Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och i dagens skola möter lÀrare mÄnga elever frÄn olika lÀnder. Elever Sverige fÄr gÄ i en internationell klass för att kunna lÀra in ikapp sina jÀmnÄriga kamrater som har svenska som sitt lÀrare medverkar. Fem av dessa lÀrare Àr Sva syfte att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrÄn tidigare forskning och visar bland annat att modersmÄlsundervisning Àr gynnsam för elevers andrasprÄksutvecklin finns andra faktorer som pÄverkar andrasprÄkselevers inlÀrning och dessa Àr den sociokulturella bakgrunden (förÀldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut..

Svenska skolan stĂ€var efter allas lika rĂ€tt till skolutbildning oavsett kön eller etnisk tillhörighet. Vi har observerat sju klasser för att se vilket beteende som syns i klassrummet i positiva och negativa handlingar. Äldre forskning visar att pojkar Ă€r de elever som tar det största utrymmet, verbalt och fysiskt. Nyare forskningen visar en nĂ„got mer nyanserad bild. Fortfarande visar det pĂ„ att pojkar upptar stor plats, men oftast Ă€r det bara en mindre grupp.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolÄr 6 med fokus pÄ elever i matematiksvÄrigheter.Syftet med följande arbete Àr att studera elevers lÀrande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningsmetoden Àr ett undervisningsförsök. Undervisningens ÀmnesinnehÄll Àr introduktion av begreppet procent i skolÄr 6. Försöket utgÄr frÄn matematisk modellering som teori. Först görs en genomgÄng av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lÀrande.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.

NÀrstÄende till personer som drabbas av demens upplever att hela livssitua- tionen pÄverkas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva de nÀrstÄendes upplevelse hur relationen förÀndrades till den anhöriga med demenssjuk-dom. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: Förlust av anhörigs personlighet och svÄ-righet att möta nya behov, förlust av kontroll och framtidshopp, oro och för-lust av frihet, samhörighet och kÀrlek. Kategorierna gav en inblick i hur nÀr-stÄende upplever tillvaron att leva tillsammans med en dement anhörig.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om vi som blivande pedagoger kan motivera elever till lÀsning genom boksamtal. Vi vill se eventuell förÀndrad motivation till lÀsning, skillnader mellan flickors och pojkars lÀsning och om elevers syn pÄ litteratur förÀndras. Undersökningen genomfördes under vÄr verksamhetsförlagda utbildning i en Ärskurs fyra till fem under en femveckors- period i LuleÄ Kommun, dÀr sex slumpmÀssigt utvalda elever medverkade i vÄr undersökning som innefattade observation, intervju och boksamtal. VÄrt resultat av undersökningen visade att tre av sex elever blivit mer motiverade till lÀsning. Tidigare forskning om pojkars och flickors olika lÀsvanor, visade att de lÀser böcker i olika genrer, vilket inte stÀmmer överens med det vi kommit fram till i vÄr undersökning.

Svenska elever har bristande kunskaper inom algebra, tidigare forskning visar dock att arbete med talföljder frÀmjar elevers förstÄelse för variabelbegreppet och generalisering. Flera studier har un-dersökt elevers sÀtt att se pÄ och arbeta med aritmetiska, kvadratiska och rekursiva talföljder, dock saknas pÄ det hela taget forskning om geometriska talföljder.Denna studie syftar till att undersöka hur elever uppfattar geometriska talföljder nÀr de mött dessa i undervisningen. De frÄgestÀllningar studien avser att ge svar pÄ Àr vilka kvalitativt skilda strategier elever anvÀnder nÀr de behandlar geometriska talföljder, vad som utmÀrker dessa, hur de behand-lar generalisering av denna slags talföljd samt hur elever som mött geometriska talföljder i under-visningen uppfattar dessa i förhÄllande till de som inte mött dem i undervisningen.Som grund för urvalet gjordes ett förtest och tio kvalitativa intervjuer genomfördes, dÀr eleverna fick berÀkna saknade element och generalisera fyra geometriska talföljder. De strategier som ele-verna anvÀnde vid behandling av geometriska talföljder resulterade i sex kvalitativt Ätskilda huvud-kategorier, med underkategorier. Elevers sÀtt att behandla generaliseringar resulterade i fyra kate-gorier.

Ett flertal nationella och internationella undersökningar som visar en nedgÄng i svenska elevers matematikresultat har gjort, att intresset för skolans matematikundervisning har ökat. Det rÄder idag en vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar och kÀnslor spelar stor roll i matematikundervisningen och i elevers matematiklÀrande. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka kÀnslor och uppfattningar som tio elever förknippar med matematik men ocksÄ att undersöka vilka kÀnslor som kan kopplas till vilka matematiksituationer. Tio elever frÄn Ärskurs 1 till och med Ärskurs 5 intervjuades med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer utifrÄn en kvalitativ ansats. För att undersöka vilka kÀnslor som kan kopplas till vilka specifika matematiksituationer anvÀndes artefakter, d.v.s. olika matematikuppgifter. Studiens resultat visar att de uppfattningar som andra elever för tvÄ till tre decennier sedan uppvisade i relativt oförÀndrat skick lever kvar idag hos dessa tio intervjuade elever.

Uppsatsen presenterar till en början hur nyanlÀnda elevers skolgÄng ser ut de första Ären i Sverige. Min studie behandlar nyanlÀnda elever mellan 16-20 Är. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för nyanlÀnda elevers upplevelser av deras inkludering i skola och samhÀlle. HÀr Àr syftet tÀtt sammankopplat till elevgruppens upplevelser av sin skolgÄng samt betydelsen av samhÀllsorientering för dessa nyanlÀnda elever. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervjumetod för att fÄ fram mitt resultat.

   SamhÀllet stÄr i stÀndig förÀndring, och vi lever i ett informationssamhÀlle dÀr vi ideligen kommer i kontakt med olika former av texter, vilket har fÄtt till följd att det stÀlls andra krav pÄ mÀnniskans lÀsutveckling. DÄ forskning har visat pÄ minskad lÀsförmÄga hos elever i Ärskurs 4, ansÄg vi det intressant att utveckla kunskap om hur elevers lÀsintresse kommer till uttryck i och utanför skolan, vilket ocksÄ Àr studiens syfte. I denna studie har kvantitativ och kvalitativ metod kombinerats. För att fÄ svar pÄ vilka förutsÀttningar som har betydelse för elevers lÀsintresse utanför skolan, genomfördes en enkÀtundersökning. Elevernas enkÀtsvar anvÀndes som stöd nÀr lÀrarna dÀrefter intervjuades.

Examensarbetets syfte har varit att undersöka elevers tankar om hÄllbar utveckling och konsumtion. Med min undersökning ville jag ha svar pÄ vilken kunskap eleverna har om hÄllbar utveckling, hur de anvÀnder sin kunskap i egen konsumtion samt varifrÄn de har fÄtt sin kunskap. Resultaten har baserats pÄ en enkÀtundersökning och intervjuer med elever i Är 6, i en ort med goda socioekonomiska förhÄllanden i södra Sverige. Resultaten har visat att eleverna har en relativt lÄg kunskap och att lÀrandesituationerna i skolan Àr fÄ inom omrÄdet hÄllbar konsumtion. Jag har i min undersökning sett tydliga samband mellan elevernas kunskap, attityd och handling..

UtbildningsfrÄgor, med sÀrskilt fokus pÄ elevers grundutbildning och mÄluppfyllelse, Àr ett angelÀget och Äterkommande inslag i samhÀllsdebatten. FrÄgor som diskuteras Àr bland annat hur elevers lÀrande kan stimuleras och hur lÀrmiljöer bör utformas. Sveriges nationella styrdokument; LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11, har tydligt framskrivet att eleverna ska ges inflytande över utbildningens innehÄll och utförande och att de ska ha möjlighet att ta initiativ till frÄgor som rör undervisningen. Genom att anta elevers perspektiv och lÄta deras röster fÄ utrymme i debatten kan ytterligare kunskap tillföras kring hur olika aspekter av skolors lÀrmiljöer kan skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande och utveckling. Syftet med studien Àr att utifrÄn elevers uppfattningar, erfarenheter och kÀnslor skapa förstÄelse för hur de upplever och beskriver sitt lÀrande i skolan och vilka förutsÀttningar och faktorer de ser som betydelsefulla för sitt lÀrande och sin utveckling.

Fo?religgande studie redogo?r fo?r faktorer som pa?verkar elever i sina val av moderna spra?k i a?rskurs 6, da?r na?gra utav Pierre Bourdieus sociologiska begrepp om symboliskt kapital utgo?r en teoretisk ka?rna. Studien bygger pa? en enka?tunderso?kning da?r sammantaget 82 elever fra?n Tiundaskolan, Vaksalaskolan och Tunabergsskolan i Uppsala deltog. Resultaten ger indikationer pa? att elevernas sociala klasstillho?righet och ko?n i viss ma?n tycks pa?verka spra?kvalet, vilket blir tydligt i en klassanalys av de medverkande eleverna inom de olika spra?ken.

Abstract Titel: Musikundervisningens dilemma ? en studie om nÀr och hur musiklÀrares och elevers uppfattningar om musikundervisningen möts. Författare: Manda Sjöström och Tony Strömstedt Vi har undersökt elevers och musiklÀrares uppfattningar kring musikundervisningen pÄ tvÄ olika skolor. VÄrt syfte med undersökningen Àr att problematisera och försöka förstÄ musikundervisningen. VÄr problemformulering lyder: ? PÄ vilket sÀtt möts elevers och musiklÀrares uppfattningar om musikundervisningen? Vi har anvÀnt oss av intervjuer i vÄr undersökning.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lÀrare beskriver sitt arbete med att frÀmja elevers matematikinlÀrning samt hur de elever som tappat lusten och intresset för Àmnet kan fÄngas upp. BÄde i rapporter frÄn Skolverket och i forskning som gjorts inom Àmnet tyder mycket pÄ att den frÀmsta faktorn som bidrar till elevernas inlÀrning, lust och intresse Àr hur undervisningen utformas. För att elever ska kunna befÀsta matematiska abstraktioner bör undervisningen, enligt litteraturen, utgÄ frÄn elevers erfarenheter. Vad eleverna har kunskap om sedan tidigare, dÄ det gÀller matematik, Àr en viktig aspekt att ta hÀnsyn till som lÀrare. Viktigt Àr Àven att samtala om matematik, att kommunicera i undervisningen ger eleverna en djupare förstÄelse för symboler och begrepp.För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag tagit del av tidigare forskning och litteratur som berör elevers matematikinlÀrning.