The comprehensive aim of the essay is to discuss the abilities of developing individual, communicative and cooperative skills, related to The Swedish National Agency for Education, for pre-school children in Montessori and Reggio Emilia-inspired pre-schools. The importance of the choice of pre-school for lifelong learning is discussed and examined. The two educational profiles are presented and the theories of communication, collaboration and individual work are the basis for the analysis of the results. The collection of empirical data is done through observations and interviews with pre-school children. First, the informants construct a fantasy animal on their own and then together with a partner.

Syfte:Det centrala med studiens syfte är att analysera hur arbetet med barns inflytande vid val av temaarbete ser ut på en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Studien kommer även att analysera barns syn på hur inflytande fördelas mellan de olika parterna under det tematiska arbetets gång.Frågeställningar:De frågeställningar studien utgår från är hur barn beskriver sin möjlighet till inflytande vid val av temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Hur barn beskriver att alla involveras vid val av temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola samt vad det uppkommer för utmaningar som förskollärare kan ställas inför när det gäller barns inflytande vid val av temaarbete på en Reggio Emilia-inspirerad förskola, utifrån vad barn säger.Metod:Metoden som används är kvalitativa intervjuer med förskolebarn och med hjälp av fokusgruppsintervjuer samlas data in till studien. Undersöknigen görs på en Reggio Emilia-inspirerad förskola i södra Sverige som vi har kommit i kontakt med under vår utbildning.Resultat:Studiens resultat visar att det finns intresse hos barnen att vara delaktiga vid val av temaarbete samt att ha inflytande i vardagsprocesser som rör detta temaarbete. Resultatet tyder även på att barnen inte är så delaktiga som de skulle önska samt att denna brist på inflytande vid valet av tema och dess genomförande inte beror på att barnen är ointresserade, utan snarare på grund av tidsbrist eller för stora barngrupper i verksamheten..

Syftet med vår studie är att undersöka pedagoger i förskolans erfarenheter utav sitt eget arbetssätt i traditionella förskolor samt i Reggio Emilia inspirerade förskolor, för att kunna genomföra en jämförelse. Metod: Studien bygger på sex intervjuer med pedagoger ifrån tre traditionella förskolor samt tre Reggio Emilia inspirerade förskolor. Under dessa intervjuer deltog 1-3 pedagoger, vilka var utbildade förskollärare eller barnskötare. Intervjuunderlaget bestod utav fem centrala frågor, utifrån vilka vi bad informanterna berätta om sina erfarenheter för oss. För att analysera de utskrivna intervjuerna valde vi att genomföra en meningskategorisering.

The aim of this study is to examine what preschool teachers within Reggio Emilia inspired early childhood education express as important regarding the physical indoor environment in preschools. The study is implemented with a qualitative method and is based on four interviews with preschool teachers that have been involved in a course on Reggio Emilia. The interviews were complemented with four observations on the departments where the preschool teachers work. A second aim of this study is to examine how the relationship between the teachers statements correlate with the environment they have created at their preschool. The collected material was gathered and then categorized.

Detta examensarbete handlar om åtta pedagogers förhållningssätt till matematik i förskolan. Vi har med hjälp av intervjuer tagit del av pedagogernas tankar kring synliggörandet av matematiken i verksamheten, samt undersökt huruvida deras profilering har förändrat deras förhållningssätt till matematik. Undersökningen är gjord på fyra olika förskolor. Två Reggio Emilia- inspirerade förskolor och två kommunala förskolor. Resultatet visar att dessa pedagoger har ett sociokulturellt perspektiv på barns lärande och att de ser vikten av matematik i förskolan.

The shape and arrangement of the outdoor environment at a preschool has a critical impact on the possibilities to practice different pedagogic activities (Grahn et al.1997). At the preschool at Edwin Ahlqvists road, the employees are inspired by Reggio Emilia in their way of thinking, and they consider their outdoor environment is not suitable for the pedagogic activities they use. Reggio Emilia is a city in the north of Italy (Wallin 2001). The preschools there are famous for their pedagogy, their creativity and their democratic way of working (Dahlbech & Johansson 1986). The Reggio Emilia pedagogy is constantly renewed and developed, but with the children?s needs in focus and simultaneously with the quick changes of the modern society.

I detta examensarbete inom lärarutbildningen undersöks hur förskolepedagoger arbetar med matematik i kommunala förskolor. Förskolepedagogernas arbetssätt jämfördes i de traditionella respektive Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Fokus var på barnen i åldrarna 1-5 år. Fyra förskolepedagoger från de traditionella förskolorna och fyra från de Reggio Emilia inspirerade förskolorna intervjuades. Resultatet visade att alla försko-lepedagoger var positivt inställda till matematik och var medvetna om att det är viktigt att benämna de matematiska begreppen i alla vardagssituationer oavsett förskola.

Syftet med denna studie är att vidga förståelse för hur yrkesverksamma vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola använder sig av ett reflekterande arbetssätt. Reflektion framhålls som en möjlighet till ett riktat och strukturerat fokus för tänkande gentemot lärande. Den pedagogiska dokumentationen benämns som ett gemensamt reflektionsunderlag för att synliggöra, problematisera och granska den pedagogiska verksamheten i riktning mot barns utveckling och lärande. Denna etnografiska studie genomfördes vid en Reggio Emilia-inspirerad förskola i Sverige. Deltagande observationer, informella intervjuer och formell intervju ingår i det kvalitativa arbetet.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring förskolans miljöer. Hur den svenska försko-lans miljöer sett ut och ser ut idag. Jag beskriver också Reggio Emilia filosofins uppkomst samt dess tankar om förskolans miljöer.SYFTE:Syftet för undersökningen är att ta reda på och redovisa hur miljön på hur en förskola inspi-rerad av Reggio Emilia och en förskola utan inriktning ser ut, samt hur pedagogerna på des-sa två förskolor ser på betydelsen av den fysiska innemiljön för barns utveckling och läran-de.METOD:Metoden består av att en övergripande self-report fråga lämnats ut till 12 pedagoger i två olika praktiker, en förskola med Reggio Emilia inriktning och en förskola utan speciell in-riktning. Datainsamlingen har analyserats enligt en kvalitativ ansats och kompletterats med observationer av de fysiska miljöerna (gjorda löpande under fem veckors tid).RESULTAT:Resultatet har visat pedagogernas tankesätt kring sin förskolas fysiska innemiljöer. Det visar vidare likheter och skillnader mellan de två praktikernas innemiljöer och likheter och skill-nader i pedagogernas tankesätt..

BakgrundInom Reggio Emilia filosofin arbetar man medvetet med miljön och materialet. Man sermiljön som den tredje pedagogen. De två andra pedagogerna är lärarna samt barnen själva. I Reggio Emilia har de en stark tro på barnets kunnande. De ser barnen som kompetenta och nyfikna att lära sig saker.

Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development.Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools.

Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilken syn pedagogerna har på barns inflytande samt hur förskolorna jobbar med barns inflytande. Vi ville även se om det fanns några tydliga likheter och/eller skillnader mellan de olika pedagogiska inriktningarna. Empirin är insamlad ifrån två Reggio Emilia - inspirarede förskolor och två Montessori förskolor. Sammanlagt intervjuades åtta stycken förskollärare. Fyra arbetar på Reggio Emilia inspirarade förskolor och fyra arbetar på Montessori förskolor. Genom att få göra sin röst hörd, uttrycka sina tankar och åsikter  samt låta sitt intresse styra verksamheten får barnet reellt inflytande på förskolan.

Syftet med vår studie har varit att ta reda på hur pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation i verksamheten med inriktning på Reggio Emilia pedagogiken. Kortfattat handlar pedagogisk dokumentation om att pedagoger tar tillvara på barns tankar och nyfikenhet för att kunna använda sig av dem i verksamheten. Pedagogen bör vara medforskande och genuint intresserad av att lyssna och se barnen. För att ta reda på syftet har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer och vi har utgått från det sociokulturella perspektivet. I de kvalitativa intervjuerna valde vi att intervjua pedagoger som alla har Reggio Emilia utbildning samt arbetar på förskolor med inriktning på Reggio Emilia pedagogiken.

The purpose of this study is to determine which approach preschool teachers from a Reggio Emilia inspired preschool and a traditional preschool have on children, knowledge, learning and their own role in children?s learning. The two pedagogical approaches have different basic visions; Reggio Emilia follows the thoughts of Lori Malaguzzi and the traditional preschool follows the Swedish curriculum Lpfö 98. The main research questions asked were:What view on children, learning and knowledge does the preschool teacher from a Reggio Emilia inspired preschool have in comparison with a traditional preschool?Which role does the teacher believe that they should take regarding children?s learning?What differences and similarities can be identified in the teachers' perceptions?To carry out this study, I used a qualitative research method.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i Reggio Emilia-inspirerade förskolor förhåller sig till den fysiska inomhusmiljön, och dess betydelse för barns sociala samspel. Enligt styrdokumenten ska förskolemiljön utgå från barnen, samt locka dem till utforskande genom lek. Läroplanen betonar också det sociala samspelets betydelse för lärande. Inom Reggio Emilia-filosofin ses miljön som en pedagog, och därmed av stor betydelse för hur barn samspelar med varandra. Därför är det intressant att belysa hur Reggio Emilia-inspirerade förskollärare tolkar och upplever arbetet med att planera den fysiska inomhusmiljön, samt vilka ramfaktorer som spelar in.