Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det kan finnas ett samband mellan den sprÄkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevers val av resonemang. TvÄ grupper av elever fick arbeta med varsin matematisk uppgift med likadant innehÄll men olika sprÄklig utformning. Om det fanns skillnader i elevernas val av resonemang mellan de bÄda uppgifterna sÄ kunde det indikera att det kan finnas ett samband mellan den sprÄkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevernas val av resonemang. Jag valde att arbeta med tvÄ kvalitativa metoder som i min undersökning kompletterade varandra, observation och intervju. Resultatet av undersökningen visar pÄ ett mycket svagt samband mellan den sprÄkliga utformningen och elevernas val av resonemang.

Syftet med denna uppsats var att utifrÄn genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur frÀmst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och tvÄ veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehÄllsanalys med hjÀlp av kodschema. Frekvenser av kön pÄ brottsoffer samt brottstyp rÀknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys med utgÄngspunkt i genus- och brottsofferteorier.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att lyfta fram det arbete som erfarna lÀrare beskriver att de anvÀnder i undervisningen för att elevers ordförrÄd ska utvecklas.ForskningsfrÄgor? Hur synliggörs elevers ordförrÄd? ? Vilka olika strategier kan identifieras i arbetet med att utveckla elevers ordförrÄd?? Finns det nÄgra strategier i arbetet med att utveckla elevers ordförrÄd som anses speciellt verkningsfulla för elever i lÀs och skrivsvÄrigheter?Perspektiv och tidigare forskning: Studien ramas in av tidigare forskning vad avser ordförrÄd.De teoretiska perspektiven utgÄr frÄn konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv med den proximala utvecklingszonen, kulturen, gemenskapen och sprÄket som ett centralt redskap. Dessutom tar studien sin utgÄngspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv med de relationella och kategoriska perspektiven.Metod: Studien bygger pÄ samtalsliknande intervjuer med fem stycken erfarna lÀrare för lÄg- och mellanstadiet, s.k. förstelÀrare, i en kommun pÄ vÀstkusten. Utsagor frÄn intervjuerna har sedan tolkats och kategoriserats utifrÄn forskningsfrÄgor och tidigare forskning om undervisning och lÀrande vad avser ordförrÄd och elever i Ärskurserna 1-3.Resultat: Resultatet visar pÄ att det finns flera omrÄden dÀr erfarna lÀrares utsagor om den egna praktiken gÄr hand i hand med forskare vad avser strategier som anses verkningsfulla nÀr det gÀller att utveckla elevers ordförrÄd.

SammandragHuvudsyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares och flersprÄkiga elevers attityder till flersprÄkighet. Studien gÄr ut pÄ att jÀmföra unga och vuxna flersprÄkiga elever och lÀrare vid tvÄ olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen bestÄr av intervjuer med lÀrare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lÀrare frÄn grundskolans senare Är och fyra elever och en lÀrare frÄn den kommunala vuxenutbildningen.VÄr undersökning visar pÄ att det inte Àr nÄgra större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare Är och hos elever i den kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lÀrarna..

SammanfattningDenna studie belyser samt problematiserar elever med ADHD's perspektiv pÄ skolan, den tar upp vad ADHD innebÀr och orsaken till ADHD. Den tar upp hur de olika underkategorierna beskrivs samt vad som kan vara problematiskt för elever med dessa svÄrigheter inom skolan. Den undersöker Àven förÀldrar till barn med ADHD's perspektiv pÄ deras barns skolsituation. Vi valde att göra tvÄ delstudier, den ena riktade sig till eleverna och den andra till förÀldrarna. Vi intervjuade fyra stycken elever med ADHD och en förÀlder till varje barn.

Detta arbete syftar till att se om lÀrare anvÀnder sig av de estiska Àmnena och skönlitteratur dÄ det gÀller att pÄverka elevers lÀs- och skrivlust. De estetiska Àmnena har avgrÀnsats till att gÀlla drama, bild och musik. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med nio lÀrare i Ärskurs tre till sex. Resultatet visar att lÀrarna arbetar med frÀmst skönlitteratur för att stimulera elevernas lust till lÀsning och skrivning. De anvÀnder Àven drama och bild i samma syfte.

MÄlet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur en individ presenterar sig pÄ den virtuella arenan Facebook. UtifrÄn intervjuer och deltagande observation ska vi beskriva hur identitetsskapande uttrycks i förhÄllande till en social omgivning. Vidare ska vi visa hur vÀrderingar och normer i samhÀllet pÄverkar aktiviteter pÄ Facebook. För att förklara detta utgÄr vi frÄn valda delar av interaktionismen samt teorier om det postmoderna samhÀllet. De begrepp vi anvÀnder oss av för att uppnÄ vÄrt syfte Àr roller och identiteter i anknytning till den virtuella vÀrlden samt att dessa formas och omformas i relation till ett socialt sammanhang.

Syftet med följande arbete Àr att med utgÄngspunkt frÄn elevers berÀttelser i Ärskurs 4 och 5 belysa olika perspektiv och uppfattningar om lÀxor. Den övergripande frÄgestÀllningen som ligger till grund för undersökningen Àr: Hur upplever barn i Ärskurs 4 och 5 lÀxor? Uppsatsen Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ metod dÀr resultaten frÄn elevintervjuer tolkas och relateras till tidigare forskning kring lÀxor samt teoretiska aspekter pÄ lÀrande. Resultatet visar att de sex elever som intervjuats kan tillskrivas ett relativt godvilligt och plikttroget förhÄllningssÀtt till lÀxor. LÀxor har man för att lÀra sig.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om elevers tankar och tolkningar utifrÄn lÀsningen av novellen ?Det osynliga barnet? av Tove Jansson. Denna aktionsforskning Àr genomförd som en del av vÄr egen undervisning pÄ tvÄ skolor. Vi anvÀnder existentialismen och utvecklingspsykologins teorier för att nÀrma oss högstadieelevernas egna livsfrÄgor och tolka deras resonemang. Arbetet baseras pÄ elevsamtal i form av fokusgrupper samt elevuppsatser, som ett sÀtt att fÄ syn pÄ elevers inre tankar.

Syftet med mitt examensarbete Àr att se och förstÄ hur begreppet elevinflytande i engelskundervisning pÄ högstadiet uppfattas av lÀrare och elever. För att nÄ syftet har jag intervjuat fyra elever ur högstadiet och fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor om deras Äsikter om elevers inflytande i engelskundervisningen. Genom studier av litteratur och styrdokument har jag sökt kunskap om vilka linjer styrdokumenten ger och vad som förvÀntas och hur forskningen ser pÄ elevinflytande. Genom att anvÀnda dessa har jag haft möjlighet att analysera intervjuerna frÄn mÄnga infallsvinklar. Resultaten av undersökningen visar att elevernas inflytande över undervisningen förekommer lite oftare i diskussion nÀr en problematik finns pÄ skolan och att elevers och lÀrares uppfattning om inflytande skiljer sig Ät och att begreppet fÄr olika innebörd. Resultaten visar att arbetet med inflytande mÄste tas pÄ allvar och mÄste öka för att uppfylla styrdokumentens syften..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsÀttningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fÄtt fram dels genom tidigare forskning inom omrÄdet och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollÀrare, grundskollÀrare och specialpedagog. NÄgra centrala hinder vi fÄtt fram rör lÀrarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfÀllig Àmneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssÀtt i förhÄllande till styrdokumentens mÄl och intentioner försvÄras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..

PISA undersökningarna har visat att svenska elevers matematikkunskaper Àr lÄga jÀmfört med elever i andra lÀnder. Det Àr nÄgot som blivit omdiskuterat. För att förÀndra det hÀr krÀvs det att lÀrare besitter pedagogiska kunskaper. För att se hur lÀrare arbetar kring detta problem har jag studerat hur lÀrare arbetar för att hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. Studien har ett fokus pÄ stöttande av affektiva sidor samt matematiklÀrande. LÀrare arbetar mycket med stöttande av affektiva aspekter.

Altervall, Joakim & Ivarsson, David. (2007) Om lÀrares och elevers motivation. (On Teachers? and Pupils? Motivation). Skolutveckling och ledarskap, AllmÀnna utbildningsomrÄdet 60 poÀng, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad som motiverar lÀrare och elever och vilka drivkrafter de har för att verka i skolan.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka sprÄkundervisningens upplÀgg och innehÄll i ett antal klasser pÄ gymnasiet. MÄlet Àr att fÄ en bild av lÀrare och elevers uppfattning om kunskapsnivÄer inom sprÄket och olika studiemetoder, för att sedan jÀmföra resultaten med sprÄkforskaren Stephen D. Krashens hypoteser. I vilken mÄn kan exempelvis elever pÄ steg 2, 3, 4 och 5 tillÀmpa sprÄket praktiskt?I den empiriska granskningen anvÀnds enkÀtundersökningar.

I en allt st?rre utstr?ckning syns h?llbara designinitiativ p? modemarknaden. S?rskilt de initiativ som kallas resale, repair, recycle och upcycle. Inneb?rden av dessa h?llbara designinitiativ kan sammanfattas som att gamla material eller hela modevaror f?r f?rl?ngda liv genom att de f?r?dlas eller p? andra s?tt f?rb?ttras.