VÄrt examensarbete handlar om elevers upplevelser och tankar kring inflytande, medbestÀmmande och demokrati i skolan. Vi har lÀmnat ut enkÀter och intervjuat i tvÄ klasser frÄn tvÄ olika skolor. Resultatet av enkÀterna och intervjuerna visar att nÀr eleverna fÄr frÄgan om vad de skulle vilja göra pÄ lektionerna svarade de ofta saker som de var bekanta med. Intervjuerna visade Àven att eleverna skulle vilja bestÀmma mer angÄende innehÄllet i lektionerna. De ville dock inte i sÄ stor utstrÀckning planera tillsammans med lÀraren, hellre ge förslag som lÀraren kunde planera utifrÄn.

Studiens syfte Àr att undersöka hur de fyra lÀsstrategierna i reciprok undervisning kan stödja elevers lÀsförstÄelse vid lÀsning av faktatexter. Detta görs genom att implementera lÀsstrategierna i en intervention med elever i Ärskurs 2. Studien Àr utformad som en fallstudie med drag av aktionsforskning. Kvalitativa data har insamlats genom elevintervjuer och videofilmade observationer av lektioner med reciprok undervisning. Genom att lyfta fram elevernas röster ges studien ett elevperspektiv.

Denna studie behandlar begreppen process och produkt. Syftet Àr att genom ett hermeneutiskt perspektiv undersöka nÄgra bildlÀrares syn pÄ begreppen process och produkt i bildundervisningen pÄ högstadiet. Tidigare har fokus legat pÄ elevers fÀrdiga produkt men idag Àr bedömningen i bildÀmnet mer fokuserad pÄ elevers process (Skolverket, 2012:3). Undersökningen genomfördes genom  kavlitativa intervjuer. IntervjufrÄgorna Àr förankrade i Lindströms (2002:4-5) process- och produktkriterier.

Grujic, Vladimir & Nilsson, Tatiana. (2006). En jÀmlik skola. En studie av hur samhÀllsklassrelaterade faktorer och könstillhörighet inverkar pÄ elevers studieprestationer i grundskolan. (An equal school? A study of how social class related factors and gender affect the achievements of pupils in elementary school).

Syftet med detta arbete Àr att undersöka, tolka och förstÄ hur lÀrare verksamma vid gymnasieskolor och i den kommunala vuxenutbildningen i LuleÄ kommun arbetar för att komma till rÀtta med elevers plagiering. Vi har undersökt detta genom att studera tidigare forskning pÄ omrÄdet samt utfört dels en enkÀtundersökning och dels kvalitativa intervjuer med lÀrare. Resultaten visade bland annat att en majoritet av informanterna anser att plagiering Àr ett vÀxande problem, att de anvÀnder flera olika sÀtt för att stÀvja plagieringen samt att aktivt arbete med kÀllkritik möjligen kan ha en avskrÀckande effekt pÄ elever som kan tÀnka sig att plagiera. I slutet av uppsatsen lÀmnas förslag pÄ fortsatt forskning inom Àmnet, som bland annat skulle kunna belysa hur elevers arbetsuppgifter kan konstrueras för att minska risken för plagiering..

Denna uppsats behandlar elevers attityder och förstÄelse för lÀxor, Àven lÀrares Äsikter och motiveringar till lÀxor samt förÀldrars instÀllning till deras barns lÀxor. Syftet Àr att fÄ en insyn hur dagens sjÀtteklassare tÀnker kring Àmnet lÀxor och om de verkligen förstÄr varför de fÄr lÀxor av sina lÀrare. Uppsatsen tar Àven upp hur forskningen ser pÄ lÀxors för- och nackdelar, vad lÀxor har för positiv respektive negativ pÄverkan pÄ elevers utveckling och inlÀrning. En undersökning genomfördes i en mindre kommun i södra Sverige i form av elevintervjuer samt lÀrar- och förÀldraenkÀter. De tillfrÄgade elevernas instÀllning till lÀxor liknade varandras dÄ de inte bara ser lÀxor som nÄgot negativt utan Àven en viktig del till en bra framtid..

HöglÀsning Àr en handling nÀr en vuxen lÀser en text högt för ett eller flera barn och Àr en viktig del av barns sprÄkutveckling. Att besitta ett rikt sprÄk Àr av stor vikt för att leva och verka i dagens samhÀlle som prÀglas av text och samtal. Sett frÄn det senaste decenniet har barns lÀsförmÄga och intresse till lÀsning försÀmrats. DÀrför Àr det betydelsefullt att lÀrare tillÀmpar arbetssÀttet höglÀsning i undervisningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa höglÀsningens betydelse i de tidiga skolÄren.

I lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo 94) stÄr det att ?hÀnsyn skall tas till elevernas olika förutsÀttningar och behov [?] dÀrför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla? (LÀrarförbundet, 2006:10). I dagens skolor diskuterar pedagoger vÀrdegrund, elevers lika vÀrde och hur viktigt det Àr att ta tillvara pÄ olikheterna och utgÄ frÄn varje individs förutsÀttningar. Det har under en lÄng period bedrivits forskning kring Àmnet inlÀrningsstilar. Rita & Ken Dunn, Howard Gardner samt Richard Bandler och John Grinder Àr exempel pÄ betydelsefulla forskare. Syftet med studien ?Elevers inlÀrningsstilar i skolan? Àr att belysa vikten av inlÀrningsstilar samt hur de införlivas av pedagoger i planeringen och genomförandet av undervisningen.

I följande undersökning har vi fenomenografiskt försökt att undersöka elevers uppfattning om bedömning i matematik. VÄrt syfte har varit att ta reda pÄ om lÀrarkontexten har en betydelse för hur elever bedömer sina kunskaper i matematik. Vi kom i undersökningen fram till att elever ofta formas till en inlÀrnings- eller prestationsorienterad uppfattning av bedömning. Den blir dÄ styrande för vilka kriterier eleverna anvÀnder för att bedöma sina egna kunskaper men ocksÄ hur de uppfattar lÀrarens bedömning. LÀraren spelar en stor roll för vilken orientering eleverna konstruerar, men för att ge eleverna en inlÀrningsorienterad syn med lÀroprocessen i fokus rÀcker det inte enbart med en undervisning som Àr formativt inriktad.

I denna uppsats undersöks elevers attityder till lĂ€sning av och arbete med skönlitteratur i skolan och syftet Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else för hur man som pedagog kan vĂ€cka elevers lĂ€slust med elevernas Ă„sikter och önskemĂ„l i Ă„tanke.Studien har genomförts pĂ„ en f-4 skola. LĂ€rarna pĂ„ skolan fick svara pĂ„ ett frĂ„geformulĂ€r dĂ€r mĂ„let var att fĂ„ en övergripande bild av skönlitteraturens roll och status pĂ„ skolan och dĂ€refter intervjuades Ă„tta elever i Ă„r 3 och 4.Undersökningen visade att trots att lĂ€rarna tyckte att skönlitteratur Ă€r en viktig del i undervisningen anvĂ€ndes den mestadels till höglĂ€sning och tyst lĂ€sning medan biblioteksbesök och boksamtal var sĂ€llsynta. LĂ€rarna upplevde överlag att eleverna pĂ„ skolan var positiva till att lĂ€sa skönlitteratur och detta bekrĂ€ftades vid intervjuerna med eleverna som var i den sk slukarĂ„ldern. Förutom att eleverna var positiva till lĂ€sning av böcker hade de tankar kring hur de skulle vilja arbeta med skönlitteratur i skolan och menade att den kunde vara en utgĂ„ngspunkt i kreativt arbete med teater, film och eget skrivande. Även faktorer som bokbestĂ„nd och lĂ€smiljö var viktiga för att eleverna skulle uppfatta lĂ€sningen som lustfylld.

Avsikten med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad laborationer har för syfte enligt gymnasielÀrare, vad som bedöms samt hur bedömningen gÄr till och hur den dokumenteras. Jag vill ocksÄ försöka ta reda pÄ hur eleverna ser pÄ syftet med laborationer samt hur eleverna tror att de blir bedömda pÄ dessa. Genom ett experiment med bedömningsmatris vill jag pröva möjligheterna att som lÀrare under sjÀlva laborationen genomföra en individuell bedömning av eleverna samt ta reda pÄ om denna kan anvÀndas för att lÄta eleverna sjÀlva bedöma sin förmÄga i samband med laborativt arbete. Jag har för att uppnÄ dessa syften anvÀnt mig utav kvalitativa intervjuer med lÀrare, enkÀter till elever och gjort ett experiment genom att anvÀnda matris för bedömning under laborationstid. Jag har funnit att lÀrarnas syften och bedömning varierar dem emellan.

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en Ärskurs 7 ?gör genus? dÄ de fÄrlÀsa och diskutera den skönlitterÀra texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) dÀr huvudkaraktÀrenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda pÄ hur eleverna enskilt i samband med lÀsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlÀgga vilka argument eleverna anvÀnde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under lÀsningen av texten. Undersökningen Àr kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frÄnlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde hÀrledas till sju kategorier.

Denna studie belyser nivÄgruppering inom matematiken. Studien har sina utgÄngspunkter frÄn ett elev-, lÀrar-, och litteraturperspektiv. VÄrt syfte Àr att undersöka lÀrares och elevers instÀllning till nivÄgruppering som arbetssÀtt. Som metod för att nÄ fram till vÄrt syfte, har vi genomfört tvÄ kvantitativa enkÀtundersökningar bland bÄde lÀrare och elever samt fyra kvalitativa lÀrarintervjuer. Resultaten av elevundersökningen visar att större delen av eleverna visar en positiv instÀllning till att arbeta i nivÄgrupperade matematikgrupper.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ hur sex lÀrare upplever att de arbetar för att stimulera sina elevers lÀsintresse och hur elever, i sex klasser, uppfattar sin lÀsning. Rapporter frÄn Skolverket har visat att elevernas lÀsförmÄga har sjunkit och Àr pÄ nedgÄende. LÀsförmÄgan hör samman med lÀsintresset och dÀrför vill vi undersöka hur elevernas lÀsintresse stimuleras i skolan.För att undersöka detta genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lÀrare, verksamma i Är 2-6, och kvantitativa enkÀter med 121 elever, i Är 2-6.Undersökningen visar att lÀrarna anvÀnder liknande arbetssÀtt, bland annat höglÀsning, men med olika innehÄll. Det framkom Àven att lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt. NÀr det gÀller klassrumsmiljöns betydelse skiljer sig lÀrarnas Äsikter.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur eleverna beskriver lÀrandet som sker i fritidshemmet och utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur beskriver eleverna att de lÀ sig under sin vistelse pÄfritidshemmet?Vad uppfattar eleverna À viktigt att lÀa sig pÄfritidshemmet?Studien Àr genomförd med en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ ett fritidshem med tio elever i Ärskurs tvÄ.I resultatet framstÀlls tre olika teman om elevers syn pÄ lÀrande; sociala samspelet, hÀrmar och upprepar samt kreativitet. Dessa teman visar hur synen pÄ lÀrandet uppfattas av respondenterna samt vad som Àr viktigt att lÀra sig pÄ fritidshemmet. Studien visade bland annat pÄ att eleverna sÄg mer av sitt lÀrande Àn vad vi hade förvÀntat.