Self-efficacy innefattar tilltro till sin egen förmĂ„ga och Ă€r ett av de mĂ„l som gymnasieskolor arbetar för. En enkĂ€tundersökning med hundrafemtio gymnasieelever utfördes med syfte att se hur dessa uppfattar sin egen tro pĂ„ sin förmĂ„ga inom tvĂ„ olika gymnasieprogram utifrĂ„n fyra informationskĂ€llor. Även fyra intervjuer med lĂ€rare genomfördes för att ta reda pĂ„ hur de arbetar för att öka elevernas tro pĂ„ sin förmĂ„ga. Resultatet utifrĂ„n enkĂ€tundersökningen visade att eleverna i bĂ„da programmen hade hög self-efficacy samt att elever inom naturprogrammet upplevde att tidigare erfarenheter ökar deras self-efficacy. Eleverna inom byggprogrammet upplevde dĂ€remot att fysiska och emotionella tillstĂ„nd ökar deras self-efficacy.

Studien kartla?gger behandlingsassistenters konstruktion av sin yrkesroll i den slutna ungdomsva?rden. Utifra?n ett socialkonstruktivistiskt synsa?tt har data samlats in genom enka?ter och intervjuer som sedan analyserats genom en inneha?llsanalys. Den konstruktion som framkommer av behandlings- assistentrollen analyseras utifra?n gra?srotsbyra?kratteorin samt organisatorisk rollteori.

Bröstcancer Àr den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor och en av behandlingsformerna Àr mastektomi. Förlusten av bröstet kan pÄverka kvinnans kroppsupplevelser och medföra sociala, emotionella och fysiologiska funktionsnedsÀttningar, dÀrför har hon ett stort behov av bÄde omvÄrdnad och emotionellt stöd. Syfte med litteraturstudien var att belysa kvinnors kroppsupplevelser efter en mastektomi. Metoden som valdes var en litteraturstudie med kvalitativ ansats vilken baserades pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades med hjÀlp av Graneheim och Lundmans beskrivning av kvalitativ innehÄllsanalys ur ett manifest perspektiv.

I den hÀr studien undersöks hur lyckliga mÀnniskor Àr och skillnader i livstillfredsstÀllelse, mellan olika nivÄer av positiva och negativa emotioner, samt vice versa. Insamling av data kommer frÄn en databas. Frekvens analys, oberoende t-test och envÀgs ANOVA utfördes för att besvara forskningsfrÄgorna. Studiens resultat visar att de flesta mÀnniskor vÀrderar sin lycka (subjektivt vÀlmÄende) positivt. Det finns signifikanta skillnader i livstillfredsstÀllelse, mellan hög/lÄg och hög/mÄttlig/lÄg nivÄer av positiva emotioner och negativa emotioner, samt vice versa.

Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.

Syftet med studien var att ta del av sjukskrivna personers upplevelser av sin rehabilitering. I studien kommer vi att berÀtta om patienternas tankar kring rehabilitering och patienternas olika mÄlsÀttningar. Vi har Àven intresserat oss för vilka strategier informanterna har anvÀnt sig av för att fÄ kraft att hantera sin situation. Uppsatsen kartlÀgger Àven samhÀllets olika aktörer vid rehabilitering. Vi har intresserat oss för viktiga komponenter i rehabiliteringsprocessen ur ett patientperspektiv och kommer Àven att redogöra för vad vi anser vara viktiga faktorer.

Bakgrund: Fibromyalgi ?r en kronisk sm?rtsjukdom som ?r komplex med olikartade symtom som p?verkar patienters fysiska och psykiska m?ende. Diagnostiserings- och behandlingsprocessen pr?glas ofta av utmaningar. Viss forskning visar att v?rdpersonal har en varierande kunskap om fibromyalgi som tillst?nd vilket tillsammans kan leda till variationer av bem?tande.

This thesis examines the European Union's sanctions policy regarding human rights and interdependence. Previous research has discussed whether sanctions are effective or result in desirable outcomes. This paper aims to take a step back and understand motives by analyzing consistency in the EU?s decisions to impose sanctions. The question is relevant because formal justification can be used to cloak actual motives, and by examining actual decisions, the analyses shed light on motives.

Jakten pÄ den försvunna stadsmÀssigheten Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad fenomenet stadsmÀssighet innebÀr och att dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för detta stadsbyggnadsfenomen och som följd av detta pÄ ett bÀttre sÀtt kunna handskas med det i diskussion och praktiskt planeringsarbete. Examensarbetet belyser vad ett stadsmÀssigt byggande innebÀr enligt vissa betydelsefulla tadsbyggnadsteoretiker. Finns det skÀl att bygga stadsmÀssigt och vad finns det för faktorer som försvÄrar möjligheterna att skapa stadsmÀssiga stÀder? Vidare presenteras tre svenska stadsbyggnadsprojekt dÀr stadsmÀssighet har stÄtt i centrum. Arbetet baseras pÄ litteraturstudier samt studiebesök. Examensarbetet börjar med en kortfattad begreppsgenomgÄng dÀr begreppen stad, stadsmÀssighet, urban och urbanitet diskuteras.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka anvÀndandet av drama som pedagogiskt verktyg i gymnasieskolans undervisning och elevers attityder till det. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en enkÀtundersökning bestÄende av kvalitativa och kvantitativa frÄgor pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Resultatet frÄn undersökningen visar att drama som pedagogiskt verktyg upplevs ha flera olika effekter för eleverna, bÄde pedagogiskt som individuellt. Slutsatsen Àr sÄledes att drama inte bara Àr ett verktyg förbehÄllet lÀraren för att skapa en lustfylld undervisning utan drama Àr ocksÄ ett betydelsefullt redskap som elever kan anvÀnda för sin sociala och emotionella utveckling..

I arbetet görs ett försök att genom litteratur och elevintervjuer nÀrma sig frÄgan om vilka förutsÀttningar för lÀrande som simuleringar i geografi erbjuder och vilka lÀrandeteorier som dÄ blir relevanta. Intervjuer har dÀrför gjorts med elever efter att de genomfört ett för undersökningen utvalt simuleringsspel. I arbetet stÀlls ocksÄ frÄgan om hur elever uppfattar simuleringen som didaktiskt verktyg och ett antal svarskategorier struktureras. Slutsatserna Àr att lÀrandet i simuleringar i första hand tycks vara beroende av den egna praktiska erfarenheten, den sociala interaktionen mellan deltagarna och den emotionella laddningen. Elevernas uppfattningar av lÀrandeformen stödjer dessa kvalitéer, men tillfogade ocksÄ betydelsen av variation i undervisningen och det inneboende spelrummets betydelse för kreativiteten..

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Syftet med denna studie har varit att underso?ka, med diskursanalys som metod, hur den som a?r missta?nkt fo?r brott konstrueras och vilka maktdiskurser som kan exponeras i tva? textmaterial utgivna av det svenska ra?ttsva?sendet. Det huvudsakliga empiriska materialet a?r rapporten Ha?ktningstider och restriktioner och det andra textmaterialet som anva?nds av Kriminalva?rden och som finns tillga?ngligt fo?r ha?ktade a?r, Information till ha?ktade. Teorier som anva?nds uto?ver diskursanalys och Michel Foucault, a?r Erving Goffmans teori om totala institutioner.

Bakgrund Sj?lvskadebeteende inneb?r att individen medvetet eller omedvetet skadar sig sj?lv och kan ofta vara ett s?tt att undvika sv?ra samt obehagliga k?nslor. Det kan ocks? vara ett s?tt att fly fr?n sv?ra minnen eller upplevelser. Sj?lvskadebeteende ?r ett v?xande h?lsoproblem och en ledande faktor till allvarliga skador samt ett tecken p? psykisk p?frestning.

W. Ickes, L. Stinson, V, Bisonette och S. Garcia (1990) standard stimulus paradigm Àr en metod för att mÀta avlÀsning av en individs tankar och kÀnslor. För att undersöka tjejer och killars empatiska avlÀsningsförmÄga testades gymnasieelever med Ickes metod.