Sökresultat:
1108 Uppsatser om Emotionellt lärande - Sida 10 av 74
Ekologisk lydnad: Ett kritiskt begreppsligg?rande av ?civil olydnad? i antropocen
V?stv?rlden s?rskiljer m?nniskan fr?n naturen och betraktar den f?rra som ?verl?gsen den senare. Enligt antropocentrismens kritiker ?r m?nniskans uppfattning om ?verl?gsenhet en av orsakerna till klimatf?r?ndringarna. F?r att kunna bek?mpa klimatf?r?ndringarna beh?ver m?nniskan ?verg? fr?n ett antropocentriskt till ett ekologiskt perspektiv p? kunskap och verkligheten; d.v.s.
Kunder, kollegor och arbetsgivarens krav : En studie i hur butiksförsÀljare hanterar sitt kÀnsloarbete
Denna studie beskriver hur butiksförsÀljares kÀnsloarbete kan komma att te sig i olika interaktionssituationer inom en kosmetikkedja. ButikssÀljarnas kÀnsloarbete undersöks vid interaktion med, kund och kollaga. Vidare undersöks hur arbetsgivaren pÄverkar de anstÀlldas kÀnsloarbete genom att anvÀnda sig av olika incitament. För att undersöka butikssÀljarnas kÀnsloarbete i olika interaktioner har Hochschilds teori om emotionellt arbete och Goffmans dramaturgiska perspektiv anvÀnds. Studien pÄbörjades med genom en förstudie som innefattade observationer, samtal med butikschef och insamling av olika dokument frÄn kosmetikkedjan.
Att st? stadigt i stormen : En fenomenologisk studie om psykisk oh?lsa inoml?rarprofessionen
I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.
The sound of scilence : Hur tyst kommunikation kan gestaltas i klassrum
Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.
FörvÀrvad hjÀrnskada i tonÄren ? kognitiva svÄrigheter och konsekvenser i vardagen : - en litteraturstudie
Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.
En studie av upplevelser kring hur medarbetares idéer och kompetens tas tillvara i kunskapsprocesser : Möjligheter och hinder
Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.
Konsten att gömma ilska med ett leende. : En kvalitativstudie om det emotionella arbetet hos kassaanstÀllda.
Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur ett begrÀnsat antal kassaanstÀllda pÄverkas av och hantera det emotionella arbete som de stÀlls inför. Jag ville se vad informanterna kunde berÀtta om kollegor hjÀlper varandra eller om emotionell hantering Àr nÄgot som den anstÀllde stÀlls inför ensam. Genom en kvalitativ intervjustudie har jag med fem halvstrukturerade intervjuer utfört insamlingen av min empiri. Uppsatsens centrala begrepp grundas pÄ Hochschilds begrepp emotionellt arbete, Collins begrepp interaktionsritualer och Goffmans dramaturgiska perspektiv med fokus pÄ aktörs skap och regioner. Utöver dessa begrepp har jag Àven grundat min undersökning pÄ forskning som mer specifikt behandlar emotionellt arbete bland serviceanstÀllda. Min studie visar att de emotionella kraven pÄ kassaanstÀlld servicepersonal Àr höga, arbetsgivaren kontrollerar i hög grad de anstÀlldas kÀnslouppvisning.
Palliativ vÄrd - de anhörigas behov : En litteraturstudie
Bakgrund: Palliativ vÄrd innebÀr att patientens sjukdom inte kan botas och behandlingen inriktas pÄ bevarande av livskvaliteten. Under pÄgÄende palliativ vÄrd har mÄnga anhöriga behov av bekrÀftelse, delaktighet, avlastning, emotionellt stöd, information och samtal. Det Àr vanligt att anhöriga upplever lidande i samband med palliativ vÄrd. Syftet var att belysa anhörigas behov i palliativ vÄrd av Àldre i hemmet. Metoden var systematisk litteraturstudie med sökningar i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed vilket resulterade i tio granskade och kvalitetsbedömda artiklar.
SÄngsamling i förskolan - Trevlig tradition eller ett didaktiskt verktyg? : En studie av förskollÀrares intentioner med sÄngsamling för de yngsta barnen i förskolan
2010 reviderades lÀroplanen för förskolan. FrÄgor som berör förÀndring i förskolans uppdrag Àr alltid intressanta att studera för alla verksamma pedagoger i förskolan, framför allt för att de verksamma skall kunna föra verksamheten framÄt i önskad riktning.Syftet med denna studie Àr att undersöka förskolelÀrares intentioner med att ha sÄngsamling som en aktivitet med de yngsta barnen i förskolan och hur sÄngsamling anvÀnds som ett didaktiskt verktyg i förskolan. Arbetet bygger pÄ ett flertal observationer samt en gruppintervju med tre erfarna förskolelÀrare.Resultatet visar pÄ att pedagogernas intentioner Àr de samma som funnits lÀnge i den traditionella förskolan, det vill sÀga att ge de yngsta barnen trygghet och individuation, men Àven andra intentioner framkom som emotionellt gruppinriktade, emotionellt lÀrandeinriktade, lÀrandeinriktade, fysiskt inriktade samt skolförberedande.Förskolans lÀroplan ligger till grund för pedagogernas intentioner med att anvÀnda sÄngsamling som aktivitet och resultatet visar pÄ hur förskollÀrarna anvÀnder sÄngsamling som ett didaktiskt verktyg genom att vara vÀl medvetna om deras egna intentioner och gör sÄngsamlingen till ett utvecklande och lÀrande forum för de yngsta barnen..
I vÀntan pÄ prostatacancer behandling : Copingprocessen för patienter med prostatacancerinnan medicinsk behandling
Varje Är diagnostiseras 10 000 mÀn med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer Àr emotionellt anstrÀngande. VÀntetiden vad gÀller behandling för patienter med prostatacancer Àr lÄng. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och kÀnslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lÄng tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.
Sjuksköterskers erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades nÀrstÄende : En kvalitativ intervjustudie
Varje Är drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebÀr ofta bestÄende funktionsnedsÀttningar och behov av bÄde socialt och professionellt stöd frÄn nÀrstÄende och hemsjukvÄrd. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras nÀrstÄende. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades nÀrstÄende under vÄrdtiden pÄ en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade pÄ strokeenhet.
Anhörigas erfarenheter av information och stöd i samband med palliativ cancervÄrd.
Fler och fler mÀnniskor vÄrdas i livets slutskede av anhöriga. Detta gör att de anhörigas situation behöver belysas för att sjukvÄrden pÄ ett bra sÀtt ska kunna stödja dem. Syftet var att belysa anhörigas erfarenhet av information och stöd i samband med palliativ cancervÄrd. Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i Cinahl, Pubmed och PsycInfo.
"Att bli mÀnniska" : en grundad teori om musiklekens legitimitet i fo?rskolans toddlarverksamhet
Uppsatsen behandlar fra?gan om musiklekens betydelse fo?r de yngsta barnen (1-3 a?r) i fo?rskolan. I just denna ma?lgrupp a?r gra?nserna fo?r omsorg, lek och la?rande ta?mligen flytande. Den svenska fo?rskolan har en la?ng tradition av att anva?nda sig av musikaliska aktiviteter i verksamheten vilka kan uppfattas som tagna fo?r givna.
Jag finns ocksÄ : Barns erfarenheter nÀr en förÀlder fÄr cancer
Na?r en fo?ra?lder drabbas av cancersjukdom blir a?ven barnen pa?verkade. Tidigt i livet utvecklar barn en ra?dsla av att bli o?vergiven av sin fo?ra?lder. Da? en fo?ra?lder drabbas av sjukdom kan barnet uppleva det som ett hot eftersom barnet a?r oroligt o?ver att fo?ra?ldern kan do?.
AktivitetsförmÄga, kognitiv funktion samt risk för trycksÄr, undernÀring och fall : - Àldre personer med ÄterinlÀggning inom medicinsk akut slutenvÄrd
Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.