Bakgrund och problem: Under de senaste åren har antalet företagsförvärv ökat kraftigt. Detses numera som ett vanligt alternativ för att få företag att växa. Med dessa förvärvuppkommer ett behov av att integrera de sammanslagna verksamheterna, något som inte alltidär så enkelt. Det är flera faktorer som behöver sammanfalla för att nå en lyckad integration.En viktig faktor är kommunikation, som är en nyckel för att förmedla såväl målbild somprestationer inom koncernen. Kommunikationen kan ske med hjälp av flera verktyg och oftaanvänds rapporter för att förmedla såväl ekonomisk ställning som information kring denoperativa verksamheten.Syfte: Uppsatsen syftar till att genom empiri beskriva samt genom teori förklara problematikvid kommunikation av prestationsmått, med fokus på integrationsprocessen vidföretagsförvärv.

Huvudsyftet med studien är att ta reda på vilka kunskaper och förmågor slöjdlärare anser att slöjdundervisningen lär ut. Studiens syfte är också att ta reda på vilken kompetensutveckling slöjdlärarna fått och hur den nya läroplanen, Lgr 11, påverkat slöjdämnet och slöjdundervisningen. Studien utfördes genom empiriskt insamlat material i möten med fem olika slöjdlärare från olika skolor. Under mötena fick slöjdlärarna först skissa tre olika tankekartor över de kunskaper de anser att eleven fått genom slöjdundervisningen som de kan ha nytta av i sina roller: som elev nu och för framtida studier, som samhällsmedborgare och för den personliga utvecklingen, och i yrkeslivet. Därefter intervjuades lärarna kring vilka kunskaper de anser att slöjdämnet lär ut, vilket typ av fortbildning de fått, hur de tar del av ämnesrelaterad forskning och hur Lgr11 har påverkat slöjdämnet och deras undervisning. Slutligen fick de i uppgift att rangordna papperslappar, med slöjdord skrivna på dem, utifrån hur de såg på vikten av dessa. Slöjdorden är ord gällande kunskaper och förmågor knutna till slöjdämnet och de är hämtade från Lgr11 och från mina egna erfarenheter från slöjdundervisningen. Studiens resultat visar att slöjdämnets tydligast uttalade kunskaper och förmågor av slöjdlärarna är kreativitet och problemlösning.

Uppsatsens syfte är att analysera de två vanligaste bänkböcker som ett antal flickor i år 5 tycker är bra. Genom litteraturanalyserna vill vi undersöka protagonisterna i de valda böckerna och hur protagonisternas personskildringar möjligtvis kan påverka de läsande flickornas genuskonstruktion, identitetsskapande och självbild. Utifrån syftet besvaras frågeställningarna Vilka är de två bänkböcker som flest flickor i vårt urval i år 5 tycker är bra? Vilka huvudkaraktärer förekommer i dessa böcker och hur skildras de? Hur kan personskildringarna möjligen uppfattas av flickorna och bidra till deras genuskonstruktion, identitetsutveckling och självbild?Frågeställningarna undersöks genom litteratur om genusteorier, teorier om identitetsskapande och självbild, litteratur om litteraturanalys och genom empiriskt material. Det empiriska materialet består av enkätundersökningar till klasslärare och flickor i år 5 samt litteraturanalyser av de två böcker som framkommit som resultat av enkätundersökningen till flickorna.I resultatet presenteras analyserna av böckerna kopplat till relevant litteratur.

De 16 nationella miljömålen som antagits av Sveriges riksdag ska fungera som riktlinjer för det svenska miljöarbetet. Arbetet med miljömål har decentraliserats från nationell till lokal nivå, där det är kommunerna som förväntas delta i miljömålsarbetet genom att utforma lokala miljömål som är anpassade till den egna kommunens förutsättningar. Det finns inga riktlinjer för hur det lokala miljöarbetet ska se ut, lika lite som det finns några sanktioner för de kommuner som inte arbetar med miljömålsfrågor. Ambitionen är att i denna uppsats undersöka vilka effekter, för- och nackdelar som denna decentralisering av miljömålsfrågor har medfört i syfte att undersöka om decentralisering alltid leder till ett bra miljöarbete.Den teori som uppsatsen utgår från är vertikal decentralisering, där makt och ansvar förflyttas från nationell till lokal nivå. Som empiriskt underlag används styrdokument från Norrbottens fjorton kommuner och utgångspunkten är att styrdokument för lokala miljömål är en första förutsättning för möjligheten att bedriva ett ändamålsenligt miljöarbete.

Inledning:Dagligen möts organisationer av situationer där de måste ta beslut. Frågan är vad som egentligen avgör vilket alternativ organisationen väljer, vilka beslutskriterier används? Ju bättre insikt den säljande organisationen har om den köpande organisationens beslutsprocess och beslutskriterier, desto bättre kan de påverka inköpsbeslutet.Inom hotellbranschen är säsongvariationen hög och för att övervinna den erbjuder vår uppdragsgivare Björkbacken Karaktärshotellet konferensmöjligheter. De behöver dock skapa förståelse för vilka kriterier potentiella konferensköpare använder sig av när de väljer konferensanläggning för att kunna attrahera fler övernattande konferensgäster.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva organisationers väg till beslut och vad de efterfrågar vid köp av konferenser. Det ska göras genom att utforma en modell för beslutsprocessen och empiriskt testa den.Metod: Vårt syfte har vi angripit med en i grunden positivistisk vetenskapssyn med ett deduktivt angreppssätt.

Denna uppsats? syfte är att undersöka hur anställda i privata företag upplever nya löneformersamt om nya löneformer upplevs som rättvisa. Ekonomisk och sociologisk forskning menar attarbetsmarknaden har förändrats mot en större flexibilitet som präglas av en större svårighet attkontrollera arbetstagarna. Arbetsmarknadens förändrade villkor har förändrat förutsättningarnaför traditionella lönesättningsprinciper. Detta har medfört att nya löneformer har utvecklats föratt möta denna förändring i arbetsvillkor.

Det kommunala begreppet allmänkultur som är avgränsat till liveframträdande inom musik, teater och konst är utgångspunkten i denna uppsats. Kulturens plats i kommunernas beslutsorganisation skiljer sig åt i olika kommuner, vilket en genomförd kartläggning av de skånska kommunerna visar. I denna uppsats studeras Kävlinge kommun vars geografiska placering med närhet till ett flertal storstäder gör att det är förhållandevis nära till ett rikt kulturutbud samtidigt som det lokala kulturutbudet påverkas.Syftet är att undersöka hur kulturaktörer i Kävlinge ser på betydelsen av den lokala allmänkulturen som en identitets- och samhörighetsskapande kontext för människor i Kävlinge kommun. Uppsatsen är uppbyggd av två frågeställningar; en sociologisk, kring betydelsen av allmänkulturella framträdanden, och en pragmatisk, kring kommunen roll i dessa frågor.Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med politiker, tjänstemän och kulturarrangörer i Kävlinge vilket resulterat i ett rikt empiriskt material som bearbetats och diskuterats kring fyra kategorier; identitet, samhörighet, närmiljö/närhet till storstad och kommunens roll. Bourdieus teorier kring fält, kapital och habitus appliceras i diskussionen kring de identitets- och samhörighetsskapande effekterna av lokala kulturupplevelser.

Bakgrund och problem Medvetenheten och intresset för företagens ansvarsroll i samhället har ökat. Idag har debatten till mångt och mycket kommit att handla om ett samlingsbegrepp för samhällsansvar - Corporate Social Responsibility (CSR). Läkemedelsföretagens kärnverksamhet är att förbättra människors hälsa och livskvalitet och därmed kan det ses som att CSR redan är integrerat i företagens kärnverksamhet. Motiven till varför läkemedelsföretag arbetar med CSR är således inte självklara. Problemformulering AstraZeneca och Pfizer arbetar med CSR trots att deras kärnverksamhet redan kan sägas innehålla ett samhällsansvar.

Jag studerade förväntningarna på elektroniska diskussionsforum som ny kommunikationskanal i organisationen Lokal Agenda 21 i Öresundsregionen, kallad Öresund 21. Organisationen är ett treårigt EU-projekt med representanter från sex svenska och sju danska kommuner vars syfte är att främja en hållbar utveckling i kommunerna med fokus på plan- och beslutsprocesser, drift, i kontakten med kommunmedborgarna samt i utveckling av indikatorer för hållbar utveckling. Empiriskt material från undersökningsenheten har inhämtats genom diskussioner i fokusgrupper samt en enkät.Syftet med uppsatsen är att studera hur en organisation som startar upp ett elektroniskt diskussionsforum kan skapa förutsättningar för att deltagarna aktivt använder kommunikationskanalen. Utifrån detta analyserar jag vilka förväntningar deltagare från undersökningsenheter har i form av drivkrafter och hinder för att delta i elektroniska diskussionsforum. I analysen utgår jag ifrån undersökningar av praktikgemenskaper, kunskapsnätverk samt intranät och börjar därför genomgången med att definiera undersökningsenheten i relation till dessa begrepp.I studien av Öresund 21 kom jag fram till att deltagarna i organisationen förväntar sig uppleva drivkrafter och hinder för att delta i elektroniska diskussionsforum som stämmer väl överens med vad tidigare studier har visat.

Flygtrafikledningen är en bransch som inte är särskilt synlig för allmänheten men som har stor inflytande på flygtrafiken, till exempel flygets miljöpåverkan. Det verkar heller inte talas särskilt mycket om flygtrafikledningens samhällsansvar, eller CSR (Corporate Social Responsibility), varken inom eller utanför branschen, även om just CSR är ett hett ämne som företag i andra branscher oftast tar på stort allvar. Därför besvarar uppsatsen följande tre frågor: (i) hur arbetar flygtrafikledningen med CSR och hur kommunicerar man det arbetet, (ii) varför arbetar flygtrafikledningen med CSR, och (iii) vilka framtida utvecklingsmöjligheter finns för CSR inom flygtrafikledningen? För att kunna svara på dessa frågor har forskning om företags samhällsansvar generellt och med koppling till flygtrafik studerats. Empiriskt bygger studien på öppna källor (hemsidor, rapporter etc.) och kvalitativa intervjuer med representanter från flygledningsleverantörerna LFV, ACR och EUROCONTROL.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning,FE3073, VT 2009Författare:Patricia Zell, Susanne Kalenius och Julia SvenssonHandledare:Elin FunckFöretagets kontaktpersoner:Ritha Edvardsson och Tineke van der Hoek-KarlssonTitel:Utformning av Balanserat Styrkort ? En fallstudie på TrehörnaBakgrund och problem:Balanserat styrkort har uppkommit som ett svar på kritiken mot dentraditionella ekonomistyrningen vilken endast beskriver historiska händelser. Modellen består av enuppsättning mått som ger en snabb överblick över verksamheten och de arbetas fram ur företagetsstrategi och vision. Resultatet som arbetas fram kan ses dels ur ett finansiellt perspektiv och dels uricke-finansiella perspektiv såsom kund-, process- och lärandeperspektiv. Trehörna ger uttryck för ettökat informationsbehov inom verksamheten, då den är indelad i tretton olika enheter vilka alla haren enhetschef och skilda inriktningar på det dagliga arbetet.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger och rektorer anser att kvalitetsredovisningen leder till högre kvalitet i förskolan. Intresse finns också för att ta reda på hur förskolans kvalitetsredovisning används som ett verktyg i verksamheten och hur inblandade aktörer ser på dess värde. Frågeställningarna är: På vilka sätt är kvalitetsredovisningen ett värdefullt dokument för att uppnå en god kvalitet? Hur menar pedagoger att verksamheten kan utvärderas? Hur blir kvalitetsredovisningen ett aktivt dokument som finns med i planeringen av verksamheten?Insamling av empiriskt material har skett med hjälp av enkätundersökning när det gäller pedagoger i förskolan och öppen intervju när det gäller rektorer. Undersökningen ses som kvalitativ, då avsikten är att få fördjupad kunskap om pedagogers och rektorers uppfattning om fenomenet kvalitetsredovisning, samt att tolka och beskriva dessa uppfattningar i rapportform.

Titel: Pole Position ? en komparativ studie om hur Volvo kan anpassa sitt positioneringsarbete på grund av skillnad i varumärkesuppfattning.Författare: Robin Karlsson och Robert WibergHandledare: Thomas HelgessonNivå: Kandidatuppsats i marknadsföring, 15 HP, vårtermin 2012Nyckelord: Varumärken, varumärkesidentitet, varumärkesuppfattning, märkeskännedom, positionering, positioneringsstrategierProblemställning: Hur kan ett företag, verksamt på olika geografiska marknader, anpassa sitt positioneringsarbete på grund av skillnad i varumärkesuppfattning?Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån den teoretiska referensramen genom kvantitativ och kvalitativ forskning förklara hur ett företag, aktivt på olika geografiska marknader kan positionera sig på de olika marknaderna på grund av skillnad i varumärkesuppfattning.Metod: I uppsatsen har vi haft en abduktiv ansats och en kvalitativ datainsamlingsmetod. Vi har jämfört ett företags verksamhet i två länder och har således utfört en komparativ uppsats.Teoretiskt perspektiv: Inledningen av den teoretiska referensramen beskriver varumärken i allmänhet. Teorin övergår sedan till en förklaring av varumärken ur ett internt- samt externt perspektiv. Avslutningenav teorin belyser ämnet positionering och strategier för ändamålet.Empiriskt perspektiv: Empirisk data är insamlad genom en kvalitativ intervju med Volvo Personvagnar AB i Sverige och en intervju via mailmed motsvarigheten i Brasilien.

Felint leukemivirus (FeLV) är ett gammaretrovirus som drabbar katter över hela världen. Viruset ger en kronisk infektion som kan anta fyra olika former i den infekterade katten. De fyra formerna är abortiv infektion, regressiv infektion, progressiv infektion och fokal infektion. Karakteristiskt för FeLV-infektionen är att katten oftast genomgår en lång asymtomatisk fas utan kliniska symptom. De vanligaste symptom som sedan uppkommer är anemi, kroniskt inflammatoriskt tillstånd, lymfom, leukemi samt nedsatt immunförsvar som i sin tur predisponerar för opportunistiska infektioner.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur utvalda fine dining-restauranger arbetar med att skapa helhetsupplevelser för gästen. Vidare vill vi om möjlighet ges, även ge rekommendationer till hur andra företag i andra branscher kan arbeta för att tillämpa ett likande framgångsrecept.Uppsatsens syfte har uppfyllts genom tillämpning av en kvalitativ forskningsmetod och användning av en abduktiv ansats, för att kunna förstå och tolka empirin.Vår teoretiska referensram har bestått av grundläggande delar som vi antagit hör till en helhetsupplevelse och som vi kommit fram till att fine dining- restauranger tillämpar. Vi har inom den teoretiska referensramen haft helhetsupplevelsen i fokus och utgått från att delarna utgör den helhet som blir upplevelsen för gästen. Produkten, servicen, rummet och organisationen är de delarna vi har tagit fram teorier kring och som utgjort grunden för vårt analysarbete. Vi har intervjuat tre restaurangchefer, en köksmästare, två sommelierer och en kökschef fördelade på fine dining- restauranger i Borgholm, Göteborg, Stockholm och Växjö.