SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellanhem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtÀtning i relationen mellan hem ochskola och dÀr den nÀra relationen har setts som normativt god och positiv för samtligainblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola harframförallt gjorts utifrÄn förÀldrars och lÀrares perspektiv och eleverna har mÄnga gÄngerförsummats i forskningen. Den forskning som trots allt Àr gjord utifrÄn ett elevperspektiv pÄförÀldrarsamverkan visar hur nÀrmanden mellan parterna leder till förhandlingar dÀr eleveranvÀnder olika strategier för att slÄ vakt om sin autonomi. De frÄgestÀllningar som vi besvarari uppsatsen Àr; a) Vad framkommer i forskningen gÀllande hur elever separerar sfÀrerna hemoch skola vid samverkan? samt b) vilka strategier anvÀnder yngre elever för att separerasfÀrerna hem och skola vid samverkan?I vÄrt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken irelationen mellan hem och skola.

VÄrt syfte Àr att undersöka elevers förstÄelse för tre geografiska begrepp samt hur eleverna nÄr förstÄelsen. Dessa begrepp Àr vÀder, Ärstid och landskap. Det som gör det intressant att undersöka begreppen Àr att eleverna upplever vÀdret beroende av Ärstiden och befinner sig i landskapet varje dag. En annan bidragande faktor Àr att begreppen nÀmns i kursplanens uppnÄendemÄl för skolÄr fem och dÀrför ska vara kÀnda för elever och lÀrare. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning behövs ett underlag för bearbetning.

DÄ studier visar att elever idag har en sÀmre lÀsförmÄga Àn för femton Är sedan, Àr uppsatsens syfte att undersöka om samband finns mellan de senaste Ärens ökade media- och IT utbud och pedagogers förhÄllningssÀtt till detta i undervisningen. Avsikten Àr Àven att undersöka vilka faktorer som frÀmst inverkar pÄ elevers lÀsförmÄga. Metoden baseras pÄ en kvalitativ enkÀtundersökning innehÄllande öppna frÄgor som ger informanterna möjlighet till att ge utförliga och personliga svar. Med denna undersökning och relevant forskning som grund förs resonemang kring eventuella samband betrÀffande ovan nÀmnda faktorer. Undersökningens resultat visar att ett tydligt samband mellan det ökade media- och IT utbudet i relation till elevers lÀsförmÄga inte kan pÄvisas, men att faktorer sÄsom förÀldrastöd och annan kulturell bakgrund Àr av stor betydelse.

Studien har fenomenografi som analysmetod och undersöker fyra lÀrares uppfattningar och attityder av barn och elevers inflytande i förskolan och grundskolan, hur lÀrarna uppfattar demokrati samt vilka attityder de har av de texter som finns i styrdokumenten. Syftet Àr att vÀcka tankar kring det egna förhÄllningssÀttet, ge större insikt för samhÀllets betydelse i dessa frÄgor samt visa pÄ hur viktigt barn och elevers inflytande Àr bÄde i och utanför skolan. Genom litteratur har vi gjort kopplingar utifrÄn intervjuerna till vad modern samhÀllsteori sÀger om barn- och ungdomskultur. Studien har skrivits utifrÄn vad tvÄ lÀrare i förskolan och tvÄ lÀrare i grundskolans yngre Äldrar har för uppfattningar och attityder och dÀrför kan ingen generalisering av resultatet genomföras. Vi kom fram till att lÀrarna arbetar aktivt med att ge barn och elever inflytande som de anser skapar individer med bra sjÀlvkÀnsla men att lÀrarna samtidigt kÀnner sig styrda av uppnÄendemÄl..

AbstractVÄrt examensarbete belyser hur barn möter och samtalar kring lÀsning av skönlitterÀra texter, samt hur deras egna erfarenheter kommer till uttryck genom samtal vid skönlitterÀr lÀsning. Vi tar vÄr utgÄngspunkt ur John Deweys (1859-1952) teorier om kunskap och lÀrande och Louise M. Rosenblatts (1904-2005) tankar kring lÀsning som transaktion. Tidigare forskning har visat pÄ vikten av att ta del av och bygga kring elevers erfarenheter för att vidga deras förstÄelse vid skönlitterÀr lÀsning. VÄr studie har behandlats genom en etnografisk ansats med observation som metod dÀr vi utgÄtt frÄn barnets möte med skönlitterÀra texter.

Det huvudsakliga syftet med denna studie var att belysa elevers tankar kring bemötande i skolan utifrÄn det faktum att de Àr pojkar respektive flickor. Vi genomförde en kvalitativ studie med en öppen forskningsdesign bestÄende av dialoger med fyra pojkar och fyra flickor. Studien visade att pojkars och flickors uppfattningar om hur det Àr att vara pojke respektive flicka i dagens skola överensstÀmde vÀl. Pojkar konstruerades som problembÀrare och ointresserade av skolarbetet emedan flickorna var duktiga och intresserade. BÄde pojkar och flickor var medvetna om att de bemöts olika av pedagogen, men reflekterade inte över, eller ifrÄgasatte detta.

Det finns olika sorters motivation för lÀrande som kan delas in i inre och yttre motivation. Inre motivation kommer inifrÄn individen sjÀlv och handlar om ett personligt intresse av att hÄlla pÄ med en aktivitet för aktivitetens egen skull. Yttre motivation kommer utifrÄn och anvÀnds för att uppfylla ett mÄl till exempel att hÄlla pÄ med en aktivitet för att fÄ beröm eller en belöning. Syftet med undersökningen Àr att klargöra vilka faktorer som motiverar elever att efterstrÀva höga betyg (A-B) i textilslöjd eller hindrar elever frÄn att efterstrÀva höga betyg. Genom att ta reda pÄ vad som motiverar elever Àr förhoppningen att som lÀrare kunna hjÀlpa elever att nÄ dit de strÀvar utifrÄn deras egna önskemÄl.

InterdisciplinĂ€rt examensarbete inom lĂ€rarutbildningen, 15 hpSvenska som andrasprĂ„k, fördjupningskurs SIS133Vt 2013Handledare: Karin Sandwall Åsberg.

Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att undersöka hur delaktighet och upplevelsen av mening i skolarbetet kan stÀrkas i en skola för alla, samt hur elevers aktiva reflekterande kring arbetet med elevplaner bidrar till det egna lÀrandet. Studien fokuserar bÄde lÀrares och elevers perspektiv genom följande tre frÄgestÀllningar: 1. Hur skapas förutsÀttningar för elevers delaktighet? 2. Hur resonerar elever kring delaktighet? 3.

AbstractDen hÀr uppsatsen behandlar lÀxor, frÀmst lÀxornas inflytande pÄ elevernas fritid och dÀrmed deras livsvillkor. Metoden som anvÀnds Àr en kvantitativ undersökning med en enkÀt som elever i Ärskurs sju och Ärskurs nio besvarar. Syftet Àr att beskriva elevers lÀxarbete, elevers attityder till lÀxor och konsekvenser med ett utvecklat lÀxsystem vad gÀller skolans undervisning i stort. Flera frÄgor behandlas och resultaten visar pÄ att den oreglerade arbetstiden som lÀxorna medför Àr olika lÄng, och att den pÄverkar ungdomarna pÄ olika sÀtt. En konsekvens som gÄr att se Àr att eleverna frivilligt och ofrivilligt prioriterar bland lÀxorna.

I dagens samhÀlle syns reklambudskap överallt men allt fÀrre tar emot dessa budskap. För att försöka komma under den sÄ kallade reklamgarden har fokus inom marknadsföring pÄ senare tid skiftats mot innehÄllet i budskapen. Denna typ av marknadsföring kallas content marketing och det finns idag begrÀnsad forskning inom omrÄdet. Syftet med studien Àr att undersöka hur och varför reklambranschen pÄverkas och eventuellt förÀndras i och med content marketing som marknadsföringsmetod. Detta undersöks genom intervjuer med fyra personer som jobbar pÄ contentbyrÄer.

Syftet med detta examensarbete var tvÄfaldigt. För det första var det att pröva hypotesen, att det finns brister i Àmnet musik i lÀrarutbildningen med inriktning mot förskolan. För det andra var det att se hur LÀroplan för förskolan uppfylls i Àmnetmusik pÄ sju förskolor. Metoden var en varierad intervjumetod dÀr personer pÄ högskolor och universitet intervjuades via telefon och förskollÀrarnaintervjuades vid personliga möten. Resultatet av undersökningen visar dels att hypotesen stÀmmer och dels att LÀroplan för förskolan i Àmnet musik inte uppfylls till fullo pÄ de undersökta förskolorna.

Denna studie har som syfte att belysa hur lÀrare och skolledare tÀnker nÀr det gÀller skapandet av en hÀlsosam utbildningsmiljö.Det empiriska materialet bestÄr av skriftligt inhÀmtade svar pÄ ett antal frÄgestÀllningar kring föreslagna förbÀttringsÄtgÀrder gÀllande arbetsplatsens miljö. LitteraturgenomgÄngen bildar underlag för teorin att samspelet mellan hÀlsofrÀmjande arbete, lÀrares arbetstillfredsstÀllelse och elevers lÀrande Àr betydelsefullt för utvecklingen av en hÀlsosam utbildningsmiljö. Studien bekrÀftar genom de utvecklingstema som utkristalliserats att kopplingen dem emellan Àr vÀsentlig för lÀrare och skolledare i skapandet av en hÀlsosam utbildningsmiljö. En attraktiv, interaktiv och kommunikativ miljö liksom ett tryggt klimat med bra mötesformer dÀr samarbete och samförstÄnd rÄder bidrar till utvecklingen av en hÀlsosam utbildningsmiljö. Skapandet av kvalitetstid liksom fokusering pÄ elevers lÀrande och pÄ lÀrararbetets pedagogiska kÀrna möjliggör, tillsammans med nytÀnkande och sjÀlvtillit hos lÀrare, utveckling av en hÀlsosam utbildningsmiljö..

Syftet med föreliggande studie var att undersöka det pedagogiska samspelet mellanlÀrare och elever som grund för lÀrande i skolans praktik specifikt avseende lÀraressyn- och förhÄllningssÀtt. Den övergripande problemfrÄgan var hur de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande kunde se ut i den institutionaliseradeutbildningen. Avsikten var Àven att söka ringa in vad som kan kÀnneteckna lÀrares synochförhÄllningssÀtt i den optimala lÀrandesituationen. Följande frÄgor fokuserades:Hur kan begreppet ?kvalitativt samspel? ringas in som villkor för den optimalalÀrandesituationen? Vad karakteriserar de i studien deltagande lÀrarnas syn- ochförhÄllningssÀtt gentemot elever i det pedagogiska samspelet? I vilken mÄn motsvararlÀrarnas förhÄllningssÀtt ett kvalitativt samspel och hur ter sig dÀrför de intersubjektivavillkoren för elevers utveckling och lÀrande? Inledningsvis sammanstÀlldes underbegreppet ?kvalitativt samspel? nÄgra av de kriterier för lÀrares syn- ochförhÄllningssÀtt som den pedagogiska forskningen lyft fram som betydelsefulla.Grundstommen utgjordes hÀr av von Wrights pedagogiska rekonstruktion av Meadsteori om mÀnniskors intersubjektivitet.

Kemilaborationer i skolan Àr ibland förenade med risker. Om elevers och lÀraressÀkerhetsmedvetenhet Àr otillrÀcklig kan det göra att riskerna leder till allvarliga olyckor. Studien syftar till att undersöka hur kemiundervisningen i gymnasieskolan sker utifrÄn ett sÀkerhetsperspektiv. För att förhindra olyckor Àr det viktigt att lÀrare och elever kÀnner till riskerna som finns. I studien behandlas elevers kunskaper kring sÀkerhetsutrustning och sÀkerhetsrutiner i laborationssalen samt den riskinformation som delges eleverna.