Hem- och konsumentkunskap är med sina 525 lektionstimmar ett stort ämne i särskolan. Elever i särskolan kan inte undervisas som en homogen grupp på grund av deras olika kunskapsnivåer och förutsättningar. Detta ställer höga krav på läraren i sitt undervisningssätt, då hen måste individanpassa all sin undervisning för att eleverna ska nå målen i kursplanen.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lärare i Hem- och konsumentkunskap använder och förhåller sig till recept för särskoleelever samt att undersöka vilka möjligheter och begränsningar som finns kring receptanvändningen. Undersökningen utfördes med hjälpav enskilda kvalitativa intervjuer med fem Hem- och konsumentkunskapslärare som arbetadepå särskolan i en stad i Mellansverige. Lärarna i denna studie påpekade att det saknas undervisningsmaterial inom Hem- och konsumentkunskap som är anpassat för elever isärskolan.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur lärare arbetar med laborativt material samt problemlösning i matematik och när de tar in detta i sin undervisning. Vi avser även undersökavad högpresterande och lågpresterande elever har för uppfattningar kring dessa områden i matematik, samt vad lärarna tror att dessa Elevgrupper har för uppfattningar om laborativt material och problemlösning.För att få reda på dessa frågeställningar har vi använt oss av strukturerade intervjuer med 15 högpresterande och 15 lågpresterande elever samt kvalitativa intervjuer med fem lärare.Resultatet av denna undersökning visar att laborativt material är något som mestadels används som hjälpmedel till lågpresterande elever. Problemlösning anses stimulera högpresterande elevers intresse för matematik i större omfattning, än de lågpresterandes.Problemlösningsuppgifterna anpassas sällan till elevernas nivå och mestadels tas dessa uppgifter från elevernas matematikböcker. Laborativt material ses som accepterat att använda blandklasskamraterna enligt de intervjuade eleverna, de flesta anser även att det skulle vara eller är roligt att använda laborativt material..

Uppsatsarbetets syfte är att ur ett elevperspektiv öka kunskapen om vad användande av digitala hjälpmedel som didaktiska redskap kan innebära för elevernas lärande i textilslöjd och musik. Frågor om hur lärare och elever tänker om och upplever användandet av digitala hjälpmedel i undervisningen i textilslöjd och musik samt vilka för- respektive nackdelarna kan vara med att använda dem ställs i studien. Bakgrunden till studien är erfarenheter av Elevgrupper med en stor andel elever med särskilda behov som koncentrationssvårigheter och låg motivation till skolarbete. För att uppnå syftet har lärare och elever som använder digitala hjälpmedel i de estetiska skolämnena observerats och intervjuats. Empirin har sedan analyserats med hjälp av två teorier om lärande, multimodalt lärande och olika lärstilar. Att digitala hjälpmedel kan ge undervisningen en ytterligare dimension, motivera eleverna och ger dem fler sätt att både ta till sig och uttrycka kunskap på kan ses som de viktigaste resultaten av studien.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare inom grundskolans tidigare år använder sig av musik i undervisningen. Jag vill även undersöka på vilka olika sätt de använder sig av musiken och till vilka syften. Undersökningen bygger på nio kvalitativa intervjuer med både klasslärare och musiklärare. Jag har funnit att resultatet från den empiriska undersökningen till stor del stämmer överens med den litteratur som finns inom ämnet. Resultatet visar att musiken används på olika sätt av lärarna.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars vilja och syn på sin egenmöjlighet att påverka undervisning i samhällskunskap samt området skolmat, och attundersöka eventuella skillnader mellan olika Elevgrupper. Som metod för datainsamling harjag valt att utforma en enkät som sammanlagt 123 elever i 7 olika klasser har besvarat.Resultatet i enkätundersökningen diskuteras sedan emot viss tidigare forskning och vadgymnasieskolans styrdokument säger i ämnet elevinflytande.Resultatet visar att majoriteten av eleverna upplever sig ha störst inflytande över periferaundervisningsfrågor. En knapp majoritet menar också att de har mycket eller ganska stormöjlighet att påverka lektionsinnehåll och arbetsform, medan de övriga områdena somundersökts endast upplevs gå att påverka i mycket stor eller ganska stor omfattning av enminoritet av eleverna. Skillnaderna är dock stora redan mellan olika klasser.Generellt för de elever som deltagit i studien är viljan att påverka större än deras upplevdamöjlighet. Trots detta säger sig en klar majoritet vara ganska eller mycket nöjda med detinflytande de har..

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mångfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan är vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, där var och en har rätt till lärande och delaktighet. Däremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att främja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer på två skolor i en kommun där man profilerat sig med ett inkluderande arbetssätt. Två pedagoger och två specialpedagoger intervjuades.

För att skapa en likvärdig och flexibel demokratifostrande skola åberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika Elevgrupper och gymnasieutbildningar och där med att skapa jämlikhet i utvecklandet av demokratiska förmågor och kvaliteter. Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta på berättelser från fyra samhällskunskaps lärare vad gällande elevsyn, syn på klassrumklimat och syn på samhällskunskapens mål på två olika gymnasieskolor i Malmö. Berättelserna påverkades främst av vilken skola lärarna jobbade antingen på ett yrkesförberedande gymnasium eller på ett universitetsförberedande gymnasium. Den deliberativa undervisningen bygger på teorin om deliberativ demokrati som innebär den en process där aktörer genom kommunikation grundad på rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser.

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mångfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan är vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, där var och en har rätt till lärande och delaktighet. Däremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att främja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av intervjuer och observationer på två skolor i en kommun där man profilerat sig med ett inkluderande arbetssätt. Två pedagoger och två specialpedagoger intervjuades.

Detta är en studie av sex läroböcker i matematik för gymnasiet ur ett jämnställhetsperspektiv. Läroböckerna är utgivna av olika förlag och vänder sig till olika Elevgrupper. Studien tar sin utgångspunkt i läroplanens mål om jämställdhet. Böckerna är studerade i tre olika nivåer. Första nivån är en mer ytlig betraktelse av själva layouten och bilder, i andra nivån har kringtexter studerats och den tredje nivån själva problemuppgifterna.

Syftet med studien var att genomföra en Learning Study i miniformat. Med hjälp av en variationsteoretisk studie, intervjuer och videofilminspelning, har två Elevgrupper undersökts och jämförts. Vi har undersökt hur vattnets fasförändringar kan komma att förstås på olika sätt beroende på hur det behandlas i två olika undervisningssituationer. Vi ville se om det fanns faktorer i våra undervisningssituationer som kunde påverka barnens förståelse för vattnets fasförändringar. Undersökningen vilar på en variationsteoretisk forskningsgrund och är av kvalitativ karaktär.

Syftet är att synliggöra förstelärares och elevers erfarenhet av den pedagogiska verksamheten i svensk grundskola och inriktar sig på att undersöka hur en god lärandemiljö ser ut och skapas av läraren. Studien har utgått från två olika urvalsgrupper: förstelärare årskurs 7-9 och elever som genomgått svensk grundskola.  Insamlingen av data har skett genom semistrukturerade personliga intervjuer av tre förstelärare och tre gruppintervjuer med Elevgrupper. I resultatet framkom att lärarens kompetens och yrkesskicklighet har en avgörande roll i skapandet av en god lärandemiljö. Lärarens förmåga att skapa relationer, motivera elever och individanpassa har stor betydelse. Även lärarens ämneskompetens, förmåga att planera och inta en professionell roll betonas.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur utredningar och bedömningar genomförs och på vilka grunder beslut om mottagande till grundsärskolan fattas. Antalet elever mottagna i grundsärskolan har under de senaste 10-15 åren ökat, invandringen har ökat och den medicinska forskningen har utvecklats. Detta har medfört att vi har fått nya Elevgrupper i grundsärskolan. För att undersöka vårt syfte har vi genomfört intervjuer med rektorer/ särskolesamordnare i tre olika kommuner. Vi har sedan utifrån våra intervjuer jämfört dessa kommuners rutiner med de riktlinjer och rekommendationer som vi funnit.

Under de år jag själv gick i grundskolan samt under de VFU-perioder som jag haft under min lärarutbildning har slöjd i färskt trä skett i väldigt liten omfattning. Med färskt trä menar jag trä som nyligen blivit tillkapat ute i skogen, trä som inte torkat. När jag år 1998 började på slöjdlinjen vid Vindelns Folkhögskola fick jag på allvar prova på hur man kunde använda sig av färskt trä vid tillverkningen av olika slöjdföremål. Snabbt insåg jag att färskt trä var både enkelt och smidigt att använda sig av i slöjden. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka möjligheter som finns för att använda sig av slöjdande i färskt trä i grundskolan.

I dagens samhälle förekommer en nedåtgående trend där intresset för och kunskapen om matematik sjunker. Matematikkunnande utvecklas bland annat genom en lust och nyfikenhet som gör att människan vill utforska ämnet vilket innebär att kunskap och intresse är tätt sammankopplat. En möjlig anledning till den sjunkande kunskapsnivån skulle därför kunna vara en allt mer negativ attityd gentemot matematikämnet. Detta är en studie, baserat på en enkätundersökning, som riktar in sig på just elevers attityder till matematik. Dess syfte är att undersöka hur elevers attityd till matematik, i årskurs 3 och 6, ser ut med avseende på intresse, motivation, tilltro till den egna förmågan och oro, fyra viktiga faktorer för inlärning.

Jag har med mitt examensarbete försökt fånga in och belysa några delar av den tysta lärarkunskapen. Det jag försökt belysa är på vilket sätt tyst kunskap kommer till uttryck hos tre erfarna lärare samt på vilket sätt de kommunicerar med och leder sina Elevgrupper. Observationerna har genomförts som en etnografisk studie, genom sin tolkande och beskrivande ansats närmar den sig den hermeneutiska forskartraditionen. Intervjuerna har genomförts i form av samtal där jag inte eftersträvat likriktning i svaren utan varje lärare har fått berätta om sin vardag på sitt eget sätt. Resultatet redovisas genom att mina observationer och lärarnas berättelser vävs samman med de teorier som varit min utgångspunkt för undersökningen.