Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i tvÄ svenskar dagstidningars framstÀllning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har anvÀnts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hÄllning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hÄllning kunde urskiljas i att de lÀt mÄnga parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering pÄ det moderata partiets företrÀdare. De tycktes ocksÄ ha lagt olika mycket allvar och dramatik i hÀndelserna i Libyen 2011..

Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).

Under vÄr utbildning till lÀrare i tidiga Äldrar har vi fÄtt kunskap om lÀsningens betydelse för sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling. I anslutning till vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi erfarit att individuell lÀsning och höglÀsning Àr ett vanligt inslag i undervisningen. Vi har sett att lÀrare oftast har som syfte och mÄl att generera kunskap nÀr det gÀller elevers individuella lÀsning och höglÀsning. VÄr nyfikenhet pÄ hur elevers lÀsvanor och upplevelser av litteratur i tidiga skolÄr uppkom dÄ vi stött pÄ flera studier som behandlar omrÄdet ur ett lÀrarperspektiv. Vi fann det dock mer intressant att se ur ett elevperspektiv eftersom man behöver gÄ till primÀrkÀllan, eleven, för att kunna utveckla och utforma undervisningen pÄ ett stimulerande sÀtt för eleven.

Svenska elevers allt sÀmre prestationer i PISA-undersökningarna har vÀckt debatt i Sverige om skolans kvalitet och hur man ska kunna förbÀttra den. Svenska elevers kunskaper i matematik, naturvetenskap och lÀsförstÄelse har ocksÄ sjunkit betydligt sedan den första undersökningen gjordes Är 2000. För att kunna vÀnda trenden av fallande resultat Àr det viktigt att försöka identifiera de faktorer inom skolan som kan ha störst effekt pÄ elevernas lÀrande. Faktorer som har föreslagits ha stor inverkan pÄ lÀrande Àr lÀrarnas behörighet, förhÄllandet antal elever per lÀrare och lÀrarbrist. Syftet med arbetet Àr att via sökning av litteratur och OECD:s databaser frÄn PISA-undersökningarna Är 2000 till 2014 ta reda pÄ om behörighet hos lÀrare eller/och lÀrartÀthet kan förklara de försÀmrade förmÄgor i lÀsning, naturvetenskap och matematik som konstaterats hos svenska elever i PISA-undersökningarna och att undersöka om samband kan finnas med andra OECD-lÀnders resultat. Resultaten tyder pÄ att lÀrarbehörighet och lÀrartÀthet kan vara av betydelse för hur eleverna presterat i PISA ? framförallt verkar det vara viktigt att skillnaderna mellan lÀrarnas behörighet i skolan Àr liten (liten spridning).

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att beskriva hur lÀrarens bedömning kan pÄverka elevers lÀrande positivt samt att undersöka vilka bedömningsformer lÀrare anvÀnder sig av. Med vÄrt examensarbete vill vi utöka vÄr kunskap om bedömning och beskriva vilka konsekvenser olika syften med bedömning kan fÄ för eleven. VÄrt mÄl Àr inte att generalisera, utan att ge en bild av vilka uppfattningar som kan finnas hos lÀrare. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lÀrare i Är 4-6 och det Àr deras utsagor samt relevant litteratur som examensarbetet bygger pÄ. Formativ bedömning, dvs.

Syftet med undersökningen var att studera en grupp elevers och en grupp pedagogers upplevelser av och synsÀtt pÄ skÀll inom skolverksamheten. Undersökningen genomfördes vÄren 2005 vid en F-3 skola i LuleÄ kommun och den undersökningsmetod som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. De intervjuade eleverna, fem till antalet, gick samtliga i Är 1. Jag intervjuade Àven fem pedagoger som arbetade med elever i olika Äldrar. Undersökningen visade att upplevelsen av och Àven synsÀttet pÄ skÀll inom skolverksamheten skiljer sig mellan elever och pedagoger, nÄgot som delvis stÀmmer överens med tidigare forskning.

Det finns ett positivt samband mellan elevers prestationer, vÀlbefinnande och lÀrmiljö. Studien i denna uppsats Àr en utprövning av skattningsverktyget MAVIS, som Àr skapat för lÀrare i grundskolans senare Är för att utvÀrdera, analysera och utveckla en lÀrmiljö. Verktygets innehÄll utgÄr ifrÄn en teoretisk modell av skolans sociala klimat och definierar tio aspekter av lÀrmiljö: Stimulans, kompetens, lÀrande, kontroll, sÀkerhet, hjÀlpsamhet, delaktighet, ansvar, inflytande och kreativitet. Studiens syfte Àr att undersöka anvÀndbarhet, identifiera förbÀttringsmöjligheter, problematiska aspekter och undersöka om verktyget Àr tillförlitligt, och kan antas mÀta kvaliteten pÄ relevanta aspekter av elevers lÀrmiljö som det avser att göra. TvÄ klasser pÄ tvÄ grundskolor var föremÄl för studien, dÀr sammanlagt sex lÀrare och sex elever deltog.

Syftet med vÄr undersökning Àr att försöka fÄ insikt i vilka tankar fem pedagoger har om dokumentation i förskolan och hur de anvÀnder sig av dokumentation i sitt arbete. FrÄgestÀllningarna vi anvÀnt oss av Àr: Hur ser fem pedagoger pÄ dokumentation i förskolan och hur anvÀnder pedagogerna sig av dokumentation i verksamheten. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer pÄ fem pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. Pedagogerna anser att dokumentation hjÀlper dem att se deras egen och barnens utveckling för att stÀrka arbetet i verksamheten. Reflektion över dokumentationen gör att utvecklingsprocesserna synliggörs och detta underlÀttar samarbetet med förÀldrarna.

I Sverige och utomlands har man pÄ senare tid sett framvÀxten av ett nÀtverk av s.k. Science Centers (SC). Dessa SC har som viktigaste syfte att öka besökarnas naturvetenskapliga intresse. NÀr det gÀller elever frÄn högstadiets senare Är kan detta ökade intresse för naturvetenskap t ex visa sig i form av en ökad benÀgenhet hos eleverna att söka sig till ett naturvetenskapligt inriktat gymnasieprogram.Vi har utvecklat och anvÀnt en enkÀt-baserad metod för att undersöka den pÄverkan pÄ elevers intresse för naturvetenskap som ett besök pÄ SC har. EnkÀten Àr lÀmplig att anvÀndas för elever frÄn grundskolans senare Ärskurser.

Mitt mÄl med detta arbete var att ta reda pÄ hur elever lÀr sig pÄ olika sÀtt. Detta för att kunna individanpassa undervisningen efter olika elevers behov. I litteraturgenomgÄngen tar jag kortfattat upp hur hjÀrnan fungerar samt Howard Gardners teorier om olika intelligenser. Vidare skriver jag om olika inlÀrningsstilar. Jag har valt att koncentrera mig pÄ holistiskt, sekventiellt, kinestetiskt, auditivt och visuellt lÀrande.

Svenska elevers resultat blir allt lÀgre i internationella jÀmförelseundersökningar och frÀmst Àr det elever i behov av sÀrskilt stöd som halkar efter. Tidigare forskning visar att stöd till elever sÀtts in sent i den svenska skolan, vilket kan vara en anledning till de lÄga resultaten. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har samtliga elever som behöver nÄgon form av stöd i sin skolgÄng rÀtt att fÄ det. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare pÄ en skola upplever i vilken mÄn detta stöd tillgodoses och i vilken mÄn elever fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ svenskÀmnets kunskapskrav i Ärskurs tre. För att ta reda pÄ hur stödet till elever fördelas anvÀnds kvalitativa forskningsintervjuer med fem lÀrare i Är F-3, vilka syftar till att skapa oss en bild av hur de upplever sina resurstillgÄngar.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att söka förstÄelse för hur elever uppfattar att deras id-rottsliga bakgrund pÄverkar lÀrarens feedback, bemötande och förstÄelse för situationer i Àmnet. I förlÀngningen innebar detta ocksÄ att vi var intresserade av hur eleverna upp-fattar att deras idrottsliga erfarenheter pÄverkar den relation de utvecklar till aktuell lÀra-re. Studien Àr gjord ur ett elevperspektiv och behandlar elevers uppfattningar. VÄra in-formanter Àr elever pÄ gymnasiet. Studien Àr relaterad till kunskapskraven i Àmnespla-nen för idrott och hÀlsa GY11 med anledningen att den tydligt markerar vÀrdet av en kommunikation mellan elev och lÀrare.

Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.

The purpose of this examination is to get a view of the attitude towards internet-use within after school centers. By comparing the views of pupils with the teacher?s point of view, one can notice differences that may be due to a lack of knowledge or communication. The questions are: What view does the principal, the staff, and the pupils have on internet-use in after school centers? Does their view differ? If so, how? To be able to respond to these questions, the pupils and the staff have been handed surveys and the principal has been interviewed.

Arbetet handlar om elevers möjlighet att uppnÄ ett historiemedvetande i historieundervisningen i skolan ur ett genusperspektiv. Genom en kvantitativ undersökning har elever svarat pÄ hur viktigt de anser det Àr att kÀnna till olika historiska perspektiv men ocksÄ vilka historiska hÀndelser de Àr intresserade av att fÄ möta samt vad de har mött. I undersökningen kontrollerades ocksÄ elevernas historiska kunskaper genom att de fick svara pÄ vad fyra bilder illustrerar och fyra texter handlar om samt tidsbestÀmma hÀndelser och personer i historien. I kontrollen av elevernas kunskaper var det framför allt pojkar som kunde svaren. I undersökningen visade det sig ocksÄ att det finns tendenser till könsskillnader angÄende vad eleverna ansÄg skulle vara intressant att lÀsa om och att pojkarna, i en högre utstrÀckning, hade fÄtt möta det de var intresserade av..