Sök:

Sökresultat:

19722 Uppsatser om En bok för alla - Sida 35 av 1315

Är en skola för alla bra för alla? - ur elevperspektiv

I vÄr undersökning har vi valt den kvalitativa metoden, nÀrmare bestÀmt intervjuerna, för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Vilka arbetssÀtt anvÀnder sig lÀrarna av och slutligen vilka förhÄllningssÀtt mÀrks i mötet mellan skolan och elever i en skolsituation? I den empiriska delen har vi presenterat svaren i olika rubriker: Mötet, ArbetssÀtt, Elevens sjÀlvbild och Organisationen. I vÄr undersökning intervjuade vi 22 elever och 4 lÀrare. FrÄgorna till respondenterna berör de 4 olika rubrikerna i vÄr undersökning.

Revisorns professionalism - Att se trÀden trots alla trÀd

Syftet med arbetet Àr att redogöra för 5 revisorers uppfattning om hur alltmer detaljerade regelverk och standardiserad revisionsmetodik pÄverkar utrymmet för professionella bedömningar i riskbedömningsprocessen. Vi Àmnar Àven diskutera hur regelverken och revisionsmetodiken pÄverkar individens och organisationens kunskapsgenerering. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomfördes med 5 revisorer frÄn lika mÄnga revisionsbolag. Resultatet vi kom fram till Àr att revisorerna inte anser att deras professionalism pÄverkas negativt av regelverkens detaljering eller den ökade standardiseringen i revisionsmetodik, men att den mindre erfarna revisorns uppfattning om Àmnet skiljde sig starkt och var mer kritiskt. Alla var överens om att revisionsmetodiken ökar kunskapsgenereringen bÄde för individen och för organisationen..

En studie om manliga förskollÀrares uppfattningar om sitt yrke

BAKGRUND:Alla som arbetar som förskollÀrare ska följa lÀroplanen och har samma arbetsuppgifter oav-sett kön och Älder. DÀrför ska inte manliga förskollÀrare ha nÄgra för- eller nackdelar gent-emot sina kvinnliga kollegor anser de intervjuade. Enligt vissa undersökningar sÄ utgör mÀnnen cirka 3 procent av alla verksamma förskollÀrare.SYFTE:VÄrt syfte med denna uppsats har varit att ta reda pÄ nÄgra manliga förskollÀrares uppfatt-ning om hur det Àr att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke. Vi har frÄgat om de manliga förskollÀrarna ser nÄgra fördelar eller nackdelar med att vara manlig förskollÀrare och om de bemöts annorlunda av förÀldrar och omgivning jÀmfört med sina kvinnliga kollegor.METOD:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med intervju som redskap. Alla de sex mÀn vi har in-tervjuat Àr utbildade förskollÀrare och arbetar i förskolan.

LÀrande och lÀrandemiljöer i I Ur och Skur

Syftet med studien Àr att belysa hur pedagoger i I Ur och Skur verksamheter ser pÄ lÀrande samt vilka lÀrandemiljöer de anvÀnder sig av. För att besvara vÄrt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer med verksamma och utbildade pedagoger. I vÄr studie deltog tvÄ I Ur och Skur förskolor och tvÄ I Ur och Skur skolor och vÄrt resultat visade att alla verksamheter anvÀnder sig av bÄde inomhusmiljön och utomhusmiljön som lÀrandemiljöer. De arbetar med utomhuspedagogik, tematiskt utifrÄn barnens intresse. Skolorna arbetar med upplevelsebaserad inlÀrning dÀr alla sinnena aktiveras.

DrakportenAttityder angÄende inklusiv utbildning i Kina och i Sverige

Syftet med detta studium Àr att studera skillnader och likheter i attityder angÄende inklusiv utbildning i Kina och i Sverige; skall alla barn gÄ i samma skola? Detta görs genom kvalitativa studier bland nÄgra av skolans aktörer i de respektive lÀnderna. Som metod anvÀndes djupintervjuer. Den yttre likheten med en obligatorisk nioÄrig skolgÄng i de bÄda lÀnderna sammanföll med en överraskande stor inre likhet i form av ett gap mellan skolpolitisk retorik och praktik. Det offentliga mÄlet i Sverige Àr ?en skola för alla?, men i praktiken gÄr skolan mot allt större segregering av elever.

I verktygens vÀrld : En studie av textförfattarverktyg

Detta a?r en ja?mfo?rande studie av textfo?rfattarverktyg och dess pa?verkan pa? min skapandeprocess. Mitt syfte var att underso?ka hur skapandeprocessen pa?verkas av olika textfo?rfattartekniker och vilka verktyg jag fa?r mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomfo?rde detta genom att skriva sex la?tar och genom att dokumentera skapandet av dessa fo?r att sedan diskutera verktygens pa?verkan pa? texternas skapandeprocess. Jag fick en djup insikt i textfo?rfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anva?nda som hja?lpmedel fo?r sitt textskapande.Jag har insett att alla verktyg inte a?r optimala i alla avseenden och att jag ga?rna va?ljer verktyg beroende pa? vilken typ av la?t jag a?mnar skriva.

Snabb etablering och snabb tillvÀxt hos trÀd, buskar och hÀckar

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.

ModersmÄlsstöd: Hur ser flersprÄkiga barns rÀtt till modersmÄlsstöd ut i förskolan?

Mitt syfte var att belysa förskollÀrares uppfattningar och erfarenheter av modersmÄlsstöd i förskolan. Vidare ville jag fÄ insikt över vilket stöd och vilka resurser förskollÀrarna kan fÄ kring arbetet med modersmÄlsstöd av förskolechef och kommun. Jag utgick frÄn ett sociokulturellt teoriperspektiv i studien. Jag utförde kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare som jobbar pÄ förskolor med olika antal flersprÄkiga barn samt med en förskolechef och en tjÀnsteman pÄ kommunen. Resultatet visade att förskollÀrarna tolkar sitt uppdrag kring modersmÄlsstöd pÄ olika sÀtt och det fanns en viss osÀkerhet hos förskollÀrarna inför hur de kan stödja flersprÄkiga barn i modersmÄlet, nÀr de inte kan deras sprÄk.

Kunskapshantering med IT-stöd

Vi vill med denna uppsats visa pÄ exempel hur företag aktivt kan arbeta med KM med stöd av IT, samt vilka vinster detta kan ge. Genom en fallstudie har vi undersökt hur fyra företag tillvaratar medarbetarnas kunskap sÄ att den kan lagras och ÄteranvÀndas. Sammanfattningsvis visar vÄr undersökning att företagen antingen har nÄgon form av belöningssystem och/eller en företagskultur, som uppmuntrar medarbetare att dela med sig av sin kunskap. Undersökningen visar Àven att alla företag, oavsett bransch lagrar kunskap som anvÀnds i den dagliga verksamheten. Den visar ocksÄ att företag överför kunskapen till systemet pÄ ett stringent sÀtt för att den skall vara sökbar.

En för alla, alla för en: ett försöka att stÀrka en grupps
förmÄga till samarbete, samt tydliggöra dess betydelse

Genom detta arbete vill vi försöka att stÀrka en grupps förmÄga till samarbete samt tydliggöra dess betydelse, genom samarbetsövningar. I den sjÀtte klass som vi arbetade med, fanns det 10 pojkar och 11 flickor. Vi valde att börja med en förstudie i enkÀtform för att undersöka vad den enskilde individen i klassen tyckte om samarbete och dess betydelse. Vi arbetade sedan under 7 veckor med samarbetsövningar, samtidigt som vi med ett enkelt och strukturerat observarionsschema studerade klassen. Efterundersökningen blev en enkÀt för att mÀta eventuella förÀndringar som skett i klassen.

Etik : etikprojektet i den kommunala omsorgen i Rimbo

Om man ser Rimboprojektet i ett samhÀllsperspektiv kan man sÀga att det har fler tankevÀckande insikter att förmedla:1) etikprojektet har inneburit en förÀndring mot en större etisk medvetenhet i gruppen som helhet, och mot en större uppmÀrksamhet pÄ etikfrÄgorna i hela omsorgsförvaltningen2) utbildningsprocessen har bidragit till ett gemensamt sprÄk om begreppet etik relaterat till yrkesidentiteten3) behovet av nya samarbetsformer och ett mera effektivt sÀtt att ta vara pÄ de resurser som finns inom organisationen har pÄvisats inom omsorgsförvaltningenSlutsatsUtbildningsinsatsen har skapat ett gynnsamt lÀge för att fortsÀtta att arbeta med etikfrÄgorna i förvaltningen för att tydligt formulera de vÀrderingar som ska vara gemensamma för alla medarbetare. Man har lagt en gedigen grund för att bygga en framtid utifrÄn en gemensam mÄlsÀttning dÀr alla fÄr delta pÄ lika villkor..

Mobbning och trakasserier pÄ arbetsplatsen: tvÄ typer av krÀnkande sÀrbehandling

Denna uppsats beskriver mobbningen pÄ en arbetsplats och vilken lagstiftning som finns inom Àmnet. Det var i början av 1980-talet som problemet uppmÀrksammades med mobbning pÄ arbetsplatser. Sedan dess har problemet mobbning ökat trots alla olika krav en arbetsgivare har för att skapa en god arbetsmiljö för de anstÀllda. Det Àr dyrt för landet med mobbning och det kostar mycket för arbetsgivarna. Alla som forskar i Àmnet mobbning Àr överens om att det inte Àr individers fel utan felet ligger hos arbetsorganisationen.

SkolgÄrden - ombyggnad som behövs?

Studien visar hur fem skolor har genomfört ombyggnader pĂ„ sina skolgĂ„rdar, allt ifrĂ„n planering till genomförande. Litteraturen behandlar tidigare forskning för att visa vilka aspekter som bör finnas i Ă„tanke. Även styrdokumentens betydelse för Ă€mnet behandlas. De organisationer, relevanta för studien, presenteras. Teoretisk bakgrund har tagits i Aristoteles, Vygotskij och SĂ€ljö som alla har inverkan pĂ„ varför utomhuspedagogik bör bedrivas.

TrÀffpunkten- Sociala relationers betydelse för mÀnniskor med missbruksproblem

I denna studie har jag undersökt vad sociala relationer betyder för mÀnniskor med missbruksproblem i form av droger och alkohol. De sociala relationerna har kommit att inbegripa andra missbrukare men Àven mÀnniskor som jag definierar befinner sig utanför missbruket och dÀrmed Àr accepterade och inrÀknade som en del av samhÀllet. MÀnniskor med missbruksproblem stÄr utanför samhÀllet, de har inte en plats som mÀnniskor som lever ?normalt?. MÀnniskor med missbruksproblem har Àven svÄrt att bli accepterade av samhÀllet och deltagarna i denna studie upplever att de aldrig fÄr en chans att komma tillbaka.Jag valde att anvÀnda mig av en hermeneutisk metod, som handlar mycket om att sÀtta sig in i den andres livsvÀrld.

Alla kan inte allt : en kvalitativ studie kring implementeringen av

Sedan 2006 har myndigheter och kommuner i Sverige arbetat med att införa EU: s nya förordningar rörande livsmedelspolitik. MÄlet med dessa förordningar Àr att sÀkerstÀlla sÀkra livsmedel för alla konsumenter inom EU. Begreppet sÀkra livsmedel bygger i sin tur pÄ strategin frÄn jord till bord dÀr EU: s mÄl Àr att livsmedel ska behandlas pÄ ett sÀkert sÀtt i hela produktionskedjan till försÀljning. Det Àr i nulÀget upp till varje medlemsstat att implementera, med implementering menas att politiska beslut förverkligas i förvaltningarna de nya lagarna och mÄlet Àr att livsmedel ska vara lika sÀkra var man Àn befinner sig inom EU: s grÀnser. Uppsatsen syfte Àr att analysera hur lÄngt implementeringen av Europalagstiftningen rörande livsmedel med fokus pÄ utbildning och kunskap har kommit i en medelstor kommun i Sverige (Nyköping)..

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->