NÀr vi kom i kontakt med Landstinget Halland uttryckte de behovet av att kunna attrahera och behÄlla personal. DÄ personer med nyckelkompetens har stor pÄverkan pÄ organisationens framgÄng har vi valt att genomföra en studie med syfte att undersöka vilka förhÄllanden personer med nyckelkompetens inom Landstinget Halland upplever som centrala för sin specifika arbetssituation. Med hjÀlp av olika teorier och modeller analyserar vi och tar reda pÄ hur sÄdana förhÄllanden kan pÄverka arbetsgivarens förmÄga att behÄlla dessa personer. Vi har valt att undersöka pÄ vilket sÀtt de förhÄllanden som framkommer Àr centrala för individens arbetstillfredsstÀllelse och motivation samt för deras vilja att stanna kvar pÄ eller lÀmna sitt arbete. UtifrÄn uppsatsens syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört sex stycken kvalitativa intervjuer med nyckelindivider och personalledning pÄ en av verksamheterna inom Landstinget Halland. VÄrt resultat visar att förhÄllanden som har att göra med arbetstillfredsstÀllelse och motivation pÄverkar och pÄverkas av upplevt organisatoriskt stöd vilket i sin tur pÄverkar arbetsgivarens förmÄga att behÄlla individer med nyckelkompetens. Hela analysen utmynnar slutligen i vÄr egen AFBN-modell (arbetsgivarens förmÄga att behÄlla nyckelkompetens) som visar dessa samband..

FrĂ„gestĂ€llning: Hur profileras ett företags corporate branding identity i reklamkampanjer till utlandet och hur stort utrymme fĂ„r nationstillhörigheten i denna kontext? Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur, varför och i vilken utstrĂ€ckning företag anvĂ€nder sig av corporate branding i sin marknadsföring till utlandet, samt vĂ€rdet av och i vilken utstrĂ€ckning nationstillhörigheten anvĂ€nds i det avseendet. Genomförande: Uppsatsen utgĂ„r ifrĂ„n teori omfattande traditionell marknadsföring, varumĂ€rken och reklam, nationsvarumĂ€rken och nationers image vilket relateras till corporate branding och modellen the corporate branding toolkit. Med hjĂ€lp av en semiotisk nĂ€ranalys, av en av respektive företags kampanjer, försöker författarna skönja hur företagens corporate branding identity och nationstillhörighet speglas i marknadsföringen. Summering: Även om det bör rĂ„da balans mellan komponenterna i ett företags corporate branding identity kan tyngdpunkten variera beroende pĂ„ företag.

Kurs/nivÄ: Kandidatuppsats, Enterprising and Business Development, C- nivÄ, 2EB00E, VT 2012Författare: Niklas Fridman & Jonas PerssonHandledare: Lena OlaisonExaminator: Richard NakamuraTitel: Employer Branding i Kina: Vad ser kinesiska studenter som attraktivt vid val av arbetsplats?Nyckelord: Employer Branding, Human resource management, Kinesisk management. Bakgrund: Allt fler företag etablerar sig i Kina och en förutsÀttning för att lyckas Àr att rÀtt personal driver företaget framÄt. VÀsterlÀndska företag upplever att kompetensen Àr svÄr att finna och behÄlla inom kunskapsbaserade tjÀnster (knowledgework) vilket skapat problem vid etableringar i landet. Employer Branding Àr ett vedertaget begrepp i vÀstvÀrlden som hjÀlper företag att attrahera personal, forskningen Àr inte lika utbredd i Kina och det finns ett behov för att kunna attrahera och behÄlla kompetent personal pÄ plats i landet.

Denna kvalitativa uppsats har studerat hur ett företag i Mellansverige arbetar med att internt vara en attraktiv arbetsgivare. Vidare har uppsatsen identifierat att företagets vÀrderingar har en viktig betydelse för det interna arbetet med employer branding. Företagets grundlÀggande vÀrderingar benÀmns kÀrnvÀrden och Àr nÄgot som genomsyrar hela verksamheten. PÄ grund av att företaget lÀgger stor vikt vid sina kÀrnvÀrden var vi intresserade av att ta reda pÄ hur företaget arbetar med dessa. Vi identifierade att företaget anvÀnder sig av olika kÀrnvÀrden internt och externt och ville dÀrför undersöka om detta skapade nÄgra problem för personalen.

Trade Unions are finding it increasingly challenging to appeal to employees and all trade unions alike are encountering new challenges to attract and retain members. Additionally a more diversified and educated labor market is creating demands for trade unions to better meet individual needs. The purpose of this study was to explore and analyze the role of branding in Unionen, the largest white-collar trade union in Sweden, and how branding efforts help in attracting and retaining trade union members. The theoretical foundation of this thesis is based on theories related to corporate branding and relationship marketing. Furthermore, the study develops and introduces the concept of member branding in the context of trade unions.

Uppsatsen syftar till att utreda begreppet City branding i förhÄllande till Kalmar Konstmuseum. Byggnaden analyseras semiotiskt, i en kontext av City branding.Konklusionen blir att Àven om man under de senaste Ären vÀrjt sig mot begrepp som City branding och spektakulÀr arkitektur mÄste man som byggherre idag förhÄlla sig till dem. I en intervju har just avstÄndstagande frÄn begreppet visat sig. I Kalmars fall hÀvdar uppsatsen att man anvÀnt sig av det nÀr man byggde sitt nya konstmuseum..

Bakgrund: "There is a war for talent, and it will intensify" skrev McKinsey Quarterly redan 1998 och syftar pÄ den ökade konkurrensen som rÄder pÄ arbetsgivarmarknaden om talangfull och kompetent personal som kan driva företaget framÄt. Vikten av humankapital blir sÀrskilt mÀrkbart i dagens framtrÀdande kunskapsintensiva företag, dÀribland revisions- och konsultföretagen, samtidigt som demografiska skiftningar gör att trenden gÄr mot ett talangunderskott. Generation Y anses samtidigt vara karriÀrlystna och aktiva CV-jÀgare. DÀrför rÄder en kamp bland arbetsgivarna i att finna och vinna talangerna bland dessa. Detta kan göras genom utvecklandet av ett starkt arbetsgivarvarumÀrke och genom att lÀra kÀnna sin mÄlgrupp och skaffa kÀnnedom om deras motivationsfaktorer och preferenser.Syfte: "Att ur en grupp ekonomstudenter identifiera talangegenskaper och förklara vilka avgörande faktorer som gör en arbetsgivare attraktiv ur de ansedda 'talangernas' perspektiv."Problemformulering: Vilka Àr nyckelfaktorerna nÀr de ansedda "talangerna" vÀljer sin framtida arbetsgivare? Metod: Studien har antagit en huvudsakligen kvantitativ forskningsdesign och har en deduktiv inriktning.

Syfte: Det förutspÄs en framtida brist pÄ ingenjörer i Sverige och dÀrmed kan en ökadkonkurrens om denna mÄlgrupp förvÀntas. Syftet med denna studie var att identifieravad svenska ingenjörsstudenter anser viktigt i sitt val av framtida arbetsgivare, attundersöka om skillnader finns mellan mÀn och kvinnor samt skillnader beroende pÄstudenternas skattning av sin akademiska prestationsnivÄ. Genom att tillföra kunskapkring vad ingenjörsstudenter söker hos en framtida arbetsgivare kan företag övertrÀffasina konkurrenter i att attrahera, utveckla och behÄlla personer med önskvÀrda talanger.Ytterligare kunskaper kring skillnader mellan de olika grupperna kan möjliggörastrategier utformade utifrÄn vad den specifika mÄlgruppen söker.Teori/Tidigare forskning: UtgÄngspunkt har tagits i teori kring EmployerAttractiveness, en arbetsgivares attraktionskraft, och vad som anses viktigt valet avarbetsgivare. Detta begrepp stÀlls vanligen i förhÄllande till Employer of Choice, enönskvÀrd arbetsgivare, och Employer Branding som innefattar aktiviteterna som företagtillÀmpar för att öka sin attraktionskraft. Tidigare studier har genomförts i olika lÀndermed syftet att undersöka vad studenter anser vara en attraktiv arbetsgivare, dÀrexempelvis karriÀrmöjligheter, utmanande arbetsuppgifter, hög lön och godaarbetsrelationer visats vara viktiga faktorer.

During year 2007 ClaraHÀlsan Ltd bought the company health service SolstahÀlsan in Karlstad. The wide merger of the two health services the problems arose around the employees? employment agreements when certain parts of the agreement differ. At a transition of a company, in this case a health service, the rights and obligations for the employees will pass on to the new employer according to directive 2001/23/EG who came in force in the swedish legal system in year 1995. The former employer is only responsible vis-à-vis the employees ?for economic obligations related to the time before the transition, the code of protection of employment 6 b §.

In the fragmented network economy of toady remote work for creative designers becomes mor eand more prevalent. This is good for a number of reasons. Mainly, creative designers can find work inside and outside of their region irrespective of where they choose to live. However, competing for jobs in a global market is harder, and the online presence of the creatives becomes their main shopping window. We have conducted a study, interviewing digital creatives in VĂ€sterbotten.

Syfte - Studien syftar till att undersöka hur ett modeföretags icke-finansiella(konsumentbaserade) brand equity pÄverkas av co-branding. Studien undersöker hur ettsamarbete mellan tvÄ modeföretag, sÄ kallat intrabranschsamarbete, pÄverkar huvudvarumÀrketsicke-finansiella brand equity.Metod - Studien utgÄr frÄn Aakers modell för att mÀta brand equity. Metoden för studien harvarit att anvÀnda fokusgrupper för att undersöka konsumentattityder till co-branding. I studienanvÀndes ett verklighetsbaserat modesamarbete som diskussionsunderlag för fokusgrupperna,dÀr ett fallföretag och dess samarbete med en annan modeaktör valdes ut. Totalt 12 styckenstudenter frÄn Textilhögskolan i BorÄs deltog i studien, fördelat över tvÄ fokusgrupper.Fynd - Studien visar att ett modevarumÀrkes brand equity kan stÀrkas och pÄverkas positivt medhjÀlp av co-branding.BegrÀnsningar - Uppsatsen Àr begrÀnsad till ett samarbete genomfört av tvÄ textilföretag vilketgör resultaten frÀmst applicerbara pÄ samarbeten inom modebranschen.

AbstractKurs: Ämnesfördjupande arbete, Management 2FE01EFörfattare: Simon LundmarkHandledare: Lektor Hans LundbergExaminator: Lektor Anders HytterTitel: Rekrytering av nyexaminerade studenter ? En studie om arbetsgivarens rekryteringsbeteendeNyckelord:?Employer Branding?, Nyexaminerade studenter, Rekrytering, Studentrelevant arbete Bakgrund: NĂ€r företag skall rekrytera ny personal vĂ€ljer de mellan flera olika ansökande personer. Denna studie fokuserar pĂ„ att öka akademiskstuderandes förstĂ„else för arbetsgivares rekryteringsbeteende, detta för att underlĂ€tta dessa studerandes övergĂ„ng mellan den akademiska vĂ€rlden till nĂ€ringslivet.    Problemformuleringar: Vilka faktorer Ă€r prioriterade för att bli kallad till intervju i en rekryteringsprocess av nyexaminerade studenter?Hur vĂ€rderar företag erfarenheten av ett studentrelevant arbete under studietiden vid en potentiell rekrytering? Hur stor pĂ„verkan har arbetsgivarens ?Employer Brand? vid en rekryteringsprocess?Syfte: Syftet Ă€r att öka förstĂ„elsen för hur företag vĂ€rderar att studenter haft ett studie-relaterat arbete under universitetsstudietiden vid rekrytering av ny-examinering. Detta för att studerande ska öka sin kunskap och förmĂ„ga att pĂ„verka sin kommande situation som arbetssökande och förbĂ€ttra sina möjligheter för en lyckad rekrytering.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsdesign som har inkluderat semistrukturerade intervjuer för materialinsamling.

Bakgrund: En bransch dÀr det i nulÀget syns ett ökat behov av personal Àr förskoleverksamheten, vilket bland annat beror pÄ pensionsavgÄngar. Det Àr dock idag inte lika mÄnga som utbildar sig till förskollÀrare med konsekvensen att det rÄder personalbrist inom förskolan. Friskolereformen har ocksÄ medfört att det rÄder en konkurrenssituation mellan kommunala förskolor och privata alternativ. Detta gör att det Àr betydligt viktigare för arbetsgivare att vara attraktiva, dÄ de sökande kan stÀlla högre krav pÄ bÄde arbetsgivare och arbetsplats. Det finns alltsÄ fler lediga jobb Àn det finns förskollÀrare.Syfte: Syftet Àr att skapa kunskap om och förstÄelse kring hur förskollÀrarstudenter uttrycker att en attraktiv arbetsgivare bör vara och vilka faktorer de vÀrderar högst vid val av arbetsplats och arbetsgivare.

Skanska 21 is a student program for university students. The program runs for a year and a half parallel to university studies. It is aimed at those studying a few specific master engineering programs at Lund University, Royal Institute of Technology (KTH), Chalmers University of Technology or LuleÄ University of Technology. The program consists of a number of program meetings such as company presentations, a boarding school week, rhetoric training and project visits. The aim of the project is to evaluate the Skanska 21 student program.

The focus of the thesis is to examine the regional branding ofpublic libraries in Norrbotten, with the main focus on PiteÄ public library, in order to find trends that indicate a successful branding based on Hariff & Rowley?s (2011) identified key factors.The empirical data has been collected through a triangulation of interviews and documents. The findings show that they have done a proficient preparatory work prior to the regional branding of the public libraries, and that the libraries have worked together with a communication bureau in their marketing strategies since the beginning of the public library cooperation. The results also show that PiteÄ public library, through branding efforts, received another relationship with the media where the media now occasionally contact the library.The conclusion of the thesis is that PiteÄ public library promoted the library through campaigns that provide the opportunity for activities and experiences, and that they want to convey the image of itself as a venue for social interaction. The marketing of the libraries fulfill the most of the criteria, but there are still areas of branding that needs to be further explored..