Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom akutsjukv?rden. Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.

På dagens marknad råder hård konkurrens om konsumenterna. För att företag ska lyckas med att vinna marknadsdelar och tillfredställa oss med rätta produkter och image, gäller det att gå på djupet och undersöka oss konsumenter och varför vi egentligen shoppar. Nivån av njutning och tillfredställelse vid shopping skiljer sig åt mellan konsumenter. Den shopping som inte är nödvändig för att vi ska kunna fungera i vardagen, som används för att öka livskvalité och njutning, kallas hedonic shopping. Vid den hedonistiska aspekten av shopping blir konsumenten motiverad av den emotionella och underhållande dimensionen associerat med inköpen. Den utilitariana shopparen, å andra sidan, handlar varor målmedvetet och effektivt och påverkas därmed inte av den underhållande delen på samma sätt (Babin, Darden & Griffin, 1994). För att kunna kategorisera och djupare förstå den hedonistiska aspekten av shopping har sex kategorier utvecklats: adventure shopping, social shopping, gratification shopping, idea shopping, role shopping och value shopping.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning upplever sitt föräldraskap, samt hur professionella uppfattar detta föräldraskap.Vi har använt oss av frågeställningarna; Hur beskriver och upplever föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning sitt föräldraskap? Hur upplever föräldrarna bemötandet från omgivningen? Hur uppfattar professionella föräldrarna och deras föräldraskap?Vi har använt oss av kvalitativ metod med bandade intervjuer. Vi har intervjuat en förälder med intellektuell funktionsnedsättning samt två kuratorer som arbetar inom vuxenhabiliteringen. Kuratorerna har arbetat och arbetar nära föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning. I resultatet har vi tagit upp olika perspektiv på föräldraskap gällande föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning.

Att drabbas av en kronisk sjukdom leder till att barnen och ungdomarna försöker anpassa sig till de begränsningar i livet som sjukdomen medför. Det kan upplevas som en stor orättvisa eftersom de inte vill vara annorlunda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva barns och ungdomars upplevelse av att leva med astma i vardagen. Elva vetenskapliga artiklar har genom databaserad sökning identifierats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i fem kategorier: att vara beroende av andra, att känna rädsla och oro för att dö, att känna sig hindrad att leva som andra, att inte vilja ha astman i fokus samt att känna trygghet genom att ha kunskap om sin kropp. Barnen och ungdomarna upplevde att de fick förlita sig på andra när det gällde astman.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur lärare säger att de upplever den socio-emotionella dimensionen och den administrativa dimensionen av sitt arbete. Vi gör detta genom att intervjua tio lärare på gymnasiet. Vi använder oss av en indirekt, lågstrukturerad metod för att låta intervjupersonerna formulera sig så fritt som möjligt. I skolan möts människor med olika bakgrund, olika värderingar, olika mål i livet och människor i olika åldrar. Skolan är en plats fylld av mänskligt utbyte, konflikter och ständiga förändringar.

BakgrundI början av 2000-talet hade barngrupperna i fritidshemmen enligt Hansen (2000) antingenförökats eller flerdubblats utan några mer resurser i form av personal. På grund av de stora barngrupperna har fritidshemmen enligt Skolverket (2000) små möjligheter att erbjuda barnen en varierad fritid. I Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i fritidshem (2007) finns det ett avsnitt där det står att fritidspersonalen på fritidshemmen ska komplettera skolan ocherbjuda barnen en meningsfull fritid, samt stödja barnens sociala, fysiska, emotionella och intellektuella utveckling. Skolinspektionen (2010) har gjort en rapport där de kommit fram till att de flesta fritidshem erbjuder barnen ett innehåll som med små förändringar ser nästan likadant ut över tid. Det verkar enbart finnas ett litet utrymme för flexibilitet.SyfteSyftet med undersökningen är att ta reda på hur fritidspedagoger planerar och lägger upp sin verksamhet på fritidshem i förhållande till rådande styrdokument.MetodUtifrån syftet med undersökningen har jag valt intervjuer som metod för att det ger bäst resultat med tanke på mitt syfte.

Syftet med studien var att bidra till en djupare förståelse för de mest centrala aspekterna av emotionshanteringen i gisslandramat och hur cheferna hanterade sina egna och andras emotioner under denna händelse. Det empiriska materialet byggde på fjorton intervjuer med chefer i olika befattningar och med skiljda organisationstillhörigheter inom olika krishanteringsorganisationer. Krishanteringsorganisationer är avsedda att hantera kriser som uppstår i samhället. Intervjuerna analyserades enligt en grundad teoriansats. Resultatet visade att när aktörer inom en krishanteringsorganisation möter en antagonistisk stressor (orsakad av människan) har två typer av emotionella normer betydelse.

Den strategiska ekonomistyrningen handlar till stor del om extern fokusering för en organisation där det gäller att upprätthålla sin konkurrensposition på lång sikt genom att organisationen analyserar konkurrensfördelar från olika perspektiv. För att organisationer skall uppmärksamma långsiktiga perspektiv har Robert Simons arbetat fram styrmodellen Levers of Control som sätter den strategiska ekonomistyrningen i ett funktionellt sammanhang. Det övergripande syftet med denna uppsats var att undersöka hur ledningen i en affärsenhet i en stor organisation arbetar med den strategiska ekonomistyrningen. Mer specifikt ville vi undersöka vilka aspekter i den strategiska ekonomistyrningen som ledningen vill förmedla samt hur ledningen agerar för att förmedla den strategiska ekonomistyrningen. Vi har genomfört en fallstudie i en organisation med en stark företagskultur och intervjuat personer i ledningen i en affärsenhet.

Bakgrund: På 1990-talet började hot och våld inom vården uppmärksammas vilket ledde till fler rapporter framkom inom området. Det finns dock fortfarande ett behov av att olika riskfaktorer som påverkar hot och vålds utbredning och konsekvenserna för sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa riskfaktor som finns gällande hot och våld gentemot sjuksköterskor på somatiska sjukhusavdelningar för vuxna samt sjuksköterskans hantering och eventuella konsekvenser av hot och våld. Metod: Resultatet bygger på 17 kvantitativa vetenskapliga artiklar som kritiskt genomlästs och granskats. Resultat: Resultatet visade att det fanns organisatoriska, patient- och sjuksköterskerelaterade riskfaktorer för hot och våld.

AbstraktBakgrund: Barncancer drabbar cirka 400 000 barn i v?rlden ?rligen. N?r ett barn drabbas av cancer blir hela familjen p?verkade ?ven de friska syskonen. Syskonen kan uppleva en k?nsla av ensamhet och n?r de f?r otillr?ckligt med st?d upplever de ?kad oro och ?ngest.

Bakgrund: Yngre personer som insjuknar i stroke har många unika problem som skiljer sig från de äldres. Den kroniska sjukdomen innebär begränsningar i det dagliga livet och påverkar deltagandet i olika aktiviteter. Sjukdomen påverkar inte bara den som insjuknar i stroke utan hela familjen. De yngre som insjuknar i stroke upplever hög nivå av ångest angående frågor rörande barnens uppväxt, att återvända till arbete och för många personer förlust av oberoende.Syfte: Syftet var att genom systematisk litteraturstudie belysa hur yngre personer, under 65 år upplevde insjuknandet och att leva med sjukdomen stroke.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökningar gjordes via databaserna PubMed och Cinahl där 16 artiklar valdes som motsvarade syftet.

SyfteAvsikten med vår studie är att undersöka huruvida den individ som drivs av ettgrundläggande behov av att framstå som unik, kan skapa ett individuellt uttryckgenom modifiering av en massproducerad heminredningsartikel, samt hur ensådan modifiering av varan påverkar dess modelivslängd. Teoretiska perspektivGenom en beskrivning av den individualistiska människan skapas en bild av vadsom karaktäriserar den unika individen. Därefter avhandlas teorier kring symboliskkonsumtion och referensgrupper för att ge en förståelse för människanskonsumtionsbeteende. Vidare redogörs för hur individen går till väga i sin konsumtiondå hennes främsta motivation är att framstå som unik. Metod & empiriMed ett övergripande interpretivistiskt angrepp och en abduktiv ansats som grundför undersökningen, har vi valt att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuermed individer som i sin konsumtion drivs av en motivation av att framståsom unika.

I fritidspedagogens pedagogiska uppdrag ingår arbetet med att utveckla barns självkänsla som en viktig beståndsdel. Självkänsla är dock ett begrepp med många tolkningsmöjligheter och det kan finnas en risk i att uppdraget uppfattas väldigt godtyckligt och därmed påverka barnens hälsa. Syftet med studien är att forska i fritidspedagogers uppfattningar om begreppet självkänsla. Hur de beskriver sin arbetssituation och sina arbetsmetoder för att stärka barnens självkänsla. Metoden som används för datainsamling är kvalitativt abduktiv och utgörs av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med inspiration av den fenomenografiska ansatsen.

Idag räknas mer än 46 procent av alla svenskar mellan 16 och 84 år som överviktiga (BMI 25-29,9) och cirka 10 procent som feta (BMI >30). Jämfört med för 20 år sedan är detta en 100 procentig ökning och både nationella samt internationella studier visar att andelen fortfarande stadigt ökar (SCB, 2007). Man kan se ett tydligt samband mellan övervikt och ett stort antal sjukdomar, bl.a. diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar, men även psykologisk ohälsa som emotionella problem och depressiva tillstånd. Arbetsgivare förlorar stora summor pengar i form av produktionsbortfall, sjukpenning etc.

Bakgrund: Lungcancer är den 5:e vanligaste cancerformen men är också den med högst dödlighet. De svåra symtomen, den påfrestande behandlingen och en dålig prognos medför att kommunikation vid lungcancer är av särskilt stor betydelse för att tillfredsställa det informations- och emotionella behov som finns hos cancerpatienter. Tidigare forskning har visat att patienter med lungcancer ofta upplever kommunikationen med vårdpersonal som undermålig. Syftet: var att utifrån Suzie Kims omvårdnadsdomäner beskriva faktorer som påverkar kommunikationen i mötet mellan vårdpersonal och patienter med lungcancer, ur patientens och personalens perspektiv. Metod: En litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar.