Denna studie a?r utfo?rd vid Mondelez International i Upplands Va?sby som vill ta fram ett transportplaneringsverktyg fo?r att underla?tta sin transportplanering. Detta genomfo?rs genom att studera hur transportplaneringen bo?r bedrivas och hur ett transportplaneringsverktyg kan vara utformat. Syftet med denna studie a?r att utforma en flexibel modell fo?r transportplanering som minimerar transportkostnaderna.Studien testar och ja?mfo?r tva? sa?tt att bera?kna transportkostnaden.

Syfte: Undersöka huruvida patienterna kÀnner att den individuella vÄrdplanen de har fÄtt har varittill nytta och vilka upplevelser de har kring den. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer genomfördes höstterminen 2013 vid Uppsala Universitet i samrÄd medRegionallt Cancercentrum. Informanterna i studien var patienter med bröstcancer ochkolorektalcancer vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och GÀvle sjukhus som anvÀnt denindividuella vÄrdplanen. Resultat: Samtliga patienter kÀnde att den individuella vÄrdplanen varpositiv och till hjÀlp, men flera önskade mer och djupare information. Av de sex patienter somintervjuades var samtliga nöjda med sin kontaktsjuksköterska.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patientens upplevelser av att leva med dialysbehandling samt vÀntan pÄ njurtransplantation. Litteratursökningar gjordes i databasen Medline. Studiens resultat baserades pÄ 12 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och sammanstÀlldes av bÄda författarna. Resultatet visade att upplevelser av begrÀnsningar i livet till följd av dialysbehandling var vanligt förekommande. MÄnga patienter led av fatigue och brist pÄ energi vilket resulterade i inaktivitet och svÄrigheter att orka med vardagliga sysslor.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen hos kvinnor och ca 7000 nya fall diagnostiseras Ärligen i Sverige. Cytostatikabehandling Àr en vanlig behandlingsform mot bröstcancer och mÄnga kvinnor upplever den som pÄfrestande pÄ grund av dess biverkningar. De mest förekommande biverkningarna Àr hÄravfall, illamÄende, krÀkningar, uttalad trötthet, rÀdsla, depression samt Ängest. Sjuksköterskor kommer nÄgon gÄng i sitt arbete i kontakt med bröstcancerdrabbade kvinnor som genomgÄr cytostatikabehandlingen. Om cytostatikabehandlade kvinnors kunskapsbehov inte uppmÀrksammas finns det risk att dessa kvinnor upplever vÄrdlidande.

Föreliggande arbete Àr en redovisning av en enkÀtundersökning som genomfördes 2010 gÀllande sprÄkstuderande gymnasieelevers uppfattning om vad de lÀr sig via verktyget eTwinning samt huruvida eTwinning har en positiv inverkan pÄ sprÄkinlÀrningen. EnkÀtens resultat har jÀmförts med Gy2011 samt kursplanen för Moderna sprÄk för att studera verktygets möjlighet till mÄluppfyllnad. Resultatet frÄn undersökningen visar att eTwinning uppfyller ett flertal mÄl i lÀroplanen för de frivilliga skolformerna samt för kursplanen för Moderna sprÄk. Detta bekrÀftas av elever som anvÀnder verktyget i skolan. Slutsatsen blev att eTwinning Àr ett verktyg att anvÀnda i sprÄkundervisningen dÄ det förutom att uppfylla lÀroplanens intentioner dessutom engagerar eleverna i sprÄkundervisningen och har en positiv inverkan pÄ elevers sprÄkinlÀrning..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om vi genom att öka medvetenheten hos elever om olika intelligenser kan frÀmja deras individuella inlÀrning. Genom att aktivt arbeta med fem av Howard Garders Ätta intelligenser introducerades eleverna till olika inlÀrningsstilar, som de sedan Àven fick arbeta med i ett temaarbete om sagor. Metoderna vi anvÀnde oss av för att mÀta om en ökning skett gÀllande medvetenheten om intelligenser och om den individuella inlÀrningen dÀrmed frÀmjats, var tvÄ enkÀttillfÀllen samt sju loggbokstillfÀllen. Den första enkÀten, intervjuenkÀten, presenterades i början av praktiken, innan arbetet med intelligenserna pÄbörjats. Den andra enkÀten, utvÀrderingsenkÀten, genomfördes i slutet pÄ praktiken för att se om en ökning av medvetenheten om intelligenser och individuell inlÀrning skett.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att utifr?n ett institutionellt perspektiv f? en ut?kad f?rst?else kring id?erna om helhet i offentlig f?rvaltning. Teori: Studiens teoretiska ramverk utg?r fr?n ?vers?ttningsteori och teorin om lagring (layering). Metod: Studien utg?r fr?n en kvalitativ metod d?r fr?gest?llningen: ?Hur har id?erna kring helhet f?r?ndrats ?ver tid?? besvaras genom en dokumentstudie och den andra fr?gest?llningen: ?Hur beskrivs synen p? id?erna om helhet?? besvaras genom intervjuer av nio medarbetare i G?teborgs stad. Resultat: Studiens resultat visar p? att det uttrycks olika id?er som kan p?verka resultatet och f?ruts?ttningarna f?r ?vers?ttning av id?erna. Studien mer aspekter ?n enbart definitionen av helhet, utan ?ven andra aspekter som komplexitet, gr?nsdragning, styrning och definition d?r varje aspekt ?r med och p?verkar synen p? id?erna om helhet. ?ver tid s? visade det sig att grundid?erna om helhet var lika, men en skillnad som visade sig ?ver tid var id?erna kring styrning och organisering f?r att sprida id?erna om helhet.

Under vÄr utbildning till lÀrare i tidiga Äldrar har vi fÄtt kunskap om lÀsningens betydelse för sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling. I anslutning till vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi erfarit att individuell lÀsning och höglÀsning Àr ett vanligt inslag i undervisningen. Vi har sett att lÀrare oftast har som syfte och mÄl att generera kunskap nÀr det gÀller elevers individuella lÀsning och höglÀsning. VÄr nyfikenhet pÄ hur elevers lÀsvanor och upplevelser av litteratur i tidiga skolÄr uppkom dÄ vi stött pÄ flera studier som behandlar omrÄdet ur ett lÀrarperspektiv. Vi fann det dock mer intressant att se ur ett elevperspektiv eftersom man behöver gÄ till primÀrkÀllan, eleven, för att kunna utveckla och utforma undervisningen pÄ ett stimulerande sÀtt för eleven.

Bakgrund: Kejsarsnitt kan utföras bÄde som ett planerat respektive akut ingrepp. Allt flerkvinnor önskar genomgÄ planerat kejsarsnitt. En förlossning Àr en individuell upplevelse. Föratt sjuksköterskan ska kunna bemöta en kvinnlig patient pÄ bÀsta sÀtt, bör hon förstÄ kvinnansupplevelse i samband med kejsarsnitt.Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser i samband med kejsarsnitt.Metod: En litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Analys av resultatet inspirerades avinnehÄllsanalys.Resultat: UtifrÄn analysen skapades fyra huvudteman: kÀnslomÀssiga reaktioner, bemötande,kommunikation och delaktighet.

Examensarbetet bygger pÄ 10 intervjuer av verksamma pedagogerna ifrÄn tvÄ skolor som finns i tvÄ medelstora kommuner i SkÄne. Jag har valt pedagoger i tvÄ skolor för att se om det finns skillnad i var och hur man tillÀmpar arbetet med individuell inlÀrning utifrÄn vad som stÄr i lÀroplanen, Lpo 94. Undersökningen bygger pÄ svar om hur pedagoger arbetar med den individuella inlÀrningen hos eleverna. I studien framkommer varierande resultat i hur pedagoger anvÀnder sig av olika individuella inlÀrningsstilar i sin undervisning. Det var oftast fler hinder Àn möjligheter som gjorde att arbetet med individuell inlÀrning var svÄr att genomföra enligt de intervjuade pedagogerna.

Ledarstil ?r ett oerh?rt brett begrepp vilket innefattar m?nga olika aspekter. Bakgrunden till unders?kningen grundade sig i att se hur dessa ledarstilar kan appliceras och till?mpas f?r att motivera ut?vare i s? stor utstr?ckning som m?jligt. Syftet med unders?kningen var s?ledes att urskilja hur ledare mellan individuella idrott och lagidrott anv?nder ledarstilar f?r att motivera sina ut?vare.

I Sverige Àr det idag ovanligt att man i flerbostadshus anvÀnder sig av individuell mÀtning och debitering av energi för uppvÀrmning. Med individuell mÀtning och debitering menas att hyresgÀsten debiteras efter sin individuella förbrukning per lÀgenhet. Detta Àr mer vanligt i övriga Europa och den hÀr studien syftar till att fÄ kunskap om erfarenheter och problemstÀllningar inom detta omrÄde frÄn Tyskland och Danmark. Dessa lÀnder har sedan lÀnge en hög andel anvÀndare av systemet samt Àven lagstiftning om obligatorisk mÀtning och debitering pÄ individuell nivÄ.Studien görs pÄ uppdrag av Sveriges allmÀnnyttiga bostadsföretag (SABO), HyresgÀstföreningen och FastighetsÀgarna. Den Àr en del av ett projekt dÀr dessa organisationer tillsammans ska försöka komma fram till en central rekommendation som kan gÀlla för dess medlemmar vid införande av individuell mÀtning.

Studiens syfte var att skildra anhörigas individuella upplevelser av att vÄrda sin partner pÄ Àldre dar. Teman som berördes var upplevelser kring hur situationen uppkommit, relationen, vardagen, stöd och den egna hÀlsan. Metoden var kvalitativ med en fenomenologisk ansats. För att besvara frÄgestÀllningarna intervjuades fyra personer, tre kvinnor och en man. De anhöriga var vid tidpunkten av deras partners insjuknande pensionerade.

Sveriges lönesÀttningssystem har under de senaste Ärtiondena gÄtt frÄn ?den svenska modellen? med centrala löneavtal mellan arbetsgivarföreningar och fackliga organisationer till lönesÀttningpÄ en mer lokal och individuell nivÄ. Detta i ett försök att med större precision Àn tidigare belöna god arbetsprestation och dÀrmed öka arbetsmotivationen hos anstÀllda. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie av forskningsrapporter inom Àmnet, undersöka huruvida individuella lönesÀttningen faktiskt motiverar arbetare. Resultaten leder till tvetydiga slutsatser.

Bakgrund: Den 1 juli 2011 ska en ny lag med krav pÄ att skolmÄltider som serveras i grundskolan ska vara nÀringsriktiga börja tillÀmpas. I och med den nya lagen Àr det viktigare Àn nÄgonsin att det finns möjlighet för skolor och kommuner att objektivt bedöma kvaliteten pÄ skolmaten. Karolinska Institutet har utvecklat det webbaserade verktyget SkolmatSverige, för kvalitetssÀkring av skolmÄltider. MÄlet Àr att verktyget, som bestÄr av enkÀter, ska anvÀndas som stöd för att leverera bra skolmÄltider utifrÄn nÀring, miljö, pedagogik och service samt för att möjliggöra uppföljning och forskning kring skolmÄltider. Sverige och Finland Àr de enda lÀnderna i vÀrlden med en lagstiftning om nÀringsriktiga och kostnadsfria skolmÄltider för samtliga elever inom grundskolan, men i dagslÀget finns det inget system för kvalitetssÀkring av skolmÄltider.Syfte: Att validera verktyget SkolmatSveriges kapacitet att mÀta utbud och livsmedelsval i samband med skolluncher.Metod: Valideringsstudie dÀr 15 av Stockholms Stads 141 grundskolor deltog.