Sök:

Sökresultat:

117 Uppsatser om Eltest pć motorer - Sida 7 av 8

Effektivisering av korta cirkulationen Pappaersmaskin 2 Stora Enso Hylte Bruk

Stora Enso Hylte Bruk Ă€r ett tidningspappersbruk belĂ€get i Hyltebruk.De fyra pappersmaskinerna startades 1972(PM1), 1974(PM2), 1976(PM3) och1989(PM4).Produktionen 2005 frĂ„n dessa pappersmaskiner var 800 000 ton papper.För att tillverka papper Ă„tgĂ„r stora mĂ€ngder energi i form av vĂ€rme och el, HylteBruk gjorde 2005 av med 1 % av Sveriges totala elenergibehov.Den 1/7 2004 höjdes processrelaterad elskatt frĂ„n 0 till 0,5 öre/kWh vilket leddefram till den lag som trĂ€dde i kraft den 1/1 2005, ?lag om program förenergieffektivisering? (PFE)1.ÄndamĂ„let Ă€r att frĂ€mja en effektiv energianvĂ€ndning och ger energiintensivindustri möjlighet att delta i ett 5-Ă„rigt program för energieffektivisering. Deföretag som Ă€r kvalificerade att ingĂ„ i programmet och klarar av de krav som stĂ€llsbefrias frĂ„n elskatten.Som en del av det hĂ€r programmet ingĂ„r att utarbeta en lista medelenergieffektiviseringar som ska överlĂ€mnas till Statens Energimyndighet.Detta examensarbete kan efter beslut av ansvariga pĂ„ Hylte Bruk ingĂ„ som en delav denna lista.Syftet med examensarbetet var att undersöka effektiviteten hos tolv pumpar pĂ„PM2 genom mĂ€tning av effekt, flöde och tryck. En del av dessa har varit i drift iupp till 32 Ă„r, under denna tid har slitage skett, vissa pumpar har gĂ„tt mot delvisstĂ€ngda ventiler samt förutsĂ€ttningarna i form av produktion har Ă€ndrats sedan dedimensionerades.För alla de berörda pumparna kan en effektivisering göras, den kan bestĂ„ av: lĂ€gretryckhöjd, mindre flöde, pump med bĂ€ttre verkningsgrad, eller en kombination avovanstĂ„ende exempel.De förslag som har en Ă„terbetalningstid kortare Ă€n tre Ă„r ger tillsammans enenergibesparing pĂ„ 1 375 000 kWh/Ă„r, vilket motsvarar mer Ă€n ÂŒ av vadpumparna förbrukar idag.Om istĂ€llet alla de förslagen som Ă€r framarbetade och genomförbara skullerealiseras kan energibesparingen ökas ytterligare till 2 302 000 kWh/Ă„r, dettaskulle dock innebĂ€ra en större investeringskostnad vilket resulterar i en lĂ€ngreĂ„terbetalningstid..

Lön, kön och hÀrkomst. : En studie om löneskillnader och lönediskriminering mellan kvinnor beroende pÄ hÀrkomst.

Vi har undersökt ekonomisk styrning i Scanias motortillverkning utifrÄn tvÄ huvudteorier, förstÄelsestyrning med tillÀmpning av modellerna vÀrdekedjan och balanserat styrkort och ansvarsstyrning, med tillÀmpning av modellerna enhetsavdelning och termostatanalogi. DÀrefter har vi bevisat hur de nya modellerna gör att ekonomisk styrning fungerar som ett gemensamt sprÄk som underlÀttar kommunikationen mellan ekonomer och öviga medarbetare i motortillverkningen. Vi redogör Àven för olika roller som personalen pÄ ekonomiavdelningen i motortillverkningen har.För att genomföra studien har vi lÀst lÀmplig litteratur som innehÄller de senaste teorierna och modellerna pÄ omrÄdet ekonomisk styrning samt skriftliga kÀllor om Scania och Scanias motortillverkning. Dessutom har vi utfört fem intervjuer med nyckelpersoner pÄ motortillverkningens ekonomiavdelning.Syftet med arbetet Àr att beskriva hur den ekonomiska styrningen ser ut praktiskt pÄ Scanias motortillverkning. Detta sker genom att undersöka i vilken utstrÀckning, och till vilken grad, de tillÀmpar teorierna ansvar och förstÄelse samt deras modeller samt undersöka om ekonomisk styrning med hjÀlp av dessa modeller kan fungera som ett gemensamt sprÄk i motortillverkningen.Motortillverkning bygger pÄ att producera motorer endast för egna interna kunder.

Minskning av rÄvattenförbrukningen i renseriet vid Ortvikens
pappersbruk: konstruktion av spritsramp för renhÄllning av
silplÄt

Ortvikens pappersbruk stÄr inför ett stort beslut: ska man investera i en ny pappersmaskin eller inte? Denna investering kommer att innebÀra en ökning frÄn dagens 800.000 Ärston producerat papper till 1.300.000 Ärston. Ett krav för att investeringen ska bli av Àr att en ny pappersmaskin inte ska innebÀra en ökning av rÄvattenförbrukningen. En ÄtgÀrd Àr att man stÀnger den vid bruket Àldsta pappersmaskinen PM2. En annan ÄtgÀrd som kommer att vidtagas Àr en genomgÄng av den totala processen för papperstillverkningen.

Minskning av rÄvattenförbrukningen i renseriet vid Ortvikens pappersbruk: konstruktion av spritsramp för renhÄllning av silplÄt

Ortvikens pappersbruk stÄr inför ett stort beslut: ska man investera i en ny pappersmaskin eller inte? Denna investering kommer att innebÀra en ökning frÄn dagens 800.000 Ärston producerat papper till 1.300.000 Ärston. Ett krav för att investeringen ska bli av Àr att en ny pappersmaskin inte ska innebÀra en ökning av rÄvattenförbrukningen. En ÄtgÀrd Àr att man stÀnger den vid bruket Àldsta pappersmaskinen PM2. En annan ÄtgÀrd som kommer att vidtagas Àr en genomgÄng av den totala processen för papperstillverkningen. Detta moment innebÀr att man granskar hela fabriken för att pÄ sÄ sÀtt hitta kÀllor dÀr man eventuellt kan minska förbrukningen av rÄvatten.

BrÀnsleinmatning och kapacitetsreglering pÄ Pajala VÀrmeverk

Detta examensarbete Àr utfört i samarbete med Grabitech Solutions AB pÄ Pajala VÀrmeverk. Pajala VÀrmeverk Àr ett fjÀrrvÀrmeverk som förser ungefÀr 200 byggnader i centralorten Pajala med fjÀrrvÀrme. VÀrmen produceras huvudsakligen i en fastbrÀnslepanna som eldas med bland annat flis och bark. I detta examensarbete ingÄr arbete pÄ tre olika delsystem som alla pÄ olika sÀtt Àr kopplade till fastbrÀnslepannan. Det första delsystemet Àr den del av brÀnsleinmatningssystemet som kallas för stÄngmatarsystem.

Koldioxidhaltig biogas som fordonsbrÀnsle : Lagring och förbrÀnning vid gÄrdsproduktion

Biogas har anva?nts som fordonsbra?nsle i Sverige sedan bo?rjan av 90-talet som ett fo?rnyelsebart alternativ till naturgas. Fo?rst till bussflottor och sedan slutet av 90-talet a?ven till personbilar. Biogasproduktionen i Sverige har sedan slutet av 90-talet varit omkring 1,5 TWh per a?r.

Den FjĂ€rde Storstadsregionen : En analys av utveckling och regionförstoring i Östergötland

Fler och fler mĂ€nniskor bosĂ€tter sig i eller i nĂ€rheten av större stĂ€der och storstadsregionernas inflytande pĂ„ samhĂ€llet vĂ€xer sig hela tiden starkare. I dag bor hĂ€lften av den svenska befolkningen i nĂ„gon av de tre största regionerna, Stockholm, Göteborg eller Malmö och dessa fungerar som motorer i den svenska ekonomin. I syfte att ta större plats i ett nationellt perspektiv och att inte halka pĂ„ efterkĂ€lken i den ekonomiska utvecklingen har kommunförbunden i Linköping och Norrköping skapat begreppet FjĂ€rde Storstadsregionen och inlett ett samarbete för att styra utvecklingen i Östergötland i önskad riktning. Uppsatsen söker diskutera och analysera utvecklingen, dess fördelar, nackdelar och trovĂ€rdigheten i det arbete som sker.Genom att se Linköping ? Norrköping och respektive kranskommuner som en region och som en enad arbetsmarknad rĂ€knas regionen som den fjĂ€rDe största i Sverige med lite mer Ă€n 400 000 invĂ„nare.

Duglighet i industriella tillverkningsprocesser: Fallstudier utförda pÄ Bosch Rexroth

Duglighetsstudier Àr verktyg som anvÀnds allt oftare i industriell tillverkning för att beskriva hur ett företags processer presterar i förhÄllande till bestÀmda kvalitets- och toleranskrav. Kunskapen om hur processer presterar bidrar till att företag kan fokusera sitt kvalitetsarbete pÄ att minska den variation som orsakar bristande kvalitet. Syftet med studien var att undersöka hur vÀl olika tillverkningsprocesser pÄ Bosch Rexroth i Mellansel presterade. Detta gjordes genom mÀtsystemanalys och duglighetsstudier. Bosch Rexroth i Mellansel tillverkar radialkolvmotorer för industrier som krÀver motorer med ett högt vridmoment.

Riktlinjer för förbÀttrad produktionsplanering av statorpaketstillverkning vid ABB Motors i VÀsterÄs

ABB Motors Àr en av vÀrldens ledande tillverkare av lÄgspÀnda vÀxelströmsmotorer för industriellt bruk. Enheten i VÀsterÄs Àr uppdelad i tvÄ tillverkande enheter: Division Komponenter som tillverkar halvfabrikat och komponenter, samt Division Motor som monterar halvfabrikat och komponenter till motorer fÀrdiga för leverans. Syftet med detta examensarbete har varit att finna en lÀmplig metod för produktionsplanering av statorpaket vid Division Komponenter. UtifrÄn den bÀst lÀmpade metoden skulle riktlinjer utarbetas för produktionsstyrning av maskingrupperna stansning och paketsvetsning. MÄlet har varit att finna riktlinjer för produktionsplanering som kan förbÀttra statorpakets-tillverkningen med avseende pÄ lagernivÄer, kapitalbindning och servicegrad.

Leverantörsrelationer pÄ Volvo Aero Corporation : En modell för val av lÀmplig strategi för leverantörshantering

Volvo Aero Corporation Àr en stor leverantör till de tre stora flygmotortillverkarna, General Electric, Pratt & Whitney och Rolls Royce. Komponenter som företaget producerar anvÀnds i över 80 % av dagens kommersiella motorer. Nya motorprogram, dÀr Volvo Aero efterstrÀvar att ha en mer aktiv roll gÀllande design och utveckling, har lett till nya utmaningar för företaget. Samtidigt har en komplicerad leverantörsmarknad, bland annat pÄ grund av konsolidering, blivit svÄrare att hantera. Av denna anledning finns ett intresse av att förbÀttra företagets relationer och samarbeten med sina leverantörer, bland annat för att höja effektiviteten och sÀnka kostnader och ledtider.I ett led att klara detta, gav Volvo Aero oss uppgiften att studera och analysera teorier kring hantering av leverantörsrelationer för att se om vi kunde hitta passande modeller som Àr applicerbara pÄ de nya situationer som företaget stÄr inför.Vi utförde studier av en mÀngd teorier, och sökte att finna vilka som passade Volvo Aeros situation bÀst.

Uppföljning och analys av rÄmaterialmarknaden: Volvo Aero
TrollhÀttan

Flygmotorindustrin Àr en ledande industri i att utveckla och nyttja avancerade legeringar. Titanlegeringar har anvÀnts inom flygbranschen sedan 40-talet, men i andra branscher har de varit mindre vanliga. I dag ökar titananvÀndningen inom flera olika branscher samtidigt som flygbranschen Àr i en kraftig högkonjunktur. EfterfrÄgan Àr stor pÄ nya flygplan och motorer för att minska vikt och brÀnsleförbrukning. Den ökade efterfrÄgan har bidragit till att priset pÄ titanmetall har flerdubblats under en tvÄÄrsperiod.

Utveckling av sÀkerhetsstopp vid lÀgesÀndring av valsar : För linjÀra och roterande rörelser

Examensarbetet har utförts pÄ Valmet AB i Karlstad, företaget arbetar med utveckling, tillverkning och service av mjukpappersmaskiner. I pappersmaskiner ingÄr ett antal olika valsar, dÀr nÄgra av dem ska kunna röra pÄ sig. För detta finns lite olika typer av arrangemang, vilka pÄminner en del om varandra. Förflyttningen sker idag m.h.a. skruvdomkrafter som i sin tur drivs av elektriska motorer.

Ekonomiska aspekter av Skanskas miljöledningssystem

I dagslÀget finns en rad olika certifierbara standarder för miljöledningssystem (MLS), exempelvis British Standard (BS7750), European standard (EMAS). Trots att ISO 14 000 serien har funnits pÄ marknaden sedan 1996, finns det lite litteratur och forskning som behandlar dess ekonomiska effekter. ISO 14001 Àr en internationell standard för MLS och saknar absoluta krav pÄ miljöarbetet. Kraven Àr mer riktade mot organisatoriska frÄgor, dÀr företagen sjÀlva sÀtter upp sina mÄl. Detta examensarbete Àr utfört vid Skanska Sverige AB, VÀg och AnlÀggning Norr, Distrikt Norrbotten, som Àr certifierade enligt ISO 14001 sedan Är 2000.

Insprutningens börvÀrde för en direktinsprutad dieselmotor

Studien visar att start av förbrÀnning kan berÀknas med god noggrannhet. Det har dock inteframkommit nÄgra konkreta fördelar med att vÀlja start av förbrÀnning som nytt börvÀrdegentemot dagens börvÀrde. Rekommendationen Àr dÀrför att behÄlla dagens börvÀrde. Meddet Àr det inte sagt att modellen inte kan utnyttjas i styrsystemet, det kan finnas fall dÄ det kanvara till stor hjÀlp att veta lÀngden pÄ tÀndfördröjningen och pÄ sÄ sÀtt exempelvis fÄ enuppfattning av om andelen förblandad förbrÀnning.Allt hÄrdare emissionslagstiftningar driver utvecklingen av dieselmotorn och tvingarfordonstillverkarna att stÀndigt jobba mot lÀgre emissionshalter. De senaste dryga 15 Ären frÄnden första standarden Euro I fram till dagens standard Euro V har emissionsnivÄerna minskatskraftigt.

Stridsfordon 90 Televapen

Detta examensarbete behandlar studien av att montera ett televapensystem pÄ ett befintligt CV90 chassi, ett system som kan fungera som stör-, pejl- eller kommunikationsvagn. För samtliga system krÀvs en mast samt elektronisk utrustning. För att rymma den elektroniska utrustningen i vagnen mÄste en ny invÀndig layout tas fram vilket görs efter en konceptstudie. Den mest fördelaktiga lösningen Àr att placera elektroniken i speciella rackar lÀngs den högra sidan i stridsrummet och operatörsplatserna pÄ motsvarande plats lÀngs den vÀnstra sidan. MÄtten pÄ elektroniken gör att taket mÄste höjas och tornet plockas bort.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->