Sökresultat:
1108 Uppsatser om Emotionellt lärande - Sida 14 av 74
?H?LSA BETYDER ATT MAN FINNS I ETT SOCIALT SAMMANHANG? En kvalitativ intervjustudie om pensionerade m?ns upplevelse av vardagens aktiviteter och social tillh?righet ur ett h?lsoperspektiv
Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta
bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra
risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar
m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och
becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.
Chefers förmÄga att hantera emotioner i samband med en gisslantagning
Syftet med studien var att bidra till en djupare förstÄelse för de mest centrala aspekterna av emotionshanteringen i gisslandramat och hur cheferna hanterade sina egna och andras emotioner under denna hÀndelse. Det empiriska materialet byggde pÄ fjorton intervjuer med chefer i olika befattningar och med skiljda organisationstillhörigheter inom olika krishanteringsorganisationer. Krishanteringsorganisationer Àr avsedda att hantera kriser som uppstÄr i samhÀllet. Intervjuerna analyserades enligt en grundad teoriansats. Resultatet visade att nÀr aktörer inom en krishanteringsorganisation möter en antagonistisk stressor (orsakad av mÀnniskan) har tvÄ typer av emotionella normer betydelse.
Cynism, uppriktighet eller flexibel situationsanpassning
VÄrt syfte med studien var att undersöka tio behandlingsassistenters upplevelse av hur det Àr att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar pÄ ett boende i en mindre kommun. Vidare pÄ vilket sÀtt behandlingsassistenterna pÄverkades kÀnslomÀssigt, sÄvÀl professionellt som privat av sitt arbete. Undersökningen ville Àven visa pÄ vilket sÀtt behandlingsassistenterna hanterade att de pÄverkades av sitt arbete..
Sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda barn i livets slutskede och deras förÀldrar : Döden sÄvÀl som födelsen hör sammman med livet
Bakgrund: VÄrd av barn i livets slutskede och deras förÀldrar innefattar att försöka se bÄde barnet och förÀldrarnas behov och som sjuksköterska bemöta dessa. Syfte: Syftet Àr att utifrÄn aktuell forskning beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vÄrda till barn i livets slutskede och till deras förÀldrar. Metod: Studien Àr utförd som en systematisk litteraturstudie pÄ kvalitativa studier. Sökningarna utfördes i PubMed, Cinahl och PsychINFO. Sex artiklar inkluderades efter kvalitetsgranskning och analyserades med innehÄllsanalys.
Fö?rskolans inomhusmiljö? i relation till barns lÀ?rande : En studie om pedagogers arbetssÀ?tt pÄ tvÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor
Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development.Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools.
Spindeln I (stress) nÀtet? En studie om stress, otydliga roller och emotionella copingstrategier hos HR chefer
HR yrket Àr en position som krÀver stor spÀnnvidd av kompetenser dÄ de ska tillgodose bÄde ledningen och medarbetarna. Deras yrkesroll Àr mÄngsidig dÄ de ansvarar för de anstÀlldas utvecklingsarbete parallellt med pressen att generera goda resultat för organisationsledningen. MÄnga gÄnger innebÀr detta motstridiga krav, vilket i vissa fall skulle kunna leda till stressutfall och otydliga roller. DÄ relativt fÄ studier behandlar HR rollen och dess stressnivÄ samt rollotydlighet ansÄg vi att det krÀvdes ytterligare dokumentation. Denna studie undersöker samband och skillnader mellan upplevd arbetsrelaterad stress, rollotydlighet och emotionella copingstrategier för HR chefer.
Operationssjuksk?terskans erfarenheter av att kommunicera med operationsteamet
Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom
h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det
interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i
teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en
psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet
?ka.
Stöd i det dagliga livet hos individer med kronisk hjÀrtsvikt
Idag har cirka 300 000 mÀnniskor i Sverige diagnosen hjÀrtsvikt och mÄnga fler lever troligen med sjukdomen utan att veta om det. De vanligaste orsakerna till hjÀrtsvikt kan bland annat vara hypertoni, diabetes, klaffsjukdom, ischemi av myokardiet. Som en del av behandlingen ingÄr livsstilsförÀndringar dÀr patienten fÄr lÀra sig symtomövervakning. Fysisk aktivitet under kontrollerade former har potential att förbÀttra den fysiska kapaciteten hos individer med hjÀrtsvikt, sÄvÀl som förbÀttring av livskvaliteten. Sjuksköterskan ansvarsomrÄden innefattar att frÀmja hÀlsa, förebygga sjukdom, Äteruppbygga hÀlsa och lindra lidande.
Spindeln I (stress) nÀtet? En studie om stress, otydliga roller och emotionella copingstrategier hos HR chefer
HR yrket Àr en position som krÀver stor spÀnnvidd av kompetenser dÄ de ska
tillgodose bÄde ledningen och medarbetarna. Deras yrkesroll Àr mÄngsidig dÄ de
ansvarar för de anstÀlldas utvecklingsarbete parallellt med pressen att
generera goda resultat för organisationsledningen. MÄnga gÄnger innebÀr detta
motstridiga krav, vilket i vissa fall skulle kunna leda till stressutfall och
otydliga roller. DÄ relativt fÄ studier behandlar HR rollen och dess stressnivÄ
samt rollotydlighet ansÄg vi att det krÀvdes ytterligare dokumentation. Denna
studie undersöker samband och skillnader mellan upplevd arbetsrelaterad stress,
rollotydlighet och emotionella copingstrategier för HR chefer.
PSYCHOSOCIAL NURSING NEEDS FOR CANCER PATIENTS
Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka patienternas psykosociala omvÄrdnads behov vid cancersjukdom. Metoden Àr en litteraturstudie, dÀr tio vetenskapliga artiklar ligger till grund. Den teoretiska referensramen Àr Antonovskys syn pÄ hÀlsa. Resultatet av denna studie visar pÄ att cancerpatienter behöver Emotionellt stöd, StÀrka kÀnslan av hopp och BibehÄlla sin livskvalitet. Genom dessa tre teman har det visat sig att patientens KASAM kan stÀrkas..
Studiesocial verksamhet, hÀlsa och delaktighet : En webbenkÀtundersökning pÄ MÀlardalens högskola
Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.
Popul?rkultur i f?rskolan som m?jligheter eller hinder: Hur resonerar f?rskoll?rare?
Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer.
Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.
Sjuksköterskans emotionella vÀlbefinnande vid vÄrdande av patienter i livets slutskede
Bakgrund: Ett stort ansvar vilar pÄ sjuksköterskan, inte minst ansvaret att ta hand om sig sjÀlv för att kunna utföra en god och sÀker omvÄrdnad med den individuella patienten i fokus, speciellt nÀr det gÀller vÄrd i livets slutskede. Tidigare forskning visar att det Àr emotionellt krÀvande att arbeta med mÀnniskor som snart ska dö och att sjuksköterskan behöver emotionell kraft för att klara av detta svÄra arbete.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som sjuksköterskan upplever ger kraft för att emotionellt klara av att vÄrda patienter i livets slutskede.Metod: Analys av redan fÀrdigstÀllda kvalitativa originalartiklars resultatdata till en syntetiserande sammanstÀllning över det omrÄdet som valts att belysas vilket resulterade i tre teman med underteman.Resultat: SjÀlva arbetet i sig, att fÄ kraft av att vÄrda patienter i livets slutskede, gav sjuksköterskorna kraft vilket framkom som att trivas med sitt jobb, att kÀnna tacksamhet och starkt engagemang samt att fÄ möjlighet till lÀrande, utveckling och kÀnslomÀssig kompetens. Vidare Äterfanns att hÀmta kraft i sociala relationer samt att fÄ kraft av att ha balans som viktigt för att sjuksköterskorna skulle klara av att vÄrda patienter i livets slutskede. Sjuksköterskorna fick balans genom att ta hand om sig sjÀlv och genom att sÀtta grÀnser.Diskussion: BÄde positiva och negativa upplevelser kan ge sjuksköterskan kraft och det finns flera kraftkÀllor som sjuksköterskan anvÀnder sig av men dessa kan inte anvÀndas var och en för sig utan mÄste ses i ett sammanhang..
Framtida utmaningar f?r Serviceresor G?teborg. En fallstudie om ?ldres mobilitet och en ?ldrande befolkning
Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar
kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi
ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av
konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor
G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas
mobilitet negativt.
Marknadsunderso?kningar inom den svenska varuma?rkesra?tten : om utformning och genomfo?rande fo?r acceptans som bevismedel i registreringsa?renden
Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.