Beslut innebär att välja mellan olika alternativa handlingar för att uppnå de angivna målen. För att underlätta beslutsfattande finns det ett antal olika stödsystem som tar fram underlag till besluten. Vi är intresserade av att se hur dessa understödjer strategiskt beslutsfattande och till vilka typer av beslut som de används.Uppsatsens syfte är att granska beslutsstöds betydelse och hur beslutsstöd kan underlätta organisationens verksamhet och dess beslutsprocesser. Vi vill skapa en bakomliggande förståelse om beslutstöds användbarhet och huruvida beslutsstöd används, samt i vilken utsträckning. Vi vill även undersöka de nackdelar som skapas i och med användandet av beslutsstöd.Studien visar att användning av Business Intelligence effektiviserar beslutsprocessen och möjliggör för ett ökat proaktivt agerande.

Många verksamheter lider av s.k. information overload. Informationsmängden ses som en fiende istället för en resurs. För att skapa kunskap måste verksamheten lära sig att identifiera och hantera information på bästa sätt. Informationen används ofta för att underlätta beslutsfattande.

Uppsatsens titel: Ledarskap ur ett Emotionellt LedarskapsperspektvSyfte: Syftet med vår uppsats är att, utifrån ett EL ? perspektiv, undersöka hur ledare i den Svenska tjänstesektorn och då bankbranschen ser på ledarskapsegenskaper.Metod: För att besvara vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i vår studie. Vi har utfört åtta stycken intervjuer, med ledare på fyra olika banker. Vidare har vi använts oss av en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt. Teori: Teorin utgår ifrån Emotionellt Ledarskap.

Denna uppsats handlar om studier av järnåldersvapengravars vapen och föremål i Sverige. Syftet med uppsatsen är att försöka utreda vad som nedlades i graven för vems skull, den döde eller för de efterlevande? Det som också ska utredas är om man kan levandegöra det material och de människor som har anknytning till graven genom att studera den och dess föremål ur ett mer emotionellt perspektiv..

Sammanfattning Uppsatsens titel: Unga ledare, ur ett emotionellt intelligens perspektiv Seminariedatum: 3 juni, 2004 Ämne/kurs: FEK 581 Kandidatseminarium, 10 poäng Författare: Victor Bengtsson, Christoffer Frisk och Peter Persson Handledare: Tony Huzzard Fem nyckelord: Ledarskap, emotionell intelligens, unga företagsledare, motivation, framtidens ledarskap. Syfte: Studiens syfte är att klargöra om unga företagsledare besitter emotionell intelligens och hur detta framgår? Är emotionell intelligens viktigt för ett framgångsrikt ledarskap och om så är fallet varför är det viktigt? Hur blir man emotionellt intelligent? Metod: Vi har använt oss av en deduktiv strategi vid insamlandet av data och gjort en kvalitativ undersökning. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier kring emotionell intelligens och teorier i nära anslutning till densamma. Empiri: Vi har baserat vår empiri på djupintervjuer av unga företagsledare.

Människans tankesätt och beslutsfattande är en alldeles unik egenskap, som hon har. Unik är den på grund av att alla har olika uppfattningar, erfarenheter och värderingar. Den här studien handlar om hur man kan påverka människans beslutsfattande genom ett gränssnitt, och vad det är som påverkar beslutet. Då det finns många faktorer som har en påverkan på beslutsfattande, specialiserades studien på användaren och dess kognitiva egenskaper, så som uppmärksamhet och perception, samt en fördjupning på beslutsfattande och gränssnittsdesign. Detta för att kunna svara på vilken påverkan ett gränssnitt har på en människa som interagerar med det.Under studiens gång gjordes enkätundersökning, personas, prototyper, användartester, samt observationer, för att kunna analysera och få in tillräcklig data.

 Tidigare forskning har fokuserat på emotionellt arbete i form av bland annat "surface och deep acting", emotionell dissonans och kundinteraktioner. Denna studie ämnade besvara frågeställningen: Har ålder respektive yrkeserfarenhet samband med en SJ AB anställds grad av emotionellt arbete i kundkontakter? Urvalet bestod av 65 anställda från ett flertal SJ Resebutiker i Sverige. Resultat visade att äldre anställda och anställda med längre yrkeserfarenhet hade ett starkare samband med krav och välmående på arbetet. Detta visar att det alltså är de som klarar emotionellt arbete bättre.

Traditionell utbildning av blivande kirurger har hittills skett med hjälp av bredvidgång. Numera finns dock tekniskt avancerade simulatorer inom sjukvården där träning sker i verklighetstrogna scenarion. Nyttan med simulatorträning är ökad patientsäkerhet och ekonomiska fördelar. Miljön inom sjukvården är dynamisk och naturalistiskt beslutsfattande "Naturalistic Decision Making" NDM, studerar hur människor faktiskt fattar beslut i dessa miljöer där många faktorer, såsom tidspress och skiftande mål, påverkar beslutsfattaren. Denna studie har undersökt om beslutsfattandet blir bättre efter träning i titthålskirurgisimulatorn Procedicus.

Vi har valt att inrikta oss på småföretag, och hur informationen från deras ekonomisystem används i samband med beslutsfattande, vi har även tittat på om det finns andra informationskällor som beslutsfattarna använder sig av än de formella som till exempel ett ekonomisystem utgör. I problemdiskussionen framgår det att den formella informationen påverkas av den informella informationen. För att skapa en inblick i hur informationsanvändandet vid beslutsfattande såg ut valde vi att göra fyra fallstudier på småföretag. Metoden som användes i denna studie var av kvalitativ karaktär samt i form av en fallstudie. För att samla in empirin till denna studie gjordes personliga intervjuer med Vd:n i de olika företagen.

 Tidigare forskning har fokuserat på emotionellt arbete i form av bland annat "surface och deep acting", emotionell dissonans och kundinteraktioner. Denna studie ämnade besvara frågeställningen: Har ålder respektive yrkeserfarenhet samband med en SJ AB anställds grad av emotionellt arbete i kundkontakter? Urvalet bestod av 65 anställda från ett flertal SJ Resebutiker i Sverige. Resultat visade att äldre anställda och anställda med längre yrkeserfarenhet hade ett starkare samband med krav och välmående på arbetet. Detta visar att det alltså är de som klarar emotionellt arbete bättre.

Syfte:                     Syftet med uppsatsen är att beskriva, analysera samt tillhandahålla rekommendationer om huruvida stimulans av sinnena, leder till att kundernas beslutsfattande förändras genom taktil beröring. Vi vill med hjälp av en empirisk studie klargöra om kunder ändrar sitt känselbeteende efter att sinnet syn blivit påverkat. Metod:                   Uppsats är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Arbetet kretsar kring de experiment som utförts med tillhörande kundintervjuer på heminredningsavdelningen på Åhléns i Kalmar. Hypoteser har formats ur instuderad teori, som sedan har testats under experimenten på Åhléns. Slutsats:        Genom stimulans av sinnena syn och känsel, har författarna med hjälp av experiment kunnat registrera ett förändrat beteende gällande kunders beslutsfattande. Resultatet tyder på att företag kan använda sig av sinnesstimuli för att skapa kontakt med sina kunder.

Denna uppsats vill ge en bild av hur affärssystem påverkar beslutsfattande och därmed blir det av vikt att även undersöka vilka beslutsstöd som kan identifieras i affärssystemen. Affärssystem har idag fått en allt mer central roll när det gäller företagets styrning. Det är även av betydelse hur företag tolkar den information som finns i affärssystemen vid beslutsfattande, då detta i sin tur kan ge konsekvenser på verksamheten. Värdet av hög beslutskvalitet och minimering av Information Overload är viktiga faktorer i samband med affärssystem och av avgörande betydelse för att kunna ge goda förutsättningar för fattande av beslut.Fallstudien behandlar två företag genom en kvalitativ ansats. Genom intervjuer har beslutsprocessen och målen med affärssystem undersökts.

Idag kan företag tvingas till stora och snabba förändringar för att behålla sin plats på marknaden. Ett bra beslutsunderlag underlättar för att besluten om dessa förändringar ska bli gynnsamma. Dagens BI-system ger företagen möjlighet att utifrån företagens olika datakällor ta ut rapporter som kan användas i arbetet med styrning och beslutsfattande. Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur BI-system kan användas i styrningen på flera nivåer i två stora svenska företag för att stödja beslutsfattande. För att få en djupare förståelse för ämnet valde vi att göra en kvalitativ undersökning med en deduktiv ansats.

Personer som saknar förmåga att uppleva emotioner tar sämre livsbeslut trots en hög IQ. Somatiska markörer är förändringar i kroppens inre tillstånd som uppträder då vi ställs inför ett emotionellt laddat stimuli och deras funktion är att stödja beslutsfattandet. Genom erfarenhet lär vi oss tolka de emotioner som ett visst stimuli genererar som någonting positivt eller negativt för oss. Syftet med studien är att undersöka hur medvetna positiva och negativa somatiska markörer upplevs vid stora livsbeslut. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tolv personer.

Av alla registrerade graviditeter slutar ungefär 20 % i missfall. När allmänsjuksköterskan möter dessa kvinnor och en eventuell partner i sjukvården har de ett stort behov av emotionellt stöd. Ett missfall innebär oftast en förlust av ett barn som föräldrarna drömt om och väntat på, förlusten medför känslor av sorg, ångest, hjälplöshet och ibland även skuld. I den känslomässigt påfrestande situation som ett missfall innebär behöver föräldrarna emotionellt stöd genom bekräftelse, information samt genom att få empati och förståelse från sjuksköterskan. Litteraturstudiens syfte var att undersöka om det upplevs brister i omvårdnaden efter missfall med fokus på emotionellt stöd.