I många olika sammanhang har jag stött på uttrycket ?konstmusikens kris?. Med formuleringen syftar man på det vikande publikintresse som visas konstmusiken i allmänhet och den nutida i synnerhet ? åtminstone inom vår västerländska kulturkrets som också är konstmusikens ursprungliga hemland ? samt ekonomiska och andra konsekvenser ett generellt minskat intresse för konstformen medfört. Debatten har pågått åtminstone sedan 1970-talet och uppenbarligen engagerat.

Vilken funktion fyller det odefinierade i skapande- och förståelseprocesser? Syftet med den teoretiska undersökningen är att försöka förstå hur normöverträdelse och kunskapssökande utifrån det odefinierade kan bidra till personlig och konstnärlig utveckling. Studien syftar också till att synliggöra skapande- och förståelseprocesser som kan utnyttjas i skolan för att stärka motivation. Utifrån Julia Kristevas teori om abjektionen eller Alain Badious filosofi om multipeln undersöks fem konstnärer: Damien Hirst, Ana Mendieta, Jonathan Meese, Bill Viola och Zang Huan. Urvalet tematiserar döden och tangerar abjektionen eller gränszonen för det acceptabla.Den gestaltande undersökningen utgår från utvidgad förståelse av abjektionen.

Titel: - Gör någonting roligt! Vaddå ska vi kasta pil eller?! En studie kring betydelsefulla variabler vid skapandet av ett eget event.Författare: Ida Södersten och Ida ÖstmanHandledare: Yvonne von FriedrichsProblemformulering: Hur skapar företag ett eget event och vilka variabler är av betydelse?Syfte: Syftet med denna studie är att analysera och öka förståelsen kring de variabler som är betydelsefulla när företag skapar ett eget event.Studiens metod: KvalitativNyckelord: Eventmarknadsföring, eget event, interaktion, kommunikation, upplevelser, varumärket, nyskapande/uniktDagens mediemättade konsumenter söker individualiserade och värdeskapande lösningar och är inte längre lika intresserade av att lyssna på budskap som är massproducerade. Följaktligen har detta resulterat i ett behov hos företag att hitta nya sätt att differentiera sig från andra konkurrerande aktörer på marknaden och därigenom väcka konsumenternas uppmärksamhet och intresse.Eventmarknadsföring är en strategi som har vuxit sig allt starkare de senaste decennierna och används till stor del av organisationer som ett verktyg i deras försök att differentiera sig. Ett event har olika uttrycksformer och kan arrangeras som ett eget event eller ett sponsrat event. Trots att eventmarknadsföring som marknadsföringsstrategi ökat kraftigt i popularitet bland praktiker har forskningen kring tillvägagångssättet inte hållit jämna steg.  De studier som finns inom ämnet har till stor del utförts och fokuserat på sponsrade event och egna event har inte fått lika stort utrymme i den befintliga litteraturen.

Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger i förskolan hanterar barns konflikter samt undersöka huruvida barnen ges utrymme att själva lösa uppkomna konflikter. Problemformuleringar: Hur anser pedagoger att man kan arbeta i förskolan med barns konflikthantering? Anser pedagogerna att barnen själva bör och kan lösa sina konflikter? Litteraturgenomgång: Teorier som ligger till grund för arbetet är behovshierarkin, det sociokulturella perspektivet samt anknytningsteorin. Vidare tar vi stöd av konflikttriangeln för att synliggöra hur olika konflikter kan uppstå. Det gemensamma för ovan nämnda teorier är att de utgår ifrån människans inre drivkraft för att förstå sin omvärld och därigenom utvecklas som individer. Metod: Vi utförde individuella kvalitativa intervjuer med låg grad av strukturering för att ge de sex medverkande respondenten stor frihet att svara personligt och djupgående.

Bakgrund Under den verksamhetsförlagda tiden på lärarutbildningen har jag vid flertalet tillfällen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner tränar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmågor. Syftet är, att med hjälp av dessa lektioner, påverka eleverna, inte bara till bättre medmänniskor, utan också förebygga mobbing och skapa ett bättre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gällande skolans värdegrundsuppdrag och hur talar och tänker lärare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan? Syfte Syftet är att finna diskursen om skolans värdegrundsuppdrag samt ur ett lärarperspektiv, studeras lärares arbetssätt och tankar kring läroplanens värdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus på socioemotionellt arbete med elever. Metod Genom en enkätundersökning, vänd till grundskollärare, undersöktes arbetssätt och attityder kring ovan nämnda syfte.

SAMMANFATTNINGBakgrundBröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och cirka 7000 kvinnor drabbas av sjukdomen varje år i Sverige. Trippeldiagnostik som består av en klinisk undersökning, mammografi och cellprovtagning är en metod som hjälper att tidigt upptäcka cancern. Vanligaste behandlingsformen är kirurgi som omfattar olika typer, till exempel bröstbevarande kirurgi och mastektomi. Diagnosen bröstcancer kan leda till försämrat välbefinnande respektive försämrad fysiskt, emotionell och social funktion som i sin tur kan leda till en traumatisk kris. Kvinnors kroppsuppfattning förändras efter genomgången mastektomi vilket lämnar en påminnelse om sjukdomen i form av ett permanent ärr.

Undersökningen är fokuserad på en skolutvecklingsprocess benämnd Kunskapsstaden i en mellanstor kommun. Konceptets Kunskapsstaden politiska visioner och målsättningar antogs för familjeförvaltningen år 2003. Inriktningen på konceptet är strävan att skapa en ny samverkande utbildningsorganisation för att främja individorienterad mentorsledd undervisning och samverkan. Målsättningen är att ge elever och studerande en möjlighet till studier i en flexibel lärmiljö. I min undersökning beskrivs utvecklingsprocessen och vad och hur skolledare och pedagoger har uppfattat och förstått konceptets intentioner och målsättningar. En indikation på förståelsegraden hos ledarna och personalen avgörs av de kartlagda påbörjade handlingarna i utvecklingsprocessen.

BakgrundIdag lever cirka 44 000 personer med pacemaker i Sverige. Pacemakerbehandling kan vara indicerat vid atrioventrikulärt block (AV-block), grenblock, sick sinus syndrome, förmaksflimmer med ventrikulär bradykardi och rytmrubbningar efter hjärtinfarkt eller hjärtkirurgi. Dessa tillstånd kan leda till en för långsam puls eller för långa pauser mellan hjärtslagen. Vid en för långsam puls är vanliga symtom trötthet och nedsatt fysisk kapacitet. Vid långa pauser mellan hjärtslagen kan yrsel och återkommande svimningsanfall uppkomma.

Syfte och frågeställningar:Uppmärksamheten var stor då resultatet efter senaste PISA -undersökningen redovisades. Resultatet visar en fortsatt försämring av svenska 15-åringars läsförståelse. Mot bakgrund av detta undersöks i denna studie hur lärare arbetar med läsförståelsestrategier i klassrummet. Syftet med studien är att undersöka och utveckla kunskap om vilka metoder lärare anser vara framgångsrika för att underlätta läsförståelse för elever i behov av särskilt stöd.Studiens frågeställningar är:Vad uppfattar lärarna att läsförståelse innebär?Vilka läsförståelsemetoder beskriver lärarna att de använder i sin undervisning och vilka läs-förståelsemetoder observerar denna studies undersökare i undervisningsverksamheten? Vilka aktuella läsförståelsemetoder och begrepp finns för att underlätta läsförståelse och vilka uppfattar lärarna att de använder? På vilket sätt kan arbetet med läsförståelsestrategier gynna elever i behov av särskilt stöd?Teori, ansats och metod: Studien är kvalitativ och utgår från ett sociokulturellt perspektiv genom undersökning av so-ciala praktiker i klassrumssituationen.

I denna uppsats undersöks hur polisers känsloarbete ser ut i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer, samt vilka copingstrategier poliserna använder för att handskas med de känslor som uppkommer under och efter mötet. Studiens teoretiska ramverk innefattar teorier inom emotionssociologi samt psykologiska teorier kring copingstrategier. Datainsamling har genomförts av författaren enbart för denna studies syfte. Den består av kvalitativa tematiskt öppna intervjuer med sex poliser från tre olika polisdistrikt i och runt Stockholm. Studiens utgångspunkt är fenomenologisk, vilket i denna studie innebär att det är polisernas perspektiv och meningsskapande som står i centrum för förståelsen av deras känsloarbete.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken.Syftet med föreliggande arbete är att få kännedom om personlig utveckling hos relativt nyblivna chefer och därigenom få fördjupad förståelse av första chefsrollens innebörd och processen av chefsblivande.Teorier som belyser personliga processer i ledar- och chefskap, vilket innebär teorier om emotionell intelligens och hur ledare skapas, ligger till grund för uppsatsens undersökningsområde. En kvalitativ forskningsansats med narrativ teori och metod samt intervju för insamling av data, har tillämpats. Sju teman framkom under bearbetningen av det empiriska materialet och åskådliggör gemensamma upplevelser av första chefskapet: chefsrollen ? ensamhet och sätt att hantera den ? arbetsbelastning: gränssättning, prioritering och delegering ? personlighet, självmedvetenhet och utveckling ? mellanmänskligt samspel ? lär- och insiktsprocesser ? få stöd. Därtill har vi under rubriken ?Övrigt? valt att belysa ytterligare några teman för att fånga skillnader i upplevelser.

Uppsatsen tar upp hotellreceptionisters känsloarbete samt det eventuella skådespel de använder sig av i interaktionen med gäster samt medarbetare. Eftersom deras positionering är centralt belagd i hotellets huvudentré är det oftast receptionisterna som först möter gästerna när de kommer innanför hotellets dörrar. Följden av deras placering samt yrkesroll innebär att de får stå ut med gästernas bekymmer, klagomål, aggressioner och andra känslor. Den övergripande frågeställningen för studien är därmed: Hur hanterar hotellreceptionister sin serviceroll, och vilket känsloarbete utför de i interaktionen med gäster och medarbetare? Uppsatsen utgår teoretiskt från dramaturgisk teori och emotionsteori främst representerat av Erving Goffman och Arlie Hochschild.

Detta examensarbete har utförts på Scanias forskning och utvecklingsavdelning, i Söder-tälje, under hösten 2007. Dess huvudsakliga syfte är att kartlägga och visualisera arbets-processen hos avdelningen som utvecklar styrsystem för drivlinan, alltså motor och väx-ellåda. Anledningen till att en visualisering skulle tas fram var för att skapa en helhetsbild över arbetet att ha som utgångspunkt för fortsatta diskussioner om processen samt för-bättringar av den. Denna bild blir även ett sätt att samla det organisatoriska lärandet och underlätta kunskapsöverföring.Kartläggningen har skett genom intervjuer med cheferna på avdelningen samt genom en workshop. Information som erhölls under dessa tillfällen sammanställdes till en nulägesbeskrivning av avdelningens arbete.

Skadeståndslagen reglerar det utomobligatoriska skadeståndsansvaret medan inomkon-traktuella skadestånd styrs av kontrakt. I skadeståndslagen återfinns två huvudtyper av skada, ideell skada och ekonomisk skada. Ekonomisk skada omfattar i sin tur person-, sak- och förmögenhetsskada. Ren förmögenhetsskada finns definierat i 1 kap. 2 § ska-deståndslagen och är sådan skada som uppkommer utan samband med person- eller sak-skada.

Om sjukhuskuratorns yrkesroll och funktion råder det en generell osäkerhet och oklarhet. Det finns således ett påtagligt behov av att klarlägga och definiera detta arbete. Denna uppsats avser därför att beskriva kuratorns arbete inom inriktningen för reumatologi samt att undersöka den metodiska aspekten av denna verksamhet. Uppsatsens syftar också till att påvisa kuratorns teoretiska grunder för det psykosociala arbetet. Studien tar sin utgångspunkt i följande frågeställningar:? Hur kan en problemsituation se ut för en reumatiskt sjuk patient?? Finns det några tydliga och beskrivbara tillvägagångssätt som kuratorn använder sig av i arbete med reumatologiskt sjuka?? Kan dessa tillvägagångssätt i så fall formuleras till en metodbeskrivning för kuratorns arbete?? Finns det några särskilda teorier som kuratorn anser vara behjälpliga i arbetet? Vilka är i så fall dessa?Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod där jag intervjuat fyra kuratorer vid två av Västra Götaland regionens reumatologiska kliniker.