Det här är en undersökning som berör förutsättningar att få en idé eller produktion såld till Sveriges Radios lokalradiostationer. Forskningsfrågan är: vilka förutsättningar krävs för att få sin produktion eller idé såld till en av Sveriges Radios lokalradiostationer? Uppsatsen ämnar inte förklara hur man som radioproducent ska gå till väga för att sälja in en idé, utan den ger en bredare bild av lokalradion, så man som radioproducent får en förståelse för vad stationerna kan tänkas vilja ha. Uppsatser utgår ifrån tre teoretiska begrepp: genre, radiospråk och tilltal. I min analys syns det framförallt en klar utveckling kring radiospråket..

I detta arbete undersöker jag om kost, sömn och motion påverkar elevers vakenhet i skolan. Litteraturgenomgången behandlar aktuella rön kring näringslära, sömn, motion, riktlinjer för skolmat och skolfrukostförsök. Även Linköpings kommuns roll i skolmatfrågan behandlas. I en enkätundersökning bland 35 sjätteklassare kartläggs deras mat, sömn och motionsvanor under fyra dagar. Resultatet behandlas i en enkätanalys, där det framgår att kost och motion kan påverka elevernas vakenhet i skolan.

Målet med vårt arbete är att belysa hur modersmålslärare hanterar undervisning om ursprungslandets historia och jämför detta med svenska förhållanden. Med utgångspunkt från detta har vi undersökt hur modersmålsundervisningen kan stärka elevers identitet och därmed historiemedvetandet. Vi kommer därmed att lyfta fram begreppen modersmålsundervisning, identitet och historiemedvetande. För att uppnå bästa möjliga resultat har vi genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med olika modersmålslärare. Vi har dessutom gjort en enkätundersökning bland eleverna på skolorna vi har haft vår verksamhetsförlagda tid.

Denna studie behandlar begreppen process och produkt. Syftet är att genom ett hermeneutiskt perspektiv undersöka några bildlärares syn på begreppen process och produkt i bildundervisningen på högstadiet. Tidigare har fokus legat på elevers färdiga produkt men idag är bedömningen i bildämnet mer fokuserad på elevers process (Skolverket, 2012:3). Undersökningen genomfördes genom  kavlitativa intervjuer. Intervjufrågorna är förankrade i Lindströms (2002:4-5) process- och produktkriterier.

Syftet med uppsatsen är att ur ett genusperspektiv hitta sätt att stärka elevers självförtroende för att förbättra deras matematikprestationer. Först görs en litteraturstudie och därefter genomförs en kvantitativt utformad enkät med 73 elever från fyra klasser i årskurs ett på NV/SP-programmen, samt kvalitativa intervjuer med åtta av eleverna och de fyra matematiklärarna. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att pojkarna har bättre självförtroende än flickorna och att fler elever med starkt än med svagt självförtroende uttrycker att de behöver uppmuntran från sin lärare. En handlingsplan utformas för att förbättra elevernas självförtroende. Den tar bland annat upp elevers och lärares attityder, uppmuntran, samarbete, arbetsklimatet i klassrummet samt reflektioner kring händelser som kan påverka självförtroendet..

Vårat examensarbete gick ut på att undersöka om man genom att använda rörelse i matematikundervisningen kan öka elevers motivation för ämnet matematik. Undersöknings- metoden som vi använde oss av var intervjuer och observationer. Undersökningen genomfördes i en femteklass med 26 elever i Piteå kommun. Vid lektionstillfällena delade vi in klassen i två grupper, och de i sin tur var indelade i tre olika grupper, låg-, mellan- och högpresterande, där varje grupp innehöll 4-5 elever. ?Rörelsematten? genomfördes på idrottslektionerna, där vi hade utformat sammanlagt 12 stationer, fyra stationer per pass.

Syftet med undersökningen var att se vilka förhållande elever i skolår 6 & 9 har till skolämnet kemi. Vi använde oss av enkäter för att genomföra vår studie, för att vi ansåg att det var mest lämpligt för vårt syfte. Vi gjorde en totalundersökning på tre skolor i Piteå kommun, där alla elever i skolår 6 & 9 ingick. Vi fann att elever är positiva till att lära sig kemi innan de börjar skolår 7 men avtar kraftigt efter det. Orsaker till det är bland annat svårförstådd litteratur, påverkan utifrån, lärarens oförmåga till lyhördhet gentemot eleverna samt olämpligt språkbruk.

Arbetets art har en grund baserat på elevers egna upplevelser om hur gruppkänslan byggs upp. Den informationen jämförs med skolverkets förordningar och regler. De berättelser eller aspekter av livsberättelser som framkommer från interjuverna analyseras genom en narrativ analysmetod som skapar en mer konkret massa av informanternas berättelser som gör att det är behändigt att arbete med. Vad som kom fram vid analysen av berättelserna var att eleverna hade nästan bara positiva upplevelser från skoltiden, och att det överensstämde med skolverket och barnkonventionens regleringar. Men det som även visade sig är att det självklart förekom situationer som var tvivelaktiga när man ser till lärarens agerande och att det kan ha funnits grund till anmälan.

Bakgrund: Studier visar att ungas upplevda- och psykiska hälsa samt deras hälsorelaterade levnadsvanor försämras med åldern. Elevers trivsel och påverkansmöjligheter i skolan minskar också med stigande ålder. Hälsofrämjande arbete i skolan kan därför vara värdefullt för att förbättra ungas hälsa. Det kan exempelvis ske genom Korpen Svenska Motionsidrottsförbundets koncept: Hälsodiplomerad gymnasieskola. I Västerås är Carlforsska gymnasiet en hälsodiplomerad skola.

Syftet med den här studien är att undersöka elevers tillämpningar av skriftliga räknemetoder inom området subtraktion i årskurs 3 samt att få förståelse för elevers eventuella svårigheter med olika räknemetoder. Studien genomfördes med hjälp av diagnoser i två klasser samt kvalitativa intervjuer med nio elever och deras matematiklärare. Resultatet visar att den mest frekventa räknemetod eleverna använder, är standardalgoritmen. Studiens resultat visar även att fåtal av eleverna kan använda mer lämpade räknemetoder utifrån vilket typ av tal det är. De svårigheter eleverna beskriver med standardalgoritmen är främst när det krävs växling och dubbel växling över nollan..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pojkar på Teknik-, Fordons- och Byggprogrammet löser en specifik uppgift i det nationella provet, Svenska B. Jag har fokuserat på följande tre frågeställningar: 1.) Vad för ämne skriver pojkarna om, hur bygger de ämnena och hur relateras det till skrivuppgiftens inspirationsmaterial, 2.) Hur deltar skribenterna i sina texter och hur bjuds läsaren in till deltagande, och 3.) Vad kan ovanstående säga om den övergripande skolkontext som uppsatsen uppstår i?Ur ett material av 28 elevlösningar från det nationella provets arkiv har jag valt ut sex stycken för analys. Dessa texter har därefter analyserats utifrån två aspekter: ämnesinnehåll och inkludering/exkludering. Den modell för textanalys som jag har använt mig av bygger på dels Hägerfelths (2004) modell för analys av semantiska kedjor, dels social-semiotikens syn på verbens funktion.

Denna uppsats tar upp elevers uppfattning om kondition och fysisk aktivitet. Syftet var att undersöka vad elever i årskurs 9 har för självskattad kondition, om de utövar fysisk aktivitet regelbundet samt om deras självskattade kondition påverkar deras gymnasieval. Undersökningen tar även upp betydelsen av fysisk aktivitet och inställning till fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan och det finns ett samband mellan kontinuerlig fysisk aktivitet och minskad psykisk stress och oro. Dåliga erfarenheter inom fysisk aktivitet förmår personen ifråga att avstå från att genomföra fysisk aktivitet, eftersom personen förväntar sig ett negativt resultat.

Internationella undersökningar visar att svenska elevers matematikkunskaper är sämre än finska elevers matematikkunskaper. Vidare visar sig en negativ trend i Sverige då matematikkunskaperna har försämrats över åren. Ett av de områden som visat sig problematiskt är algebra. Läromedel fungerar som ett viktigt stöd för lärare i syftet att planera och genomföra matematikundervisningen. Därmed får valet av läromedel en betydande roll för vilken matematik som eleverna bemöter.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse av och fördjupad kunskap om taluppfattningens och skriftliga räknemetoders betydelse för hinder i elevers matematikutveckling, särskilt avseende addition och subtraktion, samt undersöka hur lärare arbetar med dessa områden för att förebygga och möta hinder för matematikutveckling.Elevers matematikkunskaper sjunker och på senare år har brister i taluppfattning uppmärksammats som en möjlig orsak. Denna studie med kvalitativ ansats har intervjuer och skriftliga dokument som datainsamlingsmetod. Hur uppfattar nio lärare som undervisar i år 1-6 nödvändiga kunskaper i taluppfattning för att hantera skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion och vilka förklaringar till brister lyfter de. Vilka verktyg används för att få kännedom om elevers kunskaper i matematik vad gäller taluppfattning och skriftliga räknemetoder?Av resultatet av studien framkommer att det finns variationer i uppfattningar om nödvändiga kunskaper och undervisning om taluppfattning och skriftliga räknemetoder.

Syftet med examensarbetet är att fördjupa vår kunskap om och förståelse för formativ bedömning i matematik. Vidare vill vi undersöka om den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik. Vi har gjort en fallstudie i en klass som arbetar formativt för att undersöka hur det kan se ut i praktiken. Underlaget för det samlade materialet består av observation och intervju för att besvara våra två frågeställningar som följer. Hur kan en formativ bedömning se ut i praktiken? Hur kan en koppling mellan lärares och elevers uppfattningar om den pedagogiska verksamheten se ut? Vi har kommit fram till att den formativa bedömningen kan förbättra eleverna i klassens kunskapsutveckling i matematik.