Syftet med uppsatsen är att synliggöra vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har av tjat samt vilka arbetssätt de använder sig av för att förebygga det. För att få svar på detta har vi gjort en kvalitativ studie där vi samlat in empiri genom att intervjua pedagoger i förskolan. Vi har valt att fokusera på pedagogernas variation i uppfattningar av tjat. Det resultat vi fått fram är att de pedagoger vi intervjuat uppfattar att de tjatar i olika situationer, men att de även har många och varierade arbetssätt att ta till för att förebygga och minska ner på det. ?.

Underbehandlad smärta fortsätter att vara ett problem och vissa orsaker till detta kan vara brister i omvårdnaden. Patienternas smärtupplevelse....

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och öka förståelsen för vad lärare har för uppfattningar om bedömning i matematik i skolår 3. Syftets frågeställningar tydliggör undersökningen huvudsyfte och visar på att bedömning är ett komplext ämne och har betydelser av skiftande slag. Med detta som utgångspunkt konstruerade vi en intervjuguide för att söka svar på våra frågeställningar. Undersökningsmetoden var fenomenografisk med kvalitativa intervjuer som redskap. Vi har intervjuat 6 behöriga lärare som arbetar eller har arbetat med elever i skolår 3 om deras uppfattningar om bedömning i matematik.

Syftet med vår studie var att ta reda på, hur kvinnliga respektive manliga förskollärare uppfattar sitt arbete ur ett genusperspektiv. Forskningsfrågorna fokuserade på vilka uppfattningar förskollärarna har om kvinnligt och manligt, hur dessa uppfattningar grundläggs men även hur dessa påverkar förskollärarnas pedagogiska arbete. Vi läste in oss på tre olika genusteorier och tre olika lärandeperspektiv. I vår undersökning använde vi oss av kvalitativa intervjuer och genomförde intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga förskollärare, som arbetar i förskola. Resultatet visade, efter bearbetning, att det inte finns särskilt stora skillnader mellan mäns och kvinnors genusuppfattningar.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger uppfattar språkutveckling hos tvåspråkiga barn i förskolan samt i en förskoleklass. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer vill vi synliggöra och utifrån dessa intervjuer skapa en förståelse för pedagogers uppfattningar, gällande språkutveckling hos tvåspråkiga barn.Den teoretiska bakgrunden vilar på fenomenografin i form av variationsteorin. Varför fenomenografin valdes som kvalitativ forskningsmetod är dels dess beskrivning av fenomen utifrån individers olika uppfattningar, samt metodens möjliggörande av en hypotetisk observation över mänsklig förståelse av diverse företeelser.Resultatet, med hänsyn till pedagogernas uppfattningar, visar att det är föräldrarna som bär ansvaret av att lära samt stödja sina barn i deras modersmålutveckling. Detta är något som ska ske i hemmiljön. Detta i sin tur förblir en god grund i modersmålet, vilket gör det enklare att utveckla andra språk.

Syftet med undersökningen var att beskriva och analysera olika arbetssätts betydelse för elevers motivation för läsning. Vidare ville vi undersöka Elevers uppfattningar om vad som skapar och utvecklar deras läslust i skolan. Undersökningen utgick från fyra arbetssätt vilka var högläsning, tyst läsning, läslogg samt boksamtal. Utifrån litteratur har vi kunnat fastställa att samtliga av dessa fyra arbetssätt har betydelse för skapandet och utvecklandet av läslusten samt motivationen för läsning. Vi använde oss av enkäter för att göra ett urval av undersökningsgrupp.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att se hur forskare ser på läxan i allmänhet och i synnerhet matematikläxan. Med ett fokus på vilka olika typer av läxor det finns både i allmänhet men även inom matematikämnet. Fokus har även legat på hur läxor i matematik påverkar elevers motivation och prestation i matematikämnet.  Studien består av tolv artiklar och rapporter som använts för att besvara frågeställningarna. Vi har fokuserat på studier gjorda på elever i årskurs 4-6, men har använt artiklar och rapporter som diskuterar andra årskurser om resultaten kunnat generaliseras till andra årskurser.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har också studerat om det finns några samband mellan lärares uppfattningar om matematik och deras användning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklärare som i olika utsträckning arbetar tematiskt. Lärarna arbetar i årskurs fyra och fem. Resultatet i vår undersökning visar att lärarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gå till spelar roll för i vilken utsträckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning..

Föreliggande undersökning fokuserar på bildlärare och deras uppfattningar och erfarenheter av elevkommunikation utifrån digitala och traditionella verktyg i bildarbeten. Undersökningens metod har varit samtalsintervju där det empiriska materialet är insamlat från tre bildlärare. Under bearbetning och analys har jag inspirerats av fenomenografin som ett analytiskt verktyg. Det framkommer av resultatet att elevkommunikationen utgör en viktig del både för process och produktion inom bildämnet, både för bilders kvalitet och gruppens positiva energi och sammanhållning. Resultatet visar även att när elever under bildarbeten använder traditionella verktyg, ger det en synligare process.

Syftet med studien var att ur musiklärares perspektiv skapa en bild av elevers förutsättningar att uppnå kunskapskraven i musik i årskurs 9, enligt kursplanen Lgr 11. Fem musiklärare intervjuades i ämnet. Intervjuerna transkriberades och utifrån lärarnas svar valdes för uppsatsen relevant innehåll ut som sedan redogjordes för i resultatdelen av uppsatsen. I diskussionen relateras dessa slutsatser till i bakgrunden beskriven forskning. Uppsatsens huvudresultat är att elevers förutsättningar och resultat framför allt beror på läraren och dennes förmåga att skapa god undervisningsmiljö samt att lärarnas förutsättningar i form av tid, lokaler och musikutrustning påverkar vad som ingår i undervisningen och elevernas möjlighet att uppnå kunskapskraven.

Syftet med studien är att undersöka hur rektorer på olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gällande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplägget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrån en fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland även inom skolorna.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

Syftet med vår undersökning var att kartlägga elevers lärstilar samt att ta reda på elevers upplevelse av att ha fått veta sin lärstil. Vi har använt oss av en lärstilsanalys för att kartlägga lärstilarna och kvalitativa intervjuer för att ta reda på elevernas upplevelser. Undersökningen genomfördes vårterminen 2005 i en gymnasieklass och i en grundskoleklass i Luleå kommun. I vår undersökning kom vi fram till att elever har olika sätt för att lära sig på bästa sätt. Vi måste därför som lärare anpassa vår undervisning så att den passar alla elevers olika sätt att ta till sig och bearbeta information.

Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie med syftet att utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv förstå barns uppfattningar av att lära sig att läsa och skriva. I vår vetenskapliga förankring beskriver vi dessa två perspektiv. Intervjustudien är fenomenografiskt inspirerad, vilket innebär att vi har sökt beskriva och analysera uppfattningar i vårt specifika syfte. Vi intervjuade sammanlagt åtta barn som gick i förskoleklass och i skolår 1 eller 2. För att kunna besvara våra forskningsfrågor analyserades intervjumaterialet och vi kunde urskilja ett antal kvalitativt skilda kategorier av uppfattningar.Vårt resultat visar att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av hur de lär sig att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig bokstäver, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att lära sig olika regler, barnen uppfattar att de lär sig att läsa genom att läsa, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att ljuda, barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig bokstäver samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva genom att lära sig olika regler.Dessutom visar vårt resultat att barnen har följande kvalitativt skilda uppfattningar av vem som lär dem att läsa och skriva: Barnen uppfattar att de lär sig att läsa tillsammans med andra personer, barnen uppfattar att de lär sig att läsa på egen hand samt barnen uppfattar att de lär sig att skriva tillsammans med andra personer.I diskussionen resonerar vi hur vi kan förstå barnens uppfattningar utifrån ett individualpsykologiskt perspektiv och/eller ett socialinteraktionistiskt perspektiv..

LinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskapArbetets art:  Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet Titel: ?De tar kort på mig när jag var utklädd ? men jag vet inte varförEn intervjustudie om barns uppfattningar om dokumentation. Engelsk titel: ?They were taking photos of me when I was rigged out ? however I don´t know the reason?Children´s opinion about documentation ? an interview study.Författare: Inger Palm       Handledare: Nina Modell Syftet med denna studie är att ge en fördjupad förståelse av de uppfattningar barn har av det dokumentationsarbete som förekommer på deras förskolor. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och materialet bestod av 21 stycken intervjuer med barn från två olika förskolor på skilda orter. Studien har utgått från den sociokulturella teorin, Vygotskijs tankar om det situerade lärandet, dokumentationssyften, barnsyn samt makt. Resultatet av studien visade att övervägande andelen barn hade positiva uppfattningar om dokumentation.