Denna studie handlar om hur man presenterar den fysiska miljön inomhus ur ett genusperspektiv på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur sex pedagoger på tre förskolor i Karlskrona kommun som är Reggio Emilia-inspirerade, tänker och resonerar kring filosofin Reggio Emilia och genusperspektivet samt att genom kvalitativa observationer studera hur det presenteras i den fysiska miljön på dessa förskolor. Studien utgår ifrån Lev Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet, teorier kring leksakers betydelse, filosofin Reggio Emilia och begreppet genus.Pedagogerna jag mött upplevs som medvetna om genusbegreppet men uttrycker att de inte tänker på det eller arbetar med ett genusperspektiv i verksamheten. Inomhusmiljön på förskolorna visar på olika medvetna och omedvetna val. Jag upplevde miljöerna och drog dömande slutsatser, men det visade sig att pedagogerna hade sina förklaringar till varför saker och ting var där det var..

Syftet med denna uppsats var att undersöka om och hur man på olika förskolor arbetade med matematiken i barnens vardag, samt om de följde läroplanen för förskolans mål. Undersökningen gjordes på två Reggio Emiliainspirerade förskolor. Undersökningen genomfördes med löpande observationer under två veckors tid. Utifrån frågeställningarna delades en mindre enkät ut till pedagogerna på de båda förskolorna.De slutsatser som undersökningen kom fram till var att man på de två Reggio Emilia - inspirerade förskolorna arbetade med matematiken i vardagen, men dock inte direkt aktivt och medvetet..

 Valet av denna studie gjordes utifrån vårt intresse för och nyfikenhet på förskolans inomhusmiljö och Reggio Emiliafilosofins sätt att se på barnet och människan. Syftet med studien var att beskriva och analysera fyra pedagogers utsagor och resonemang kring inomhusmiljöns utformning på en specifikt utvald Reggio Emilia - inspirerad förskola. Avsikten var att försöka fånga bakomliggande tankar av betydelse för utformningen av inomhusmiljön ur ett pedagogperspektiv. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer med stöd av observationer. I litteraturgenomgången beskrivs Reggio Emiliafilosofin och hur den ser på barnet och lärandet, miljön och organisationen av den, avdelningar indelade efter barnens ålder samt materialets roll.

I Förskolans läroplan, Lpfö 98 (Skolverket, 2010) står att pedagoger i förskolan är skyldiga att skapa en dialog med föräldrar avseende verksamhet och barnets utveckling. Utvecklingssamtalet är ett bra tillfälle att skapa goda relationer med föräldrarna. Detta uppnås genom ett kvalitativt utvecklingssamtal. Reggio Emilia är en speciell pedagogik som bygger på frågor och gensvar utifrån ett demokratiskt perspektiv. Genom att kombinera ämnet på ett nytt sätt, undersöks utvecklingssamtal ur ett Reggio Emilia perspektiv.Syftet med denna undersökning är att undersöka hur ett utvecklingssamtal utförs i en Reggio Emilia-pedagogiskt inriktad förskola.

Syftet med vår studie är att undersöka förskolegårdens betydelse på en Reggio Emilia inspirerad förskola. Vi vill undersöka pedagogernas syn på förskolegården som lärmiljö och observera hur barnen använder förskolegården under lek och lärande. Vi vill även undersöka hur förskolegården fungerar som den tredje pedagogen enligt ett Reggio Emilia inspirerat arbetssätt. Vi har i en kvalitativ studie intervjuat tre pedagoger på en Reggio Emilia inspirerad förskola för att ta reda på deras tankar och vi har observerat barns lek på förskolegården. Vi har använt en tolkande ansats för synliggöra pedagogernas perspektiv på barnens lärandemöjligheter på förskolegården.

Studien är en kvalitativ, empirisk undersökning som baseras på intervjuer med sex pedagoger som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Reggio Emilia-filosofin växte fram i norra Italien efter andra världskriget och introducerades i Sverige under början av 1980-talet. Inom Reggio Emilia anser man att barn är rika och kompetenta och man arbetar kontinuerligt med att utvärdera och utveckla verksamheten genom att bland annat använda pedagogisk dokumentation som arbetsredskap. Syftet med studien är att undersöka om och i sådana fall på vilka sätt pedagoger på två Reggio Emilia-inspirerade förskolor anser att deras förhållningssätt förändrats jämfört med deras tidigare yrkesutövning inom förskoleverksamhet. I litteraturgenomgången redogörs för ursprunget till Reggio Emilia-filosofin, hur framväxten av den svenska förskolan sett ut, när och hur Reggio Emilia introducerades i Sverige samt de grundtankar vi funnit centrala inom Reggio Emilias filosofi.

Syftet med uppsatsen Om ledarskap i Reggio Emilia inspirerade nätverk ? en fallstudie var att ta reda på vilket ledarskap som leder till ett nätverk som främjar det Reggio Emilia inspirerade arbetet i förskolorna. Min frågeställning för arbetet var ?Vilken inverkan har ledarskapet vid nätverksträffarna haft på de enskilda pedagogernas förmåga att reflektera tillsammans, genomföra dokumentationer och utforskande projekt?? För att få svar på frågeställningen så har jag studerat litteratur och deltagit vid 18 av 20 nätverksträffar i en kommundel under perioden augusti till december 2006 i fem olika nätverk och gjort observationer samt delat ut en enkät till alla deltagare med öppna och slutna frågor.Jag kom fram till att ledarskapet och innehållet i de olika nätverken varierade och att det påverkades av ledarskapet. Pedagogerna reflekterade tillsammans på olika sätt.

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssättet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda på om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhållningssätt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, på en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns några direkta motsättningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jämförelsen är det viktigt att ta hänsyn till åldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen.

Titel: Pedagogers förhållningssätt till inomhusmiljön Författare: Bozica Möller och Katja Ferragamo Nyckelord: Inomhusmiljö, Montessori, Reggio Emilia Handledare: Nils Andersson Examinator: Mia Karlsson.

Syftet med studie har varit att undersöka hur pedagoger på Reggio Emilia-inspirerade förskolor ser på inomhusmiljöns betydelse för barns lärande. Ett särskilt fokus var hur pedagogerna använder sig av inomhusmiljön i verksamheten samt vilka möjligheter och svårigheter de möter i den. Metoden som används var kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på tre förskolor med Reggio Emilia-inspiration. Utifrån en sammanställning av intervjuerna gjordes jämförelser med litteratur som belyser inomhusmiljön i förskolan. Litteraturen behandlar förskolans utformning både i Sverige och i de italienska förskolorna i Reggio Emilia.

Syftet med studien är att undersöka olika pedagogiska inriktningars arbete med momentet geometri, för att få en inblick i vilket arbetsätt de har med former, rumsuppfattning och mätning som här representerar begreppet geometri.Studien beskriver de olika inriktningarnas kunskapssyn och arbetssätt som framkommit genom intervjuer av pedagoger inom Reggio Emilia, Montessori och I Ur och Skur.Alla de pedagogiska inriktningarna arbetade med geometri på skilda sätt utifrån sin inriktning, alla fick med de delar som här representerar geometri men kunskaperna hos pedagogerna kring geometri på djupet var skiftande och det handlar ofta mer om hur insatt pedagogen är i såväl ämnet som arbetssättet..

Purpose: The purpose of this paper is to highlight three preschool teachers and three child nurses? views on the educational work tool pedagogical documentation and Reggio Emilia educational philosophy, often associated with pedagogical documentation. Preschool teachers and child nurses? are all employees under the same pre-school director, and works on three preschools located in the same area. The purpose of the selection of respondents is based on highlighting how far the staff describes the concept of educational documentation, and pedagogy of Reggio Emilia, and how far their statements are consistent with each other or not.Questions: The thesis is based on three questions;How does preschool teachers and child nurses? describe pedagogical documentation?How does preschool teachers and child nurses? describe the Reggio Emilia pedagogical philosophy?If there are differences between the preschool teachers and child nurses?, what could these mean for the pedagogical documentation in preschool?Method: The study is based on empirical data collected through qualitative interviews.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur lärare och ansvariga uppfattar de lärande som sker i ett fritidshem som är inspirerat av Reggio Emilias arbetssätt. Jag har använt mig av en kvalitativ metod och genomfört två intervjuer med en verksam pedagog samt en rektor för ett specifikt fritidshem i Piteå. Intervjuerna genomfördes under april 2007 på fritidshemmet. Resultatet av min studie visar att den Reggio Emilia inspirerade pedagogiken svarar väl mot en modern kunskapssyn. Eftersom utgångspunkten är lyhördhet gentemot barnets inneboende kreativitet och skaparkraft viktiga inslag i denna pedagogiska modell är estetiska uttryckssätt samt en medveten dokumentation av de lärande som sker..

Koncentrationssvårigheter är något som förskollärare bör ha kännedom om för att kunna möta barnen i förskolan. En pedagogisk filosofi som är aktuell är Reggio Emilia. Därför var syftet med studien att ta reda hur förskollärare på fyra Reggio Emilia-inspirerade förskolor, säger sig arbeta med och förhålla sig till barns koncentrationssvårigheter. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och valt intervju med halvstrukturerade frågor som datainsamlingsmetod. Vi har intervjuat fyra förskollärare som alla arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger på två förskolor med olika pedagogisk inriktning ser på mötet med barn inom bild- och formskapande. Frågeställningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen på barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande. Intervjuer med sju pedagoger är gjorda på en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna är inspelade på band och samtidigt gjordes även anteckningar. Intervjuerna är sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna är även fotografier tagna på förskolornas bild- och formskapande utrymmen.