DÄ samordnad individuell plan infördes i lagstiftningen 1 januari 2010 var syftet att personer med behov av insatser frÄn fler organisationer Àn en skulle erbjudas en samordnad individuell plan för att tydliggöra de olika organisationernas ansvar, och förbÀttra för den enskilde klienten. Syftet med vÄr studie var att undersöka hur samordnad individuell plan förÀndrat samverkan mellan kommun och landsting nÀr det handlar om personer med dubbeldiagnos. Studien har bedrivits kvalitativt med en deduktiv strategi, dÀr fyra yrkesverksamma inom en och samma stad har intervjuats. De teorier som anvÀndes var case managment samt systemteori. VÄra slutsatser Àr att tillvÀgagÄngssÀttet bör förÀndras för att undvika extra arbete, det behövs ytterligare riktlinjer för hur samverkan skall bedrivas innan ett gott resultat av lagÀndringen kan ses, bÄda organisationerna lÀgger stor vikt vid klientens behov, klienten blir mer delaktig nÀr SIP anvÀnds samt att organisationerna behöver mer kunskap om varandras arbetsomrÄden..

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur Karlskrona kommun skulle betygsÀttas utifrÄn Sustainable Urban Mobility Plan verktyget ADVANCE. Studien utgÄr framförallt ifrÄn forskningsförhÄllningssÀttet fallstudier, som framförallt har genomförts med hjÀlp av metoderna litteraturstudier samt ADVANCE. Litteraturstudierna har framförallt bestÄtt av de strategier Karlskrona kommun har antagit angÄende dess mobilitetsplanering och ADVANCE har anvÀnts som ett verktyg för att kunna upptÀcka de positiva och negativa effekter dessa strategier har för kommunen. UtifrÄn denna fallstudie, samt genom diskussioner med Lars Olofsson (trafiknÀmnden, Karlskrona kommun), analyseras de resultat som verktyget ADVANCE visar upp, i dessa analyser ges Àven exempel pÄ lösningar som Karlskrona kommun skulle kunna anvÀnda sig av för att kunna förbÀttra sin nuvarande mobilitetsstrategi..

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

Denna undersökning Ă€r baserad pĂ„ en fallstudie pĂ„ en idrottsprofilerad förskola. Metoden vi valde att anvĂ€nda oss av under arbetes gĂ„ng var fallstudie. Denna fallstudie genomfördes med hjĂ€lp av intervjuer med personal, rektor och ansvarig pĂ„ barn och utbildningsnĂ€mnden. Även observationer gjordes. Bakgrunden till studien grundades sig i att vi sĂ„g att allt fler förskolor valde att profilera sig.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att finna hur och om BalancedScorecard kan fungera som alternativt styrningsverktyg för eninsamlings- och bistÄndsorganisation som Individuell MÀnniskohjÀlp. Dessutom syftar studien till att se om ettanvÀndande av Balanced Scorecard möjliggör enoperationalisering av deras insamlings- och kommunikationsavdelnings vision.Metod: Vi har utfört en kvalitativ fallstudie av Individuell MÀnniskohjÀlps insamlings- och kommunikationsavdelning. Data har frÀmst samlats in genom personliga intervjuer ochdokumentundersökningar.Teoretiskt perspektiv: VÄr teoretiska referensram bestÄr av prestationsmÀtning, Balanced Scorecard samt ett exempel pÄ anvÀndande av Balanced Scorecard i en icke-vinstdrivande organisation.Empiri: Studien bygger pÄ intervjuer med medarbetare pÄ Individuell MÀnniskohjÀlp och pÄ deras insamlings- och kommunikationsavdelning. Dessutom har dokument rörande verksamheten haft en stor roll. Sammanfattningsvis kan sÀgas att ett BSC kan vara en möjlig vÀg för en insamlings- och bistÄndsorganisation att mÀta sin mÄluppfyllelse.

Syftet med denna fallstudie var att undersöka arbetarnas upplevelser av styrda förÀndringar inom en tillverkningsindustri och öka kunskapen om hur styrda förÀndringar upplevs och varför de upplevs som de gör bland just arbetarna pÄ golvet. Detta valde vi att göra genom en fallstudie med en fenomenologisk och deskriptiv ansats. I denna fallstudie hade vi kvalitativa semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig empirikÀlla och vi grundar större delen av fallstudien pÄ de Ätta intervjuer vi genomförde. I analysen av vÄr fallstudie byggde vi upp en lokal teori som grundades i Antonovskys (2005) KASAM-teori. Vi kunde genom vÄr lokala version av KASAM göra konstaterandet att kÀnslan av att ha tillgÄng till ledningen Àr helt avgörande för en kÀnsla av sammanhang och hur produktionspersonalen upplever förÀndringar i fallet Plastikos AB.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka gymnasielÀrares responsgivning, finna skillnader och likheter mellan teoretiska Àmnen och Àmnet idrott och hÀlsa samt belysa lÀrares upplevelser kring sin egna responsgivning. Fem gymnasielÀrare deltog i studien och som metod har observationer och intervjuer anvÀnts. Vid observationerna anvÀndes ett idrottspsykologiskt mÀtinstrument, Coaching Behavior Assessment System (CBAS), och en intervjuguide utarbetades till intervjuerna. Varje lÀrare observerades vid sex tillfÀllen, tre gÄnger i det teoretiska Àmnet och tre gÄnger i Àmnet idrott och hÀlsa. Dessutom genomfördes en intervju med respektive lÀrare för att ta reda pÄ hur de resonerar kring sin responsgivning samt om dessa upplevelser överensstÀmmer med observationsresultaten.Observationsresultaten visar pÄ att individuell respons Àr mest framtrÀdande i lÀrarnas teoretiska Àmnen.

Studien undersöker spelares sociala upplevelse inom online dataspelet World of Warcraft (Blizard entertainment 2004). Detta görs genom att studera de designförÀndringar som sker med verktyget "Guild" frÄn 2004 fram tills Juni 2013.Verktyget "Guild" Àr avsett för att ge spelare ett sÀtt  att skapa grupper, sÄ kallade "guilder" som kan nÀrmast efterlikna föreningar inom verkliga livet. Studien har haft som syfte att försöka förstÄ den sociala interaktionen som kan Àga rum i olika "Guilder". Det Àr sedan planerat att anvÀnda sig av Simmels teori om interaktion och artikeln "The Metropolis and Mental Life? (1903) för att förstÄ spelarens upplevelse.

Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

I aktuellt arbete undersöks nya metoder och tekniker som kan anvÀndas för att skapa anvÀndarvÀnlig design i mobila enheter. Det har efterfrÄgas metoder och verktyg för att kunna skapa anvÀndarvÀnlig design i mobila grÀnssnitt, dÄ det finns ett behov inom detta unga omrÄde som binder samman mobila grÀnssnitt, anvÀndarvÀnlighet och design. DÀrför har teorier studerats som behandlar omrÄden inom interaktionsdesign och exempelvis innehÄllande anvÀndarvÀnlighet, skrivna av inflytelserika interaktionsdesigners som Alan Cooper . En sammanstÀllning av designprinciper och anvÀndarvÀnlighetsprinciper baserades pÄ en omfattande litteraturstudie, och har hÀrefter lÀtt fram till en operationalisering som i undersökningen bildar, agerar och definieras som ett designverktyg. Detta verktyg har funktionaliteten att utgÄ frÄn ett webbaserat grÀnssnitt och med hjÀlp av verktyget kan designern fÄ hjÀlp att omforma detta till ett grÀnssnitt för mobila enheter.

Syftet med denna studie Àr att belysa verksamma lÀrares tankar om det nya uppdraget med individuella utvecklingsplaner. Detta har vi försökt belysa utifrÄn tvÄ olika aspekter, dels en kvalitetsaspekt och dels en förÀndringsaspekt.I bakgrunden redogör vi för hur beslutet om införandet av individuella utvecklingsplaner har vuxit fram. Vi visar ocksÄ pÄ hur det nya verktyget förhÄller sig till utvecklingssamtalet och individuell planering och dokumentation. UtifrÄn Skolverkets allmÀnna rÄd för individuella utvecklingsplaner ger vi en beskrivning av hur arbetet med individuella utvecklingsplaner Àr tÀnkt att se ut.För att kunna belysa vÄrt syfte har vi gjort intervjuer med sex stycken lÀrare vilka representerat fyra olika skolor och jobbar i olika Ärskurser inom grundskolan. Intervjuerna har varit kvalitativa och behandlat lÀrarnas tankar angÄende införandet av de individuella utvecklingsplanerna.Dessa intervjuer har visat pÄ att lÀrarnas tankar om det nya uppdraget pÄ mÄnga sÀtt Àr delade.

Individuell lönesÀttning Àr ett komplext fenomen. Det finns vetenskapligt stöd för att rÀttvisa Àr en förutsÀttning individuell lönesÀttning som fungerande styrmedel (Simons & Robertsson, 2003), samt att rÀttvisa individuella löner har en positiv betydelse för motivation och prestation (t ex Folger & Konovsky, 1989). Syftet med studien var att undersöka om det finns diskrepans mellan medarbetares uppfattning om vilka kriterierna i den individuella lönesÀttningen Àr och deras uppfattning om vilka kriterier som bör ligga till grund för individuell lönesÀttning, samt om och i sÄ fall hur denna diskrepans pÄverkar upplevd rÀttvisa i samband med individuell lönesÀttning. 143 undersökningsdeltagare besvarade en enkÀt vilken innehöll frÄgor om löneprocessen. Deltagarnas upplevda lönerÀttvisa mÀttes genom fyra dimensioner ? distributiv, procedurmÀssig, mellanmÀnsklig och informativ.

Denna uppsats utgör en explorativ fallstudie om certifieringssystemet BREEAM Communities och dess möjlighet att fungera som ett verktyg för svenska kommuner i plan- och exploateringsprocesser.Sedan ett par Är tillbaka pÄgÄr de första projekten i Sverige dÀr BREEAM Communities anvÀnds. Företagen Diligentia och PEAB var först ut att anvÀnda verktyget vid utvecklingen av sina stadsdelar Masthusen och Varvsstaden i VÀstra Hamnen i Malmö.Uppsatsen utgörs i första hand av en kvalitativ intervjustudie med anstÀllda vid Diligentia, PEAB och Malmö Stad, vilken genomfördes vÄren 2012. Studien kompletterades med tvÄ intervjuer med anstÀllda vid Norrköpings kommun, detta eftersom Norrköpings kommun vid tidpunkten för intervjuerna, övervÀgde en anvÀndning av certifieringssystemet vid utvecklingen av stadsdelen SaltÀngen. Intervjustudien tar utgÄngspunkt i intervjupersonernas erfarenheter och tankar kring BREEAM Communities? inverkan pÄ arbetsprocessen och vilka hÄllbarhetsaspekter som hanteras inom de tvÄ projekten i VÀstra Hamnen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka möjligheter som finns till individuell utveckling i en organisation, men Àven att söka förstÄelse och ny kunskap om vad som ryms inom ramen för begreppet individuell utveckling hos de anstÀllda. I syftet ingÄr Àven att lyfta fram vilken betydelse individuell utveckling har för de anstÀllda i organisationen, samt att belysa de faktorer som möjliggör individens utveckling i organisationen. Studien antar Àven ett köns- och Äldersperspektiv. I den teoretiska referensramen beskrivs förhÄllandet mellan individen och organisationen, samt jÀmlikhetsteori kring kön och Älder. Studien baseras pÄ 14 intervjuer med anstÀllda i en kommunal förvaltning.