HR yrket är en position som kräver stor spännvidd av kompetenser då de ska tillgodose både ledningen och medarbetarna. Deras yrkesroll är mångsidig då de ansvarar för de anställdas utvecklingsarbete parallellt med pressen att generera goda resultat för organisationsledningen. Många gånger innebär detta motstridiga krav, vilket i vissa fall skulle kunna leda till stressutfall och otydliga roller. Då relativt få studier behandlar HR rollen och dess stressnivå samt rollotydlighet ansåg vi att det krävdes ytterligare dokumentation. Denna studie undersöker samband och skillnader mellan upplevd arbetsrelaterad stress, rollotydlighet och emotionella copingstrategier för HR chefer.

Anknytning är en livslång process och partnerrelationen är den vanligaste formen av anknytning i vuxenlivet. Huvudsyftet med studien var att med hjälp av enkäter undersöka om vuxen romantisk anknytning är relaterat till val av copingstrategier. Urvalet består av 68 universitetsstudenter, varav 36 kvinnor och 32 män. Resultatet visar att trygga individer söker emotionellt stöd i större utsträckning än otrygga individer som istället oftare tillämpar självdistraktion och uppgivenhet. Till skillnad från tidigare studier finns det inga samband mellan trygg anknytning och problemfokuserade copingstrategier respektive otrygg anknytning och emotionsfokuserade copingstrategier, vilket är förenligt med Cheng och Cheungs teori om flexibel coping.

HR yrket är en position som kräver stor spännvidd av kompetenser då de ska tillgodose både ledningen och medarbetarna. Deras yrkesroll är mångsidig då de ansvarar för de anställdas utvecklingsarbete parallellt med pressen att generera goda resultat för organisationsledningen. Många gånger innebär detta motstridiga krav, vilket i vissa fall skulle kunna leda till stressutfall och otydliga roller. Då relativt få studier behandlar HR rollen och dess stressnivå samt rollotydlighet ansåg vi att det krävdes ytterligare dokumentation. Denna studie undersöker samband och skillnader mellan upplevd arbetsrelaterad stress, rollotydlighet och emotionella copingstrategier för HR chefer.

SammanfattningDe känslor som serviceanställda visar upp i sitt arbete påverkar kundernas sinnestämning och deras inställning till en organisation. Därför kan företag ha nytta av de anställdas uppvisade känslor för sitt vinstsyfte. Känslomässigt arbete med mycket kundkontakter visade sig kräva att den anställde måste undantrycka sina verkliga känslor och ständigt visa upp ett glatt yttre. I dessa möten tvingas man hantera både sina egna och andras känslor vilket leder till att den anställde kommer att känna sig avpersonifierad och oäkta. Hon upplever en kognitiv dissonans där agerandet krockar med hennes egna värderingar.

Uppsatsen tar upp hotellreceptionisters känsloarbete samt det eventuella skådespel de använder sig av i interaktionen med gäster samt medarbetare. Eftersom deras positionering är centralt belagd i hotellets huvudentré är det oftast receptionisterna som först möter gästerna när de kommer innanför hotellets dörrar. Följden av deras placering samt yrkesroll innebär att de får stå ut med gästernas bekymmer, klagomål, aggressioner och andra känslor. Den övergripande frågeställningen för studien är därmed: Hur hanterar hotellreceptionister sin serviceroll, och vilket känsloarbete utför de i interaktionen med gäster och medarbetare? Uppsatsen utgår teoretiskt från dramaturgisk teori och emotionsteori främst representerat av Erving Goffman och Arlie Hochschild.

Syftet med vår studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. Utifrån en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar på syftet. Studien inriktar sig främst i arbete på individ- och gruppnivå med åldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi är lärare, förskolelärare eller fritidspedagoger. I vår studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin främsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter.

Denna uppsats är en kvantitativ enkätstudie, bestående av 77 enkätsvar. Undersökningens syfte är att undersöka skillnader i fyra personlighetsfaktorer ? emotionell stabilitet, dominans, vaksamhet och regelmedvetenhet ? mellan representanter från ordningsmakt, psykologistuderande och en kontrollgrupp med slumpmässigt urval. Studien utgick ifrån tre hypoteser: 1. Representanterna från ordningsmakt är mer vaksamma, dominanta, emotionellt stabila och regelmedvetna än kontrollgruppen.

Syftet med studien var att få en ökad förståelse av hur föräldrar hanterar förlusten av ett dödfött barn. Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ webbenkät med öppna frågor.                                                                 De teman som framträdde var "emotionellt avstängd", "ökad känslighet" och "bearbetning". Resultatet visade att förlusten av ett dödfött barn är en livslång process. Det fanns en "ökad känslighet" som gjorde att föräldrarna blev påverkade känslomässigt av att se olika saker som kunde förknippas med förlusten. "Emotionellt avstängd" visade sig genom att föräldrarna blev mer apatiska och känslokalla gentemot andra då de själva upplevda mycket sorg inom sig.

Uppsatsen handlar om unga vuxna med funktionsnedsättningar som bor på gruppboende och de möjligheter och hinder de upplever att boendeformen ger för social gemenskap, emotionellt och praktisk stöd och identitetskapande aktiviteter. Studien undersöker också hur de boende på gruppbostäder hanterar de hindren de upplever. Studien består av kvalitativa intervjuer med sex respondenter.Studien visar att de boende har mycket olika upplevelse av närvaron av de andra grannarna, allt från att se dem som vänner till att inte lägga någon större vikt alls vid dessa relationer. Huvudresultatet är personalen kan fungera både som möjliggörare och hinder för respondenterna att genomföra identitetskapande aktiviteter och att detta beror på hur kommunikationen fungerar mellan boende och personal, och personal och personalgrupp. Vad gäller emotionellt stöd visar studien att de boende kan behöva ge upp behovet av integritet för att få tillgång till emotionellt stöd.

SammanfattningBakgrund: Den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor är bröstcancer och behandlingen innebär stora fysiska och psykiska förändringar. Begreppet cancer är för många kopplat till lidande och död.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur sjuksköterskor kan ge stöd till kvinnor som genomgått behandling efter att ha drabbats av bröstcancer.Metod: En litteraturstudie i beskrivande design utifrån sju artiklar. Manifest innehållsanalys användes och fem kategorier skapades; informativt stöd, emotionellt stöd, fysiskt stöd, socialt stöd och relation mellan sjuksköterska och patient.Resultat: Informativt stöd var en viktig del i sjuksköterskans arbete och skulle vara individuellt anpassat för kvinnan. Exempel på emotionellt stöd kunde vara ett vänligt möte och att rädslor samt frågor togs allvar. Behovet av fysiskt stöd bestod bland annat av smärtlindring och symtomkontroll.

Mot bakgrund av den kontinuerliga samhällsdebatten kring sjukskrivningar, var syftet med denna studie att undersöka hur en långtidssjukskrivning och vidare återgång till arbete kan upplevas. Den har inspirerats av ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv, och syftet har uppnåtts genom fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer.Undersökningen visar att ett fysiskt sjukdomstillstånd också inverkar på ett psykiskt och emotionellt plan. En person som är sjukskriven kan på så vis börja ifrågasätta sitt eget värde, och känna sig oduglig genom att bara gå hemma och inte kunna bidra med något till samhället. Personernas berättelser påvisar emellertid att återgången till arbete kan underlättas av en engagerad arbetsplats. Det framgår också att det är viktigt med stöd och förståelse från omgivningen, såsom från familj, chef och arbetskamrater, men även från läkare, Försäkringskassa och andra ansvariga aktörer.

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Traumatisk hjärnskada, som drabbar många människor i Sverige varje år, kan leda till långvarig sjukdom och även påverka närståendes hälsa direkt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med traumatisk hjärnskada. Studien baserades på 16 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier; Att tiden efter olyckan var kaotisk och oviss; Att vårdspersonalens bemötande var frustrerande och en besvikelse; Att få omgivningens stöd var en lättnad; Att känslan av att leva med en främmande person var emotionellt påfrestande; Att familjelivet förändrades var påfrestande men samtidigt betydelsefullt. Närstående upplever många starka känslor efter en traumatisk olycka och de har behov av omsorg, bekräftelse, någon att prata med, samt avlastning.

Studien avsåg att ge en bild av hur det är för kursdeltagare i ?Suicidprevention - teori och praktik?, och deras arbetskollegor att jobba med självmordsnära patienter samt hur en utbildning i suicidprevention påverkade detta arbete. Datainsamlingen skedde genom att åtta personer, fyra som gick utbildningen ?Suicidprevention teori och praktik?, och fyra som var arbetskollegor till dessa, intervjuades två gånger. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys.

Det aktuella arbetet fokuserade på omvårdnadsåtgärder för närstående som vid tragiska omständigheter hade förlorat en anhörig. Syftet med denna studie var att sammanställa kunskap om sjuksköterskors omvårdnadsinterventioner i det akuta krisskedet för närstående som hastigt förlorat en anhörig. Integrerad litteraturöversikt valdes som metod för denna studie, som omfattade 5kvalitativa, 2 kvantitativa och 3 översiktsstudier samt 1 studie med blandad kvantitativ och kvalitativ metod. Vid analysen identifierades 6 omvårdnadsinterventioner: att ge emotionellt stöd och praktisk rådgivning; att förbereda närstående att ta emot information om anhöriges död; att visa respekt och omtanke om människan; att ge hjälp att ta beslut om att se eller inte se den avlidnes kropp; att identifiera närståendes individuella behov och ge stöd efter behov samt att underlätta sorgbearbetning genom tillfredsställande av andliga behov. Det framkom att en av den vanligaste omvårdnadsinterventionerna var att ge emotionellt stöd och praktisk rådgivning till närstående i det akuta krisläge då de får information om sin anhöriges död..