Syftet med föreliggande studie Ă€r att utifrĂ„n ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar anvĂ€ndandet av webbaserade sociala nĂ€tverk för att attrahera potentiell arbetskraft.Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanstĂ€llda, pĂ„ Tekniska Verken. Utöver detta har en observation anvĂ€nts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhĂ„llningssĂ€tt, vikten av att vĂ€lja rĂ€tt kanaler, ett antal sĂ€tt att nĂ„ massan, tvĂ€tta bort den grĂ„a stĂ€mpeln, tvĂ„-vĂ€gs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens anvĂ€ndande av webbaserade sociala nĂ€tverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhĂ„llningssĂ€tt och vikten av att vĂ€lja rĂ€tt kanaler innefattar förutsĂ€ttningar för employer branding genom webbaserade sociala nĂ€tverk.

Studien undersökte hur medarbetare sÄg pÄ företagets varumÀrke innan pÄbörjad anstÀllning i förhÄllande till hur de sÄg pÄ företagets varumÀrke i dagslÀget. En andra aspekt som undersökningen berörde Àr vad som influerade företagets ?employer branding-arbete? utifrÄn ett antal stÀllda pÄstÄenden och hur dessa berör varandra. Studien gjordes pÄ en avdelning inom Saab Group och bygger pÄ ett bekvÀmlighetsurval (n=35). Insamlingen av data genomfördes genom en surveyundersökning med frÄgor relaterat till före och under anstÀllning.

Bakgrund: Vikten av att attrahera rÀtt personal Àr stor dÄ företag söker lÄngsiktiga konkurrensfördelar och stora resurser lÀggs idag pÄ arbetet med denna viktiga uppgift. För att attrahera potentiella arbetstagare anvÀnder sig företag idag framförallt av direkt och riktad information till de individer och formella grupper av individer som bedöms som intressanta. Denna typ av kommunikation kan ses utelÀmna stora delar av den omgivning som inom socialpsykologin anses ha stor pÄverkan pÄ individens val och agerande. Syfte: Att söka förstÄelse för och vidareutveckla teorin kring hur talent attraction kan ske genom att tilltala individen emotionellt, via den sociala omgivningen och genom att se till individens identitetsskapande. Metod: Genom ett expert- och snöbollsurval har 8 experter inom det valda ÀmnesomrÄdet identifierats och intervjuats.

Syftet var att undersöka hur medarbetare inom Àldreomsorgen uppfattar Àldreomsorgen som arbetsplats samt klargöra vilka faktorer som de upplever gör och skulle kunna göra Àldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats. En kvalitativ metod tillÀmpades genom semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och vÄrdbitrÀden inom Àldreomsorgen i KungÀlvs kommun. Fyra av respondenterna var anstÀllda dÄ studien genomfördes och tvÄ av dem hade nyligen slutat.Resultatet visar en mÄngfasetterad uppfattning om Àldreomsorgen som arbetsplats. Resursfördelningen pÄ arbetsplatsen pÄverkar hur vÄrden bedrivs samtidigt som medarbetarens egen vilja har en inverkan. Den frÀmsta faktorn som gör Àldreomsorgen till en attraktiv arbetsplats Àr den sociala kontakten med de Àldre.

The use of social media has increased considerably in recent years and has also caused some problems. It has been notable cases in the media where employees adversely criticized their employer on social networks, which subsequently led to the dismissal of the employee. The purpose of this study is to investigate an employee's right to express themselves about their employers in various forms but the main focus will be on social networks. The study investigates employees on both private and public sectors.Employees have a duty of loyalty to their employer, which means that they must be loyal to their employer and not deliberately harm them. The reason that employed comment his employer on social networks has its basis in that they also have freedom of speech and it is raised in such a case, a collision between their rights and responsibilities as an employee.The employees also hold a critique right entitling them to publicly criticize the employer and its activities.

The meaning of being someone and standing for something is getting more important today in the Swedish business market. Our thesis has a qualitative approach that aims to study the usage of personal branding in the upper-management of Swedish organizations. Theories collected from literature and articles include marketing branding, personal branding and leadership. Our main target is to identify components that obtain usage of personal branding which are, attributes and strengths, communication, values, and vision and mission. The empirical data is gathered from six personal interviews with managers.

Denna uppsats har till syfte att redogöra för Generation Y och vad Karlstads kommun bör tÀnka pÄ i kommande rekrytering av denna mÄlgrupp. Generation Y trÀdde in pÄ arbetsmarknaden runt millennieskiftet och förvÀntas nu ta över efter den stora andel Àldre som snart lÀmnar sina arbeten och blir pensionÀrer. Till följd av att det föreligger ett stort rekryteringsbehov inom kommunal verksamhet under kommande tioÄrsperiod sÄg vi hÀr ett problemomrÄde som var intressant att forska vidare i. I arbetet med att klargöra attribut som Àr signifikativt för just Generation Y föll det sig naturligt att ocksÄ se vad som kÀnnetecknar tidigare generationer för att pÄ sÄ sÀtt reda ut vad som skiljer dessa Ät. Studien Àr uppbyggd pÄ en kvalitativ intervjustudie som utgörs av sju halvstrukturerade forskningsintervjuer.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumÀrke som det heter pÄ svenska, handlar om att rÀtt mÀnniskor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand Àr nÄgot som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om vÀrdefulla andelar pÄ marknaden.  Studier har visat att anstÀllda som Àr engagerade och trivs pÄ sitt arbete ocksÄ presterar bÀttre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. MÄnga företag Àr inte medvetna om eller uppdaterade vad gÀller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill sÀga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anstÀllda att arbeta för denne. Det kan vara svÄrt att faststÀlla vilka omrÄden som behöver utvecklas i företaget och vilka mÄlgrupper som bör prioriteras. TillgÀngliga mÀtmetoder för att fÄ klarhet gÀllande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mÀtverktyg för att utvÀrdera ett företags arbetsgivarvarumÀrke gentemot nuvarande anstÀllda.

Thesis purpose: The purpose of this study is to investigate the interdependencies within the process of partner selection in the fashion and design sector and the emanating criteria for finding the ideal co-branding partner in order to use co-branding as a strategic brand activation tool. Methodology: Multiple Case Study Theoretical perspective: Brand Building and Brand Activation, Relationship Marketing, Strategic Alliances, Affinity Partnering, Co-Branding, Consumer-Brand Relationships Empirical data: Interviews with expert consultants and company representatives (adidas, BMW, BMW MINI, Diesel, H&M, Opel, Philips, Sharp, Volkswagen) Conclusion: Partner selection depends decisively on the different co-branding aims and incorporates the crucial step when using co-branding as a tool for strategic brand activation. The co-branding aim and the corresponding partner lead to various types of relationships, which, in this study, are anthropomorphized to connect the world of marketing and branding to real life. Fashion and design brands have proven to be particularly eligible as co-branding partners for brand activation due to their innovative and trend-oriented nature..

This dissertation is a case study on the Co-branding between Prada and LG, ?The Prada phone by LG?. The purpose of the study is to broaden the understanding of Co-branding and the effects this type of collaboration can have on a company?s brand. The research questions are: ?What effects can a Co-branding have on a company?s Brand Equity?? and ?How can these effects be measured??.

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur Landstinget Blekinge arbetar med den generationsvÀxling som pÄgÄr och det svaga intresset hos den yngre generationen samt hur det faktiska arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ser ut, bÄde inom och utanför organisationen, för att undvika en brist pÄ arbetskraft. Vidare vill vi Àven undersöka om den bild teorier framstÀller av den nya generationen skiljer sig mot uppfattningen som chefer inom Landstinget Blekinges har. Syftet Àr ocksÄ att se hur vÀl Landstinget Blekinge arbetar med att bli en attraktiv arbetsgivare i jÀmförelse med SKL:s bild och dÀrmed bidra till ökad medvetenhet kring arbetet med generationsvÀxlingen samt de utmaningar och svÄrigheter som kan finnas i samband med den. Metod: Undersökningen Àr baserad pÄ en kvalitativ, abduktiv metod och semistrukturerade intervjuer med tre personalchefer, en förvaltningschef samt kommunikationsdirektören inom Landstinget Blekinge. Resultat: VÄra resultat visar att Landstinget Blekinge har en skriftlig varumÀrkesstrategi för vad som behöver göras.

Employer branding, eller arbetsgivarvarumÀrke som det heter pÄ svenska, handlar om att rÀtt mÀnniskor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand Àr nÄgot som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om vÀrdefulla andelar pÄ marknaden.  Studier har visat att anstÀllda som Àr engagerade och trivs pÄ sitt arbete ocksÄ presterar bÀttre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. MÄnga företag Àr inte medvetna om eller uppdaterade vad gÀller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill sÀga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anstÀllda att arbeta för denne. Det kan vara svÄrt att faststÀlla vilka omrÄden som behöver utvecklas i företaget och vilka mÄlgrupper som bör prioriteras. TillgÀngliga mÀtmetoder för att fÄ klarhet gÀllande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mÀtverktyg för att utvÀrdera ett företags arbetsgivarvarumÀrke gentemot nuvarande anstÀllda.

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur Landstinget Blekinge arbetar med den generationsvÀxling som pÄgÄr och det svaga intresset hos den yngre generationen samt hur det faktiska arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ser ut, bÄde inom och utanför organisationen, för att undvika en brist pÄ arbetskraft. Vidare vill vi Àven undersöka om den bild teorier framstÀller av den nya generationen skiljer sig mot uppfattningen som chefer inom Landstinget Blekinges har. Syftet Àr ocksÄ att se hur vÀl Landstinget Blekinge arbetar med att bli en attraktiv arbetsgivare i jÀmförelse med SKL:s bild och dÀrmed bidra till ökad medvetenhet kring arbetet med generationsvÀxlingen samt de utmaningar och svÄrigheter som kan finnas i samband med den. Metod: Undersökningen Àr baserad pÄ en kvalitativ, abduktiv metod och semistrukturerade intervjuer med tre personalchefer, en förvaltningschef samt kommunikationsdirektören inom Landstinget Blekinge. Resultat: VÄra resultat visar att Landstinget Blekinge har en skriftlig varumÀrkesstrategi för vad som behöver göras. För att lyckas attrahera den yngre generationen behöver de dock vidta ytterligare ÄtgÀrder för att lansera sin strategiska plan och börja det egentliga arbetet med employer branding om de vill bli en attraktiv arbetsgivare för den yngre generationen..

Employer branding, eller arbetsgivarvarumÀrke som det heter pÄ svenska, handlar om att rÀtt mÀnniskor ska attraheras, rekryteras och vilja stanna kvar i ett företag. Ett starkt employer brand Àr nÄgot som har blivit allt viktigare för företagen i kampen om vÀrdefulla andelar pÄ marknaden.  Studier har visat att anstÀllda som Àr engagerade och trivs pÄ sitt arbete ocksÄ presterar bÀttre, vilket leder till ökad produktion och lönsamhetsfördelar. MÄnga företag Àr inte medvetna om eller uppdaterade vad gÀller sitt arbetsgivarerbjudande, det vill sÀga den anledning som arbetsgivaren ger till nuvarande och potentiella anstÀllda att arbeta för denne. Det kan vara svÄrt att faststÀlla vilka omrÄden som behöver utvecklas i företaget och vilka mÄlgrupper som bör prioriteras. TillgÀngliga mÀtmetoder för att fÄ klarhet gÀllande nuvarande employer brand saknas, vilket har bidragit till studiens syfte att skapa ett mÀtverktyg för att utvÀrdera ett företags arbetsgivarvarumÀrke gentemot nuvarande anstÀllda.

NÀr vi kom i kontakt med Landstinget Halland uttryckte de behovet av att kunna attrahera och behÄlla personal. DÄ personer med nyckelkompetens har stor pÄverkan pÄ organisationens framgÄng har vi valt att genomföra en studie med syfte att undersöka vilka förhÄllanden personer med nyckelkompetens inom Landstinget Halland upplever som centrala för sin specifika arbetssituation. Med hjÀlp av olika teorier och modeller analyserar vi och tar reda pÄ hur sÄdana förhÄllanden kan pÄverka arbetsgivarens förmÄga att behÄlla dessa personer. Vi har valt att undersöka pÄ vilket sÀtt de förhÄllanden som framkommer Àr centrala för individens arbetstillfredsstÀllelse och motivation samt för deras vilja att stanna kvar pÄ eller lÀmna sitt arbete. UtifrÄn uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med nyckelindivider och personalledning pÄ en av verksamheterna inom Landstinget Halland. VÄrt resultat visar att förhÄllanden som har att göra med arbetstillfredsstÀllelse och motivation pÄverkar och pÄverkas av upplevt organisatoriskt stöd vilket i sin tur pÄverkar arbetsgivarens förmÄga att behÄlla individer med nyckelkompetens. Hela analysen utmynnar slutligen i vÄr egen AFBN-modell (arbetsgivarens förmÄga att behÄlla nyckelkompetens) som visar dessa samband..