Bakgrund: Sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av perifer venkateter (PVK) kan medf?ra risker vid upprepade f?rs?k till PVK-ins?ttning. Det faller inom sjuksk?terskans profession att utf?ra PVK-ins?ttning och att arbeta evidensbaserat och patients?kert. Syfte: Syftet var att unders?ka vilka resurser och st?d sjuksk?terskor har att tillg? vid identifiering och hantering g?llande sv?r k?rl?tkomst hos patienter i behov av en perifer venkateter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Karlskrona kommun skulle betygsättas utifrån Sustainable Urban Mobility Plan verktyget ADVANCE. Studien utgår framförallt ifrån forskningsförhållningssättet fallstudier, som framförallt har genomförts med hjälp av metoderna litteraturstudier samt ADVANCE. Litteraturstudierna har framförallt bestått av de strategier Karlskrona kommun har antagit angående dess mobilitetsplanering och ADVANCE har använts som ett verktyg för att kunna upptäcka de positiva och negativa effekter dessa strategier har för kommunen. Utifrån denna fallstudie, samt genom diskussioner med Lars Olofsson (trafiknämnden, Karlskrona kommun), analyseras de resultat som verktyget ADVANCE visar upp, i dessa analyser ges även exempel på lösningar som Karlskrona kommun skulle kunna använda sig av för att kunna förbättra sin nuvarande mobilitetsstrategi.

Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r om medelhavsliknande kost kan bromsa utvecklingen av ?ldersrelaterad kognitiv neds?ttning. Metod: Litteraturs?kningarna genomf?rdes i Scopus och PubMed. S?kningarna delades upp i tre s?kblock: ?diet, mediterranean?, ?Cognitive decline? och ?RCT?. MeSH-termer f?r varje block inkluderades i s?kningarna i databaserna.

Kärnkraftverk är högteknologiska system med hög komplexitet och utan att hantera den här komplexiteten kan små olyckor få katastrofala följder. Närvaron av komplexitet försämrar förmågan att förstå situationer, minskar kontroll samt ökar risken för incidenter. Stabsarbete inom kärnkraftsdomänen kräver ett agilt beteende för att hantera den höga närvaron av komplexitet. Agilitet är förmågan hos en enhet att framgångsrikt genomföra, hantera och/eller utnyttja förändrade omständigheter. Syftet med arbetet är att utveckla ett mätverktyg för att identifiera indikatorer på agilt beteende i stabsverksamhet inom kärnkraftsdomänen.

I denna uppsats så tar vi upp frågan om individuell lönesättning för domare. Detta blev nyligen implementerat för Sveriges domare på initiativ av Domstolsverket. Frågan blev en konflikt då domarna ansåg att det var ett hot mot deras självständighet i den dömande verksamheten då individuell lönesättning skulle kunna vara ett verktyg för styrning. Vi har intervjuat domare och Domstolsverket och vi har gjort en argumentationsanalys av det som skrivits om frågan och jämfört parternas argumentation. Vi har även belyst frågan genom att använda Lennart Lundquists teori om demokratins väktare samt ett ramverk utvecklat av Björn Johnson om policyöversättning.

Abstract Höglander, Maria & Persson, Kerstin (2012). Högläsning och individuell läsning i grundskolan. ? En studie om hur lärare ser på stöttning gällande elevers läsförståelse av skönlitterära texter Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola. Vår studie handlar om att undersöka lärares syn på skönlitterär läsning.

Diabetes är en kronisk och progressiv sjukdom som medför ett stort folkhälsoproblem världen över. För att kunna hantera sjukdomen krävs en individuell anpassningsförmåga där utbildning inom egenvård är en viktig del för att upprätthålla en god livskvalitet. Att implementera egenvården i det dagliga livet är en individuell process där personen själv får möjlighet till att hitta individuella lösningar för att hantera sin sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka personers upplevelser av egenvård vid diabetes. Totalt analyserades 12 artiklar med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom forskningen. Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.

Studien visar att flera faktorer har en signifikant p?verkan p? kapitalstrukturen f?r de unders?kta f?retagen, b?de f?re och under Covid-19 pandemin. Analysen identifierade att l?nsamhet, f?retagsstorlek, tillv?xt, tillg?ngsstruktur, likviditet och risk alla spelade en viktig roll i hur f?retag strukturerade sin finansiering. L?nsamhet visade ett negativt samband med skulds?ttning, vilket indikerar att l?nsamma f?retag f?redrar att anv?nda interna medel i st?llet f?r att ?ka sina skulder.

Att sjuksköterskor ställer giltiga omvårdnadsdiagnoser är betydelsefullt för att patienter ska få den omvårdnad som de behöver. Trots att denna förmåga är något som sjuksköterskeutbildningen är ålagd att utrusta blivande sjuksköterskor med är omvårdnadsdiagnostisk förmåga inte utrett hos sjuksköterskestudenter. Inget verktyg för att mäta denna förmåga finns tillgänglig i Sverige idag. Syftet med denna metodologiska studie var att utveckla ett verktyg som avsåg mäta omvårdnadsdiagnostisk förmåga. Genom kognitiva intervjuer, i dialog med experter samt genom att studenter och sjuksköterskor testade att genomföra en omvårdnadsdiagnostisk uppgift utifrån två patientfall utvecklades verktyget stegvis.

Studiens syfte är att undersöka hur ?individuell frihet? tar sig uttryck i det dagliga klassrumsarbetet på två Montessoriskolor. Arbetet inleds med att vi definierar begreppet ?individuell frihet? utifrån begrepp som dagens läroplan använder istället, det vill säga elevinflytande, elevdemokrati och individualisering. Dessa begrepp använder vi även för att tolka vårt resultat.

Bakgrund:Palliativ vård innebär lindrande åtgärder, vilket innebär att effekterna av sjukdomen lindras men själva sjukdomen botas inte. Denna vård är en helhetsvård som bygger på en vårdfilosofi med syftet att bevara livskvalité när bot inte längre är möjligt. Oavsett diagnos och var människan vårdas ska palliativ vård omfatta alla människor. Frågor kring demenssjukdom och palliativ vård har problematiserats dels på grund av dess komplexitet och dels på grund av bristande kunskaper inom områden både hos närstående och hos vårdpersonal. Människor med demenssjukdom är en sårbar grupp, deras autonomi är begränsad och förmåga att fatta egna beslut varierar.Syftet:Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprätta individuell vårdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom.Metod:Resultatet bygger på åtta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom äldrevården med demensinriktning.

Luleå kommun är en organisation som länge har jobbat med att kompetensutveckla sin personal och utveckla sitt eget arbete med kompetensutveckling. Då Luleå kommun även är en stor organisation med över 7000 anställda i olika fält så är det även av intresse för kommunen i sig att deras personal håller en hög kompetensnivå. Luleå kommuns strävan efter att utveckla sitt arbete med kompetensutveckling har lett till att de valt att testa nya modeller. En av de modeller som kommunen valt att testats bygger på ett nätverksbaserat verktyg. Testet av verktyget har genomförts av en grupp personalspecialister samt andra organisationer via deltagande i ett projekt kallat CLN (Collaborative Learning Networks).Syftet med denna studie är att undersöka hur Luleå kommuns personalspecialister har upplevt CLN projektet och det nätverksbaserade verktyget, samt skapa en djupare förståelse till vad ett sådant verktyg kan medföra till kommunens kompetensutvecklingsarbete.

I denna studie undersöktes implementeringen av verktyget 5S på ett anonymt distributionsföretag som vi valt att benämna Distrib. Syftet med studien var att undersöka hur väl implementeringen av verktyget 5S har fungerat för att förbättra ordning och reda i företagets lagerverksamhet. Den undersökningsmetod som använts bestod av semistrukturerade intervjuer av respondenter på två av verksamhetens lager samt ledningen. I dessa intervjuer har fokus legat på hur implementeringen genomförts, åsikter om genomförandet samt resultatet av denna implementering.De teorier studien baserats på var av relevans och kunde ställas mot den empiri som samlats genom intervjuerna. Med dessa intervjuer kan vi se att ledningen och medarbetarna haft delade åsikter och uppfattningar om genomförandet samt resultatet av implementeringen.