasieelevers upplevelser

Skollag och lÀroplaner gör gÀllande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bÀttre Àn manliga i alla Àmnen utom idrott och hÀlsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad Àn killar stress i skolan. Kön tycks alltsÄ ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgÄngspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i sÄ fall ser ut och vilka konsekvenser de dÄ fÄr.

Skolan ur ett genusperspektiv: sex gymnasieelevers upplevelser

Skollag och lÀroplaner gör gÀllande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bÀttre Àn manliga i alla Àmnen utom idrott och hÀlsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad Àn killar stress i skolan. Kön tycks alltsÄ ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgÄngspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i sÄ fall ser ut och vilka konsekvenser de dÄ fÄr.

De idérika och spontana barnen : I arbetet med och bemötandet av barn med Attention Deficit Disorder i förskolan och skolans tidigare Är

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetet i förskolan och skolans tidigare Är ser ut för att göra barn med ADD mer delaktiga i verksamhetens olika aktiviteter.Den metod som valdes var att genomföra en kvalitativ studie för att pÄ sÄ sÀtt fÄ ökad kunskap om förskole- och annans personals bild av hur arbetet och mötet med dessa barn kan se ut.I studien har fem stycken kvalitativa intervjuer genomförts och varade 20-30 minuter och spelades in med hjÀlp av diktafon.Resultatet frÄn intervjuerna har visat att det finns en rad olika arbetssÀtt för underlÀtta barn med ADD och deras vardag. Det har till exempel visat sig att det gÄr att anvÀnda sig av ?picto-bilder? för att beskriva för barnen vad som kommer ske under dagens lopp.Flickor med ADHD (ADD) Àr mer tystlÄtna och mindre utÄtagerande Àn pojkar med samma diagnos. Deltagarna ansÄg att det Àr viktigt att lyfta fram barnens bra egenskaper eftersom det fÄr positiva effekter för barnens personliga utveckling. Det har Àven blivit tydligt att barn med ADD oftast först uppmÀrksammas i högstadiet eller vuxen Älder.

Det hÀnder inte mig?! Om att leva med ett autistiskt utvecklingsstört barn.

Autism tillsammans med utvecklingsstörning medför ett flertal olika funktionsnedsÀttningar, exempelvis kommunikationssvÄrigheter, hyperaktivitet och ritualbeteenden. FörÀldrarnas livsvÀrld pÄverkas i form av en fullstÀndig anpassning av livet utefter barnets behov. Studien bygger pÄ en kvalitativ analys av fyra biografier, vilket ger en god inblick i förÀldrarnas livsvÀrld. Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Första tiden med den nya familjemedlemmen; förÀndrade levnadsvilkor; att fÄ vardagen att fungera samt att inte lÀngre orka kÀmpa, vilka beskriver förÀldrarnas upplevelse av att leva med ett autistiskt utvecklingsstört barn i Sverige. I vÄrdarbetet möter sjuksköterskan dessa förÀldrar och barn.

En smÄhusaffÀr frÄn början till slut

Vi har behandlat en smÄhusaffÀr, hur den ser ut frÄn mÀklarens synvinkel, frÄn starten med intagsförsök till avslutet med tilltrÀde av fastigheten. Under rubriken intaget, har vi framför allt valt att ta upp hur ett uppdragsavtal ser ut, det Àr ju trots allt mÄlet med intaget, att fÄ uppdragsavtalet pÄskrivet av sÀljaren. Vilken metodik man anvÀnder sig av för att fÄ uppdragsavtalet pÄskrivet, hur en objektbeskrivning ser ut och vilka formkrav den har. Vi tar Àven upp lite om fotografering under intaget, bra fotografier har blivit en allt större del i en mÀklares vardag. Efter intaget sÄ kommer vi till kapitlet arbetets gÄng.

Medvetenhet om de Svenska NÀringsrekommendationerna pÄ nÄgra svenska arbetsplatser

Denna uppsatssyfte var att ta reda pÄ vilken kÀnnedom som finns om de svenskanÀringsrekommendationerna hos mÀnniskor pÄ ett antal svenska arbetsplatser. Syftet har Àven inne-fattat att ta reda pÄ huruvida man anvÀnder sig av denna kÀnnedom eller inte.Metod: Enkvantitativ ansats i en tvÀrsnittsstudie har anvÀnts i denna undersökning och hundratio enkÀter har blivit besvarade. Dessa enkÀter har analyserats bÄde kvantitativt och kvalitativt.Resultatetvisade att majoriteten av respondenterna inte kÀnde till de svenska nÀringsrekom-mendationerna. Majoriteten var ocksÄ omedvetna om hur den procentuella energifördelningen sÄg ut. JÀmförbart med tidigare studier sÄ underskattade mÀnnen rekommendationerna för grönsaker medan kvinnorna hade mer kÀnnedom om rekommendationerna som helhet.

Matematikdidaktisk medvetenhet och yrkesrollens uppdrag i förskolan

Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka och fÄ kunskap om vilka faktorer som inverkar pÄ ett medvetet förhÄllningssÀtt nÀr det gÀller arbetet med matematiken pÄ en förskola. FrÄgestÀllningarna formulerades som följer: vad menas med matematik i förskolan, vad innebÀr matematikdidaktisk medvetenhet hos lÀrare i förskolan samt pÄ vilket sÀtt kommer ett matematiskt medvetet arbetssÀtt till uttryck i förskolans vardag.För att ta reda pÄ förskollÀrarnas matematikdidaktiska medvetenhet anvÀndes en kvalitativ forskningsmetod dÀr intervjuer gjordes med fem pedagoger pÄ en förskola. Intervjuerna har analyserats genom en fenomenografisk forskningsansats dÄ den frÀmst fokuserar pÄ hur mÀnniskor uppfattar ett visst fenomen. Resultatet visar att det hos förskollÀrarna finns en stark medvetenhet om att matematik Àr nÄgonting viktigt. De menar Àven att matematiken finns överallt i vardagen och att den pÄ olika sÀtt bör ha en framtrÀdande roll i förskolans verksamhet.

Nationella visioner och lokala erfarenheter : En kvalitativ studie av den officiella sprÄkpolitiken i Namibia

Sedan Namibias sjÀlvstÀndighet 1990 Àr engelska landets officiella- och dominerande undervisningssprÄk. Den officiella sprÄkpolitikens mÄl Àr att skapa en enad nation genom engelskan som officiellt sprÄk. Tidigare forskning visar emellertid att sprÄksituationen i landet Àr mycket komplex. Möjliggörs eller begrÀnsas individens vardag med engelska som officiellt sprÄk? Hur upplevs den officiella visionen om en enad befolkning i det lokala rummet? I min studie lyfter jag fram hur den officiella sprÄkpolitiken kan upplevas i vardagen.

Interkulturell kommunikation. : En studie av kommunikationen mellan svenskar och forna jugoslaver

Bakgrund: För att svenska företag ska kunna ta del av de synergieffekter det innebÀr att ha mÀnniskor anstÀllda som hÀrstammar ur olika kulturer krÀvs en medvetenhet om olikheterna. Genom medvetenhet om, samt kunskap och fÀrdigheter i den andre kommunikationspartnerns kultur kan vi skaffa oss en intellektuell kommunikationsförmÄga för att först lösa de enklaste och sedan en del av de mer komplicerade problemen. Ju mer kunskap om vÄra olikheter vi införskaffar oss, desto lÀttare Àr det att förutse dessa problem och dÀrmed ha en möjlighet att undvika dem.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att skapa en ökad förstÄelse för den problematik som kan pÄverka kommunikationen mellan personer med olika kulturell bakgrund. Detta i samband med kommunikation som sker i en yrkesmÀssig kontext.Genomförande: Studien genomfördes i intervjuformmed hjÀlp av fyra personer pÄ dataföretaget UCS AB.Resultat: De kulturella faktorer som pÄverkar kommunikationen Àr uppdelningen av arbete och privatliv, anvÀndandet av Ni-formen, tvetydigheter, skÀmt och kroppssprÄket. De fördelar som kan identifieras nÀr personer med olika kulturell bakgrund kommunicerar Àr att kommunikationen blir livligare, möjligheten att fÄ uppleva hur andra kulturer lever i sin vardag samt de synergieffekter som uppstÄr dÄ var och en ser saker och ting pÄ olika sÀtt.

Svenska miljömÄl pÄ byggprogrammet?  - Ett sÀtt att integrera hÄllbar utveckling i karaktÀrsÀmnet

Syftet har varit att undersöka om de Svenska miljömÄlen kan vara ett sÀtt att göra hÄllbar ut­veckling synlig för elever pÄ byggprogrammet. Det har ocksÄ varit att ta reda pÄ vilka mervÀrden som kan skapas genom att hÄllbar utveckling synliggörs genom att miljömÄl integreras i under­visningen. DelmÄlen Àr verklighetsnÀra och direkt kopplade till byggbranschen, vilket kan med­föra ett ökat engagemang och vilja till att medverka till förÀndring.Resultatet visar att yrkeslÀrare, elever och platschefer pÄ byggföretag inte hade kÀnnedom om miljömÄlen. Svenska miljömÄl behöver integreras i karaktÀrsÀmnena pÄ byggprogrammet för att politiskt fattade beslut om vad som krÀvs för att vi ska kunna nÄ hÄllbar utveckling förmedlas till de elever som skall ut i yrkeslivet, sÄ att de kan komma ut med en hand­lingskompetens som kan leda till förÀndring. NÀstan samtliga var överrens om att det skulle kunna ge mervÀrden att ha kunskap om hur de i sin vardag kan arbeta med hÄllbar utveckling.

<- FöregÄende sida 56 NÀsta sida ->