Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Syftet med undersökningen var dels att studera svenska elevers kunskap, sjÀlvvÀrdering och informationskÀllor gÀllande sex och samlevnad, dels att jÀmföra med en liknade grekisk studie. Svenska skolan har obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning vilken den grekiska skolan inte har. Andra aspekter som undersöktes var hur elevers sjÀlvvÀrdering stÀmmer överens med deras egentliga kunskap. 75 gymnasieelever fick svara pÄ en enkÀt. Resultatet visar att svenska elever har en högre lÀgsta nivÄ i sin sjÀlvvÀrdering av sina kunskaper om sex och samlevnad, jÀmfört med de grekiska eleverna.

Denna undersökning syftar till att synliggöra arbetet med formativ bedömning, d.v.s. de bedömningsformer som anvÀnds för att frÀmja elevers utveckling och lÀrande. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som arbetar med formativ bedömning pÄ en gymnasieskola i Malmö. Studien visade att pedagogerna utgick utifrÄn samma kunskapssyn och ansÄg att undervisning och bedömning bör frÀmja utvecklingen av förmÄgor. De ansÄg dock att mÄnga av dagens lÀrare fortfarande fokuserar pÄ fakta samt att bedömningen oftast styrs av att enbart sÀtta betyg. Studien visade ocksÄ att samsynen lÀrare emellan kan ha en avgörande roll nÀr det gÀller arbetet med formativ bedömning eftersom detta underlÀttar kommunikationen med eleverna. Resultaten tyder Àven pÄ att lÀrare som arbetar med denna typ av bedömning saknar metoder för betygsÀttning som, i likhet med bedömningen, sÀtter elevers utveckling i fokus..

Syftet med undersökningen Àr att jÀmföra elevers förstÄelse i fysikÀmnet efter en laboration respektive en demonstration, samt att undersöka elevers uppfattningar om laborationer och demonstrationer. Som grund till arbetet har olika kunskapstest, en enkÀtundersökning och korta lÀrarintervjuer anvÀnts. Undersökningen genomfördes pÄ 56 elever i grundskolans senare Är. Resultaten visar att bÄde laborationer och demonstrationer bidrar till att elever skaffar sig en förstÄelse för de moment som bearbetas i undervisningen. Dock kan det vara nödvÀndigt att som lÀrare vÀlja den metod som lÀmpar sig bÀst till varje undervisningssituation och tÀnka pÄ att demonstrationer mÄste planeras vÀl för att uppnÄ syftet med dem.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers natursyn och hur denna stÄr i relation till deras uppfattning om hÄllbar utveckling. Detta har innefattat elevernas kunskap om allemansrÀtten, deras artkunskap, kopplingen mellan elevernas natursyn och lÀrarens undervisning, men Àven den kulturella bakgrunden har tagits i beaktande. Eftersom det Àr elevernas uppfattning om naturen som utforskats har den fenomenografiska metoden anvÀnts. Kvalitativa intervjuer har hÄllits med sju elever i Är sex samt den undervisande lÀraren i No. Resultaten visar att samtliga elever ser naturen som nÄgot som Àr hotat i sig.

Med bristande erfarenheter av att vi inte sett delaktighet och inflytande i praktiken och inte riktigt kunde sÀtta fingret pÄ vad respektive begrepp innebar i skolan har vi skrivit denna uppsats. Med hjÀlp av tidigare forskning och en intervjustudie har vi försökt reda ut begreppen. I vÄra kvalitativa intervjuer har vi undersökt vad tio elever och deras tvÄ lÀrare har för erfarenheter och förstÄelse av elevers delaktighet och inflytande i skolans verksamhet.I resultatet presenteras elevernas och lÀrarnas förstÄelse och erfarenheter av begreppen och för att i resultatdiskussionen stÀlla analyserna mot varandra och mot tidigare forskning. I elevanalyserna kan vi se att begreppen betyder olika för de flesta eleverna och att de har vissa erfarenheter av delaktighet och av att fÄ inflytande i skolverksamheten. För lÀrarna betydde begreppen i stort sett samma sak, bÄde delaktighet och inflytande.

Detta examensarbete Àr en studie om hur karaktÀrsÀmneslÀrare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmÄga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssÀtt för att frÀmja kreativitet samt vad som Àr utmÀrkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras pÄ en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förstÄelse och handlingsmönster för de arbetssÀtt dessa pedagoger anvÀnder sig av för att frÀmja kreativitet hos eleverna. Fem lÀrare frÄn tvÄ olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. KaraktÀrsÀmneslÀrarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av bÄde tanke- och handlingsmönster.

I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.

Uppsatsen Àmnar undersöka hur lÀrarstudenter upplever sÀrbegÄvade elevers situation i skolan, samt hur lÀrarstudenter menar att dessa elever ska hanteras i skolan, med fokus pÄ behov av extra stöd utöver den ordinarie undervisningen. FrÄgorna grundas i forskning som visar att sÀrbegÄvade barn och elever ofta krÀver en delvis annorlunda pedagogik och sÀrskild uppmÀrksamhet i skolan för att inte tappa sina förmÄgor eller sin lust att lÀra. En kvantitativ undersökning har gjorts i vilken nÀstan 400 lÀrarstudenter bedömt Ätta pÄstÄenden om sÀrbegÄvade elevers situation i skolan. Resultaten visar att lÀrarstudenterna till stor del Àr positivt instÀllda till sÀrskilt stöd för sÀrbegÄvade elever. Dock upplever de delvis att de saknar den kunskap det krÀvs för att tillgodose de sÀrbegÄvade elevernas i deras kunskapsutveckling i skolan.

Syftet med min undersökning Àr att beskriva elever med lÀs- och skrivsvÄrigheters erfarenheter av att studera pÄ gymnasieskolans yrkesförberedande program. FrÄgestÀllningen jag utgÄtt frÄn Àr: hur beskriver elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter sin tillvaro pÄ gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag anvÀnt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag anvÀnt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundlÀggande i formandet av personens livsvÀrld. Aspekterna Àr relationer, tid, kropp och rum.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka elever som fÄr lÀrarens uppmÀrksamhet under matematiklektioner och varför. En annan aspekt vi vill undersöka Àr om klasstorlek, planeringstid eller homogen grupp har nÄgon pÄverkan pÄ huruvida alla elevers behov blir tillgodosedda. I vÄr studie anvÀnde vi oss av en webbaserad enkÀt vilken riktade sig till matematiklÀrare pÄ mellanstadiet.   Resultatet visar att lÀrare anser sig ge störst uppmÀrksamhet till de lÄgpresterande eleverna medan de högpresterande eleverna tenderar att fÄ minst tid av lÀrarens uppmÀrksamhet. LÀrarna som har deltagit i undersökningen har prioriterat olika utefter olika antal Är i verksamheten, till exempel prioriterar de lÀrare som har arbetat 7-15 Är eller lÀngre de lÄgpresterande eleverna frÀmst. Resultatet av vilken kunskapsnivÄ lÀrarna fokuserar pÄ visar att de framförallt riktar in sin undervisning pÄ nuvarande Ärskurs vilket inte Àr utmanande för de högpresterande eleverna.

The Swedish security policy has changed from stressing neutrality to embrace co-operation within the EU and other organisations. New threats like terrorism, boarder-crossing criminality and natural disasters require new ways to deal with this type of problems to protect the society. Since the beginning of 21st century the high Russian economic growth has made it possible for the country to play an increasingly role as a superpower on the international political stage. In the same time the democratic development has been replaced by an autocratic rule which has obstructed the Russian- European relations. From a Swedish security policy view the Russian political development is of importance and the picture of Russian as a threat has changed from 1996 to 2008/09.

SAMMANFATTNING Titel: Motivation pÄ hantverksgymnasium. Författare: Stefan Erlandsson och Grete Hallum. VÄr studie bygger pÄ kvalitativa intervjuer frÄn hantverksprogrammet, inriktning glas. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ varför eleverna har sökt sig till en sÄ pass udda utbildning samt vad de tycker pÄverkar deras motivation till lÀrande i skolan. För att nÄ detta mÄl genomförde vi en intervjustudie baserad pÄ sex elevers yttranden samt en litteraturstudie för att fÄ en bild av vad tidigare forskning skrivit om elevers val av gymnasieprogram och deras motivation i skolan.

I detta arbete undersöks huruvida ett konceptuellt fokus pĂ„ fysikundervisningen, samt en förstĂ„elseinriktad examinationsform, pĂ„verkar elevers konceptuella förstĂ„else av fysik. Detta Ă€r intressant av tvĂ„ anledningar: 1) Skolans styrdokument efterfrĂ„gar (bl.a.) konceptuella förstĂ„elsekunskaper, och 2) Traditionell fysikundervisning Ă€r dĂ„lig pĂ„ att skapa en korrekt, konceptuell förstĂ„else av fysik. Det hĂ€r arbetet granskar resultaten frĂ„n en icketraditionell undervisning, dĂ€r flervalsfrĂ„geverktyget FCI anvĂ€nt före och efter undervisning ger en bild av elevernas konceptuella förstĂ„elseutveckling. Den undervisning som undersöks i detta arbete visade sig vara drygt 100 % effektivare Ă€n motsvarande traditionella undervisning vad gĂ€llde att förbĂ€ttra resultaten pĂ„ diagnosverktyget FCI. Även om elevantalet var vĂ€ldigt litet (endast tio elever) Ă€r resultatet sĂ„ markant att det nog Ă€ndĂ„ Ă€ger viss giltighet.

Background: The early relations are the most important relationship. The child is totally dependent of caring. A child being neglected during the early years suffers consequences for the rest of their life. Aim: The aim of this study was to find out about the promoting factors for mother and child attachment during the first year. Methods: A literature review was chosen for this study.