Undersökningen utfördes för att kartlÀgga om pedagogers instÀllning till datorn som redskap för att utveckla lÀs- och skrivförmÄgan hos elever hade nÄgot samband med datorns anvÀndningsomfattning i klassrumsundervisningen. Bakgrunden baserades pÄ hur vi pedagoger kan anvÀnda datorn och dataprogrammen som redskap i lÀs- och skrivundervisningen samt hur den kan anvÀndas för att utveckla den sprÄkliga medvetenhetens alla komponenter. Bakgrunden handlade Àven om lÀrande teorier samt tidigare forskning kring pedagogers instÀllning till datorn som redskap. Studien baserades pÄ en kvalitativ undersökning, vilken genomfördes pÄ en skola i en medelstor stad dÀr enkÀter och intervjuer var de arbetsmetoder som anvÀndes för att samla in data. I undersökningsresultatet fann jag att de pedagoger som var positivt instÀlld till datorn som redskap i lÀs- och skrivundervisningen var den grupp av pedagoger som anvÀnde datorn i större omfattning i klassrumsundervisningen Àn vad de pedagoger med negativ instÀllning gjorde.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i Ärskurs 9 under deras deltagande i idrottslektionerna. Syftet Àr Àven att resonera kring lÀrarens arbete med motivation och idrottslektioners innehÄll med studiens resultat som bakgrund.FrÄgestÀllningar1. Vad upplever elever som motiverande med att delta pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa?2. Vilken roll spelar den inre respektive den yttre motivationen för elevers deltagande pÄ idrottslektionerna?3.

Syftet med examensarbetet var att fÄ fördjupad förstÄelse av hur elevers tidigare erfarenheter och behov av anpassningar och stöd i matematik i grundskolan möts i Ärskurs 1 pÄ tvÄ gymnasieskolor, samt hur informationen kring eleverna överförs mellan skolformerna.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med ett utvecklingsekologiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Metoden har varit att fÄ information genom intervjuer vilket har skett genom enskilda intervjuer med Ätta matematiklÀrare pÄ gymnasiet samt tvÄ fokusgruppsintervjuer med studie- och yrkesvÀgledare, speciallÀrare, specialpedagog och skolsköterska, totalt Ätta personer. De tvÄ fokusgrupperna Àr fördelade pÄ en grupp frÄn grundskolan och en grupp frÄn gymnasieskolan. I den samverkan som sker mellan elevhÀlsan pÄ grundskolan och gymnasieskolan görs överlÀmning av information kring elever i matematiksvÄrigheter. Informationen Àr knapphÀndig och vanligaste ÄtgÀrden Àr att eleven har undervisats i liten grupp pÄ grundskolan.

Syftet med denna undersökning Àr att belysa flickor och pojkars upplevelser och tankar kring deras lÀsutveckling. Finns dÀr skillnader i flickors och pojkars lÀsutveckling? Syftet Àr Àven att belysa pedagogers upplevelser och hur de arbetar för att frÀmja elevers lÀsutveckling. Denna undersökning har visat att elevers lÀslust skapas av inre bilder och det Àr nÄgot som pedagoger mÄste frÀmja i elevers undervisning för att skapa goda lÀsare. Elevers val av litteratur styrs utav deras intressen och Àven det bör beaktas.

Studiens syfte har varit att beskriva och tematisera tvÄ lÀrares reflektioner över en genomfördlektion i matematik. Som bakgrund till studien har elevtest, lÀrarnas intryck frÄn sin lektionoch deras uppfattning om utveckling av verksamheten funnits. För att ta del av lÀrarnasreflektioner valdes kvalitativa intervjuer. LÀrarna har reflekterat över hinder och möjligheterför att eleverna ska nÄ mÄlen för lektionen, vilken betydelse undervisningen har och hurlÀrarna upptÀcker elevernas förmÄgor och kunskaper. Intervjuerna har analyserats utifrÄn femteman.

Aktiva vÀrderingar Àr ett pedagogiskt arbetssÀtt som handlar om övningar vilket leder till diskussioner dÀr elevernas förmÄga att förstÄ olika Äsikter, tÀnka kritiskt och inse konsekvenser trÀnas. I denna rapport redovisas och diskuteras en undersökning av elevers attityder till deras fritidsaktiviteter. Undersökningen har skett med tio gymnasieelver och baseras pÄ tvÄ övningar i arbetssÀttet aktiva vÀrderingar, följt av en attitydundersökning i form av en enkÀt. Resultatet pÄvisar att eleverna var mycket positiva till vÀrderingsövningarna. Samtliga elever tyckte Àven att de fÄtt möjlighet att ta stÀllning och reflektera kring sina fritidsaktiviteter genom vÀrderingsövningarna.

Aktiva vÀrderingar Àr ett pedagogiskt arbetssÀtt som handlar om övningar vilket leder till diskussioner dÀr elevernas förmÄga att förstÄ olika Äsikter, tÀnka kritiskt och inse konsekvenser trÀnas. I denna rapport redovisas och diskuteras en undersökning av elevers attityder till deras fritidsaktiviteter. Undersökningen har skett med tio gymnasieelver och baseras pÄ tvÄ övningar i arbetssÀttet aktiva vÀrderingar, följt av en attitydundersökning i form av en enkÀt. Resultatet pÄvisar att eleverna var mycket positiva till vÀrderingsövningarna. Samtliga elever tyckte Àven att de fÄtt möjlighet att ta stÀllning och reflektera kring sina fritidsaktiviteter genom vÀrderingsövningarna.

Dialekter jÀmnas allt mer ut och utprÀglade dialekter Àr sÀllsynta i dagens samhÀlle. I denna utjÀmning har skolan spelat en stor roll dÄ det under 1800-talet föresprÄkades en utrotningspedagogik pÄ grund av sprÄkliga fördomar. Trots att det idag finns en större medvetenhet om dialektens betydelse för den enskilda individen Àr skolans sprÄknorm Ànnu rikssvenska. Denna studie har för avsikt att undersöka hur lÀrare hanterar motsÀttningen mellan skolans sprÄknorm och elevers identitetsutveckling i sin yrkesroll. Deras egna dialektbruk och dialektattityder studerades för att fÄ en uppfattning om hur de förhÄller sig till dialekter i klassrummet.För att undersöka hur verksamma lÀrare i de lÀgre Ärskurserna pÄ Gotland förhÄller sig till dialekter genomfördes en enkÀtundersökning och en intervjuundersökning.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ramfaktorteori undersöka hur lÀrare lÀgger upp sin undervisning i matematik samt hur deras arbetsÀtt kan pÄverka hur eleverna lyckas i PISA-undersökningarna. UtgÄngspunkt för studien har varit svenska elevers försÀmrade resultat i PISA-undersökningarna. Följande frÄgestÀllningar har jag sökt svar pÄ: Hur arbetar lÀrare med matematik i Ärskurserna fyra, fem och sex? Hur ser lÀrare, i dessa Ärskurser, pÄ elevers matematikkunskaper? Hur tror lÀrare, i dessa Ärskurser, att deras arbetssÀtt pÄverkar elevernas resultat i PISA-undersökningarna? Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer av fyra matematiklÀrare som Àr behöriga och undervisar i Ärskurserna fyra, fem och sex. Resultatet visar att matematikundervisningen utgörs till största del av arbete i lÀroboken och praktiskt arbete utgör endast en liten del.

Undersökningens syfte var att studera om det finns nÄgon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende pÄ vilket socioekonomiskt skolomrÄde de bor i efter att de har lÀmnat förskolan och börjat i förskoleklass, men Àven att se om det finns ett samband mellan elevernas sprÄkliga förmÄga, kön och aritmetisk förmÄga i början av förskoleklass.Studiens resultat visar att elever frÄn omrÄden med svag socioekonomisk status hade generellt sÀmre matematiska kunskaper och fÀrdigheter och grundlÀggande sprÄklig förmÄga jÀmfört med elever frÄn omrÄden med god socioekonomisk status. Resultatet visar ocksÄ att elevers sprÄkliga förmÄga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmÄgan. I analysen av den sprÄkliga förmÄgan Àr det framförallt den fonologiska förmÄgan som Àr avgörande för den förberedande aritmetiska förmÄgan..

Undersökningen handlar om vad barn mellan 7-15 Är och deras förÀldrar har för uppfattningar om skolans lÀxarbete. Under lÄng tid har fenomenet lÀxor debatterats och diskuterats i massmedia och dÄ Àr det oftast lÀxarbetets negativa sidor som debatterna har varit fokuserade pÄ. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka elevers och förÀldrars positiva och negativa uppfattningar om elevers lÀxarbete. Kan bilden som uppfattningarna ger kopplas till ett sociokulturellt sammanhang (Vygotskij, 1934), som Àr den teoretiska kopplingen i den hÀr studien? PÄverkas elevernas instÀllning till lÀxor beroende pÄ vilka sociala och kulturella vÀrderingar familjerna har? Finns det nÄgra skillnader i flickors respektive pojkars instÀllning till lÀxor? Studien bygger pÄ tidigare undersökningar som gjorts angÄende lÀxor och kvalitativa intervjuer med 20 personer, fördelat pÄ 5 pojkar, 5 flickor, 5 pappor och 5 mammor.

Syftet med uppsatsen var att fÄ en ökad förstÄelse för gymnasielÀrares och gymnasieelevers upplevelser om vilka egenskaper hos lÀraren som bidrar till att eleverna kÀnner motivation till att studera i skolan, och om det fanns nÄgra skillnader mellan lÀrare och elevers uppfattningar. Forskning av bl.a. Patric et al. (2000) och Cothran & Ennis (2000) visar att entusiastiska och empatiska lÀrare och förmÄgan att skapa en relation pÄverkar elevernas inre motivation positivt. PÄ en kvalitativ grund har fem gymnasielÀrare, och fem gymnasieelever intervjuats med utgÄngspunkt i en fenomenologisk forskningsansats.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur ett elevinflytande pÄverkar elevers motivation till fysiska aktiviteter. Utvecklingsarbetet utfördes under sju veckor i en klass, skolÄr nio, i SkellefteÄ kommun. För att se om jag uppnÄtt mitt syfte anvÀnde jag mig av enkÀter före och efter den empiriska delen av undersökningen, intervjuer i början, mitten och slutet samt elevers dagboksanteckningar under genomförandet av studien. Jag utgick ifrÄn olika indikatorer för motivation i samtliga undersökningsmetoderna. Resultaten visade att eleverna ansÄg att deras motivation ökade och att lektionerna blev viktigare nÀr de sjÀlva hade fÄtt vara med och bestÀmma.

Det nya speciallÀrarprogrammet, som infördes 2007, fick en klar inriktning mot det specialpedagogiska förhÄllningssÀttet som redan gÀllde för det befintliga specialpedagogprogrammet. Utöver detta fick speciallÀrarprogrammet en fördjupad ÀmneskÀnnedom i lÀs- och skrivutveckling samt matematikutveckling i ett specialpedagogiskt perspektiv (SFS 2008:132). De bÄda specialpedagogiska utbildningarna, specialpedagog- samt speciallÀrarprogrammet, bygger emellertid pÄ examensordningar som till stora delar Àr samstÀmmiga. Huvudsyftet med denna studie Àr att granska hur utbildningsansvariga vid tre lÀrosÀten har förhÄllit sig till sitt förÀndrade utbildningsuppdrag. Det görs utifrÄn studier av dokument och intervjuer, för att undersöka hur de utbildningsansvariga har tolkat examensordningarna för specialpedagoger och speciallÀrare och sedan utvecklat tvÄ specifika utbildningar, samt hur de ser pÄ de bÄda yrkesrollerna.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om vi kunde utveckla elevers lÀsförmÄga genom intensiv skrivtrÀning. Med lÀsförmÄga menar vi inte bara sjÀlva förmÄgan att kunna lÀsa utan Àven elevernas sjÀlvförtroende, hur de upplever lÀsning samt deras lÀsförstÄelse. Undersökningen genomfördes under vÄr slutpraktik, vilken innefattar sju veckor, hösten 2002. I undersökningen ingick sju elever i Ärskurs sju frÄn en skola i Norrbotten varav fyra var pojkar och tre var flickor. Vi valde att arbeta med varierade former av skrivövningar för att försöka tillgodose alla elevers sÀtt att lÀra.