Syftet med studien var att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar, samt elevers Äsikter om olika bedömningsformer med summativa intentioner i Àmnet matematik i Är 9. Syftet var ocksÄ att undersöka uppfattningarna och Äsikterna kring bedömningsformernas pÄverkan pÄ betyget, samt hur bra insikt de deltagande lÀrarna hade om elevernas Äsikter. Studien genomfördes med kvantitativ metod, dÀr 109 elever och 5 lÀrare frÄn tvÄ skolor besvarade ett frÄgeformulÀr, till största delen bestÄende av flervalsfrÄgor. Resultatet visade att skriftligt prov och skriftligt inlÀmningsarbete var de bedömningsformer som förekom enligt eleverna, medan lÀrarna ansÄg att det ocksÄ förekom andra bedömningsformer. Skriftligt prov var ocksÄ den bedömningsform som pÄverkade betyget mest enligt eleverna, medan lÀrarna uppgav att flera bedömningsformer pÄverkade lika mycket.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en inblick i hur lÀrarens tidigare erfarenheter och instÀllning pÄverkar undervisningen i matematik. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur detta pÄverkar elevers matematiklÀrande. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med lÀrare. Med vÄr intervjustudie vill vi undersöka varför en del lÀrare har ett mer laborativt arbetssÀtt Àn andra samt vilka faktorer som pÄverkar detta.Uppsatsen visar pÄ faktorer som pÄverkar undervisning i matematik sÄsom lÀrarens attityd till matematik, Àmnes- och didaktiska kunskaper. Vi skriver ocksÄ om vad som kan göras för framtidens matematikundervisning.

År 2003 reviderades LĂ€roplanen för det obligatoriska skolvĂ€sendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94 (Lpo94) och daglig fysisk aktivitet infördes som en obligatorisk del av skoldagen. UtifrĂ„n vĂ„ra tolkningar av Lpo94 skall daglig fysisk aktivitet genomsyras i alla skolans Ă€mnen för att skapa förutsĂ€ttningar som stĂ€rker barnens förmĂ„ga att lĂ€ra och utvecklas. VĂ„r studie syftar till att undersöka tre olika teoriers syn pĂ„ hur motorisk fĂ€rdighet pĂ„verkar barnets lĂ€s- och skrivinlĂ€rning.I den teoretiska bakgrunden redogörs för tidigare forskning gĂ€llande motorisk aktivitet och dess betydelse för barns lĂ€s- och skrivutveckling. Vi har valt att ta del av tre personers olika teorier och hur de förhĂ„ller sig till barns motorik i relation till lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen.För att besvara vĂ„rt syfte har vi genomfört intervjuer med informanterna. Arbetet belyser vilka olikheter det finns i synen pĂ„ betydelsen av motorisk trĂ€ning för barns lĂ€s- och skrivinlĂ€rningen.Alla tre ansĂ„g att motoriken i nĂ„gon form hade betydelse, men i vilken utstrĂ€ckning dĂ€r gick informanternas Ă„sikter isĂ€r..

SammandragSyftet med den hÀr studien har varit att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till dokumentation av elevers lÀrande, vad deras avsikt Àr och vem som gör störst vinst pÄ dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lÀrande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man anvÀnda och varför ska man dokumentera. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lÀrare.I studien har framkommit att det primÀra syftet med dokumentation Àr att frÀmja eleven och dess lÀrande. En god dokumentation anses av lÀrarna som en förutsÀttning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lÀrande. Det som dokumenteras Àr sÄvÀl direkta kunskaper som sociala hÀndelser.

Denna studie har flera, men sammanhÀngande, syften. För det första Àr syftet att undersöka om och i sÄ fall varför lÀrare i förskoleklasser och i Är ett till tre i grundskolan medvetet arbetar med sina elevers sprÄkutveckling. För det andra Àr syftet att belysa hur lÀrarna i frÄga arbetar, om förskolans och grundskolans lÀrare skiljer sig Ät betrÀffande arbets- och förhÄllningssÀtt samt om och i sÄ fall hur lÀrarna har förÀndrat sitt arbete över tid. Det visar sig att de flesta av lÀrarna i undersökningen ofta och medvetet arbetar med sina elevers sprÄkutveckling. Vidare visar det sig att det sprÄkutvecklande arbetet ofta motiveras av att lÀrarna vill ge eleverna redskap för en eller flera av kategorierna kommunikation, tÀnkande, lÀrande och kÀnslobearbetning.

The followig paper is about students views of idividual development plans and how the individual student thinks that she or he can influence their own education..

I dagens samhÀlle förekommer en nedÄtgÄende trend dÀr intresset för och kunskapen om matematik sjunker. Matematikkunnande utvecklas bland annat genom en lust och nyfikenhet som gör att mÀnniskan vill utforska Àmnet vilket innebÀr att kunskap och intresse Àr tÀtt sammankopplat. En möjlig anledning till den sjunkande kunskapsnivÄn skulle dÀrför kunna vara en allt mer negativ attityd gentemot matematikÀmnet. Detta Àr en studie, baserat pÄ en enkÀtundersökning, som riktar in sig pÄ just elevers attityder till matematik. Dess syfte Àr att undersöka hur elevers attityd till matematik, i Ärskurs 3 och 6, ser ut med avseende pÄ intresse, motivation, tilltro till den egna förmÄgan och oro, fyra viktiga faktorer för inlÀrning.

In this study I have compared two different development methods of reading and writing. I have done this by interviewing five first grade teachers in elementary schools and it is based on qualitative research interviews. The aim of the study was to immerse myself in which methods these five teachers describe that they have used. They got to describe how they work and how they have tought the students to read and write. I have investigated if the teachers think that the computer is a good tool. The investigation also shows if the teachers believe that the studentsŽ writing skills deteriorate if they can use the keyboard instead. I came to the conclusion that four of the teachers used Arne TragetonŽs method (2005) which means that the students learn how to write by using to computer.

Genom enkÀtundersökning i Ärskurs 8 och andra Äret pÄ gymnasiet, pÄ naturvetenskapligt och tekniskt program, har det undersökts: 1. elevernas begreppsförstÄelse om energi, 2. vilka vardagsförestÀllningar eleverna har om energi, 3. vilken av den naturvetenskapliga eller den vardagliga diskursen elever vÀljer att anvÀnda vid beskrivning av energi, samt 4. hur vÀl eleverna kan identifiera och beskriva energikedjor och energiomvandlingar.

Under sommaren 2008 infördes en ny reform i svensk grundskola. Den innebar att alla elever skulle fÄ skriftliga omdömen i samtliga Àmnen som de undervisades i. Reformen gav lÀrare ett utökat och delvis nytt uppdrag vad gÀllde att bedöma och skriftligt dokumentera elevers kunskaper i samtliga skolÀmnen.Tidigare studier om bedömning har företrÀdesvis fokuserats mot de Ärskurser dÀr betyg ges, frÄn mellanstadiet och upp till gymnasiet. Den hÀr uppsatsen handlar om hur lÀrare till vÄra yngsta elever i grundskolan, de som gÄr i Äk 1-3, beskriver sitt arbete med kunskapsbedömningen. Studiens syfte Àr att bidra med ökade kunskaper om lÀrares kunskapsbedömning av yngre elevers lÀrande.

Denna studie Àmnar nÄ kunskap om bakomliggande orsaker till elevers val av studie- respektive yrkesförberedande program pÄ gymnasiet. Studien baseras pÄ intervjuer med Ätta elever frÄn bÄde studie- och yrkesförberedande program. De teoretiska utgÄngspunkter som analysen bygger pÄ Àr Bourdieus begrepp habitus samt Hodkinson & Sparks teori om karriÀrval. Studien visar att det framförallt Àr elevens intresse som styrt gymnasievalet. Vidare kan det urskiljas att familjen haft en viss implicit pÄverkan pÄ eleven, nÀr denne gör sitt gymnasieval.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka den rÄdande diskursen om elevers utveckling hos ett antal lÀrare pÄ en skola samt undersöka i vilka sammanhang begreppet anvÀnds. Tillika ville vi ta reda pÄ vilka grunder elevers utveckling mÀts och bedöms. Den forskningsmetod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativ intervju. Det vi fann var en diskurs dÀr begreppet anvÀnds ?automatiskt? och i förlÀngningen med positiva förtecken.

Syftet med vÄr studie Àr att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frÄgestÀllningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lÀrarna arbetat med förstÄelsen av text och innehÄll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle fÄ svar pÄ vÄrt syfte och vÄra forskningsfrÄgor anvÀnde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade Ättondeklassare i en skola med ett mÄngkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr skolan har styrdokument som pÄvisar att lÀrare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man ocksÄ betydelsen av att fÄ utveckla sitt sprÄk och lÄta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har sÄ mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker mÄnga elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att anvÀnda sitt modersmÄl medans andra menar att det kan stÀrka sjÀlvförtroendet.

VÄrt syfte med detta arbete har varit att undersöka om pedagogen utvecklar elevens kunskapsbearbetning genom att stÀlla öppna frÄgor. VÄr undersökning bygger pÄ en fallstudie vi genomförde i tvÄ klasser i skolÄr 3. För att fÄ resultat, har vi i fallstudien genomfört deltagande observationer samt konstruerat ett test som eleverna fÄtt utföra vid tre tillfÀllen. För att synliggöra elevernas kunskapsbearbetning har vi i den ena gruppen anvÀnt av oss öppna frÄgor utan givna svar, och i den andra gruppen av slutna frÄgor med givna svar. VÄr frÄgestÀllning var: ? Kan pedagoger utveckla elevers kunskapsbearbetning i ett givet Àmne genom att stÀlla öppna frÄgor? Med resultatet frÄn observationerna och elevernas testresultat har vi med hjÀlp av analys och vald litteratur kunnat besvara vÄr frÄgestÀllning; Att pedagoger kan utveckla elevers kunskapsbearbetning genom att stÀlla öppna frÄgor..

BakgrundBedömningsmatrisen anvÀnds i allt större utstrÀckning som ett verktyg i undervisningen. Den Àr inte lÀngre endast ett redskap för lÀrare i deras summativa bedömning utan synliggörs Àven för elever. Matrisen Àmnas förtydliga mÄl och kriterier för att eleven skall veta vad som krÀvsför att nÄ och uppfylla dessa. I samband med att Bfl (bedömning för lÀrande) införts som ett koncept för att höja elevers mÄluppfyllelse i den svenska skolan anvÀnds matrisen som ett verktyg för detta. Kopplingen mellan Bfl och matriser kan anses behöva studeras vidare.SyfteSyftet med denna studie Àr att undersöka effekterna av att anvÀnda bedömningsmatriser i svenskundervisningen samt att försöka besvara följande frÄgestÀllningar: Vilken uppfattning har lÀrarna om bedömningsmatrisens funktion? Hur anvÀnds matrisen? Vad blir resultatet av anvÀndningen?MetodKvalitativa intervjuer har utförts för att undersöka lÀrarnas uppfattningar om bedömningsmatrisernas funktion i svenskundervisningen.