Allt eftersom samhÀllet utvecklas och anammar nya idéer appliceras dessa pÄ skolans vÀrld. Elever ska idag ta ett eget ansvar för sina studier ? individuellt studieansvar ? ett begrepp i tiden. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ elevernas förutsÀttningar att ta detta ansvar och vad de gör nÀr de tar det. Uppsatsen beskriver teoretiska utgÄngspunkter som eleven verkar under och en kvalitativ undersökning lyfter fram hur elevers vardag kan se ut.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers upplevelser av En-till-En projektet (en dator per elev), en IT-satsning i Falkenbergs kommun och hur eleverna upplever sitt elevinflytande i lÀrandesituationen. Med examensarbetet vill jag lyfta fram elevernas röst och erfarenheter sÄ att de kan ligga till grund för utveckling av projektet och framtida arbete med datorn som verktyg i lÀrandet.Genom att intervjua elever i Är 8 pÄ en grundskola i Falkenbergs Kommun studerades elevers upplevelser utifrÄn deras perspektiv. Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer med fem elever vid varje tillfÀlle utfördes.Begreppen elevinflytande och demokrati behandlas i examensarbetet i relation till En-till-En projekt och med stöd i ett utdrag av John Deweys teorier.Resultatet visar att elevers upplevelser av En-till-En projektet kan vara varierande bÄde mellan och inom arbetslag pÄ en skola, vilket ses utifrÄn beskrivningar av elevers upplevelser i studien. UtifrÄn resultaten ses inte en koppling till att En-till-En projekt leder till ökat elevinflytande. DÀremot beskriver eleverna i studien ett mer varierat arbetssÀtt och nya metoder för att lÀra.

I den hÀr studien lyfter författarna ett i dagens samhÀlle, aktuellt och viktigt Àmne. För att kunna bemöta elevers olika behov anvÀnder sig matematiklÀrare av olika strategier och studien belyser nÄgra strategier som anses vara framgÄngsrika av en grupp med lÀrare. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om och ökad förstÄelse av lÀrares olika undervisningsstrategier för att möta elevers olika behov av stödinsatser. Studien belyser variationer av undervisningsstrategier som frÀmjar lÀrande med sÀrskilt fokus pÄ feedback/ Äterkoppling. En kvalitativ ansats tillÀmpas för att lyfta fram mönster och variationer hos nÄgra lÀrare genom intervjuer och öppna frÄgor.

Syftet med denna studie Àr att se om metoden upprepad lÀsning kan ha nÄgon effekt pÄ elevers lÀsbeteende, attityd och motivation till lÀsning. Studien bestÄr av en teoretisk del och en empirisk del dÀr elever deltagit i en fyra veckor lÄng intervention och dÀr elever, förÀldrar och lÀrare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Elevers attityd, motivation och lÀsbeteende kan pÄverkas i positiv riktning vid anvÀndandet av lÀstrÀningsmetoden upprepad lÀsning. Detta sammanfattar kort resultatet av denna studie. I litteraturen framhÄlls flera bestÄndsdelar som kan pÄverka en elevs attityd och motivation till lÀsning. Inre och yttre motivation Àr tvÄ bestÄndsdelar som styr till exempel varför och av vilken anledning som en elev lÀser.

Denna studies syfte Àr att kunna förstÄ elevers utÄtagerande beteende utifrÄn bÄde lÀrares och elevers perspektiv. Detta genom att belysa bÄde elevers syn pÄ problematiken och lÀrares förhÄllningssÀtt till olika situationer som kan uppstÄ i mötet med elever som agerar utÄtriktat. Detta valde vi att undersöka för det vÀckte ett intresse hos oss ute pÄ praktiken, dÀr vi ofta uppmÀrksammade situationer med elever som ansÄgs vara utÄtagerande samt hur pedagogerna tog kontroll över dessa tillstÄnd. För att fÄ en djupare förstÄelse för vad ett utÄtagerande beteende Àr har vi tagit upp tidigare forskning. Forskningen utgÄr frÄn tre olika perspektiv fysiologiskt, sociokulturellt och psykodynamiskt perspektiv, dÀr forskarna tar upp olika vinklar om hur de tror att ett utÄtagerande beteende uppstÄr. I denna studie anvÀnde vi oss av bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod.

Undersökningens syfte var att öka vÄr kunskap om hur elever, i Äldern 6-9 Är, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som hÀnder dÄ fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi anvÀnde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö Àr uppbyggd och vad som hÀnder nÀr fast materia ska lösas i flytande materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs innebörden av begreppet elevinflytandet och lÀsaren fÄr en bild av vadsom stÄr i styrdokumenten vad gÀller elevinflytande. Det redogörs för olika perspektiv pÄvilka möjligheter respektive svÄrigheter som kan finnas i arbetet kring elevinflytande iundervisningen.SYFTE:Att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar pÄ elevers inflytande över undervisningen iÀmnet svenska och se om de stÀmmer överens med varandra. Att se vilka möjligheterrespektive svÄrigheter som kan finnas med arbetet kring elevinflytande.METOD:Sex olika skolor i VÀstra Götaland valdes ut och med intervju som redskap utfördes sexfokusintervjuer med lÀrare i svenska och sex fokusintervjuer med elever. Intervjuerna hargenomförts i grupper med tvÄ till sex medverkande i varje grupp. Vi har kategoriseratresultaten i; definition, betydelse, svÄrigheter och möjligheter, form och innehÄll, viljan attvara med och pÄverka eller skönt att slippa?RESULTAT:Resultatet visar att lÀrare och elever Àr eniga i sina svar.

Internationella undersökningar visar att svenska elevers matematikkunskaper Àr sÀmre Àn finska elevers matematikkunskaper. Vidare visar sig en negativ trend i Sverige dÄ matematikkunskaperna har försÀmrats över Ären. Ett av de omrÄden som visat sig problematiskt Àr algebra. LÀromedel fungerar som ett viktigt stöd för lÀrare i syftet att planera och genomföra matematikundervisningen. DÀrmed fÄr valet av lÀromedel en betydande roll för vilken matematik som eleverna bemöter.

Detta arbete belyser skolpersonals, förÀldrars och elevers syn och tankar kring mobbning och dess förebyggande arbete. I inledningen tas det upp att mobbning Àr ett vanligt förekommande fenomen i skolans vÀrld som mÄste förebyggas av alla berörda för att undvika negativa konsekvenser. Litteraturen problematiserar hur mobbning kan yttra sig, vilka insatser som kan sÀttas in i skolan och vem som bÀr vilket ansvar i processen. Skolpersonals, förÀldrars och elevers Äsikter att redovisas i empirin och kommer behandlas i analysen. En djupare teoretisk koppling angÄende respondenternas tankar kommer att göras i diskussionen.

Denna studie Àr gjord med syfte att ta reda pÄ vilken nytta lÀrare, för elever i de yngre Äldrarna, anser att elever i Ärskurs 1-2 har av sin individuella utvecklingsplan (IUP). Min erfarenhet Àr att elever i Ärskurs 1-2 har svÄrt att förstÄ sin IUP och det har varit utgÄngspunkten för min studie. Studien lyfter fram lÀrares Äsikter och erfarenheter gÀllande elevers delaktighet i skapandet av sin IUP, elevers förmÄga att ta ansvar för sin IUP samt vad IUP:n bidrar till gÀllande elevernas kunskapsutveckling. Resultatet tyder pÄ att den största nyttan med IUP för elever i Ärskurs 1-2 Àr samtalet och möjligen kan samtalet vara ett verktyg för elevens lÀrande och förstÄelse av den egna lÀrprocessen. För att ta reda pÄ lÀrarnas Äsikter anvÀndes kvalitativa intervjuer och den teoretiska bas som anvÀnts i studien Àr Strandbergs (2006) tolkning av Lev Vygotskjis teori. .

Denna studies syfte Àr att undersöka elevers och vÄrdnadshavares attityder till naturvetenskap och i vilken utstrÀckning eleverna speglar vÄrdnadshavarnas attityder. Vi har ocksÄ undersökt i vilken utstrÀckning eleverna finner förebilder inom naturvetenskapen i samhÀllet. Elever i skolÄr 6 och deras vÄrdnadshavare ingick i undersökningen. Efter en utskickad förfrÄgan fick vi nio par (elev/vÄrdnadshavare) som var villiga att stÀlla upp i undersökningen. Eleverna och vÄrdnadshavarna intervjuades.

Syftet med arbetet Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur elever pÄ gymnasiet tolkar och pÄverkas av könsrollsstereotypa och könsrollsavvikande bilder hÀmtade i massmedia, samt att utreda hur man kan anvÀnda sig av dessa tolkningsmönster för att arbeta med bildanalys i skolan. ForskningsfrÄgorna som besvaras Àr hur elever uppfattar att mÀn och kvinnor gestaltas i media, hur elever tolkar könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilder samt vad deras bildtolkning betyder för skolans undervisning i bild och för elevers lÀrande. Kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes med elva elever som studerar vid det estetiska programmet med inriktningen bild. Bildanalys anvÀndes ocksÄ som metod vid analyserandet av de könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilderna. Resultatet visar att eleverna först tolkar det som avviker frÄn normen i en bild och dÄ ofta i negativ bemÀrkelse och sÀrskilt gÀllande den bild som gestaltar berörda elevers egen könstillhörighet.

AbstractStudiens syfte Àr att undersöka hur lÀrares uppfattningar om elevers socioekonomiska bakgrunder inverkar pÄ studierna och undervisningen i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet, samt mot bakgrund av detta avhandla mer allmÀnna frÄgor och problem om skolan som institution för jÀmlikhet och likvÀrdighet.UtifrÄn detta syfte har tre gymnasielÀrare i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet intervjuats. Dessa intervjuer har sedan genomgÄtt en ideologikritisk analys utifrÄn den teoretiska utgÄngspunkten, som utgörs av den dialektiska materialismen. Resultatet av analysen visar att lÀrarna tillsammans med utbildningssystemet i stort styrs av en dominerande utbildningsmÀssig diskurs, som tilltalar de elever med studietradition frÄn hemmet i större utstrÀckning Àn de utan. SÄledes sker det en utbildningsmÀssig segregation inom samhÀllskunskapsÀmnet pÄ gymnasiet betrÀffande elevers socioekonomiska bakgrund.

Syftet med studien var att undersöka elevinflytande i gymnasieskolan. Den empiriska undersökningen kom att beröra nÄgra elevers upplevelser av sitt inflytande i skolan över lag, men ocksÄ elevinflytande över Àmnena psykologi, samhÀllskunskap och svenska samt de specifika omrÄdena innehÄll, lÀromedel, arbetssÀtt, lÀxor och prov inom dessa Àmnen. Fokus lÄg Àven pÄ elevernas syn pÄ eget ansvarstagande. Studien baserades pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur yttrar sig eventuell variation mellan nÄgra elevers upplevelser av elevinflytande och ansvarstagande i skolan? Hur yttrar sig eventuell variation mellan dessa elevers upplevelser av elevinflytande över sin utbildning inom psykologi, samhÀllskunskap och svenska? Metodologiskt anvÀndes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod av tre grupper (psykologi, samhÀllskunskap och svenska) med fem gymnasieelever i varje grupp.

NyanlÀnda elever Àr, pÄ grund av sin sÀrskilda levnadssituation som Àr full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förstÄelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie Àr att vÀnda uppmÀrksamheten mot de vÀsentliga faktorerna, som inverkar pÄ förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lÀrare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten Àr att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lÀrare och elever Ä ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever Ä andra sidan, har stor pÄverkan pÄ nyanlÀnda elevers psykiska mÄende, som i sin tur har sin pÄverkan pÄ dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlÀnda elever som lever under speciella omstÀndigheter krÀvs det av skolledningen ÄtgÀrder för ett gott bemötande för dem.