Det övergripande syftet med denna undersökning har varit att ta reda pÄ varför tvÄ pedagoger arbetar med en viss modell vid lÀs- och skrivinlÀrning. Jag har velat ta reda pÄ varför de anvÀnder sig av just den metoden de arbetar med och varför och hur de valt att arbeta med den. TvÄ kvalitativa intervjuer gjordes med pedagoger. Jag har ocksÄ velat ta reda pÄ hur mycket man anvÀnder sig av dator i undervisningen och om man kan se nÄgra för och nackdelar med detta. Jag har Àven genom intervju och genom att tagit del av material undersökt hur en pedagog vidareutvecklat en arbetsmetod och implementerat den som ett nytt arbetssÀtt och hur det kan göras.

Studien grundar sig pÄ vÄr hypotes om att de finns könsspecifika mönster i barns val av musik. I studien anvÀnds bÄde en kvalitativ och kvantitativ metod. Vi har genomfört ett lyssningsexperiment i med 118 elever i F-3 och vi har Àven genomfört fokusintervjuer med 19 elever i Är 1-2. Studien belyser viktiga aspekter av elevers uppfattningar kring musikpreferenser samt hur eleverna upprÀtthÄller könsstereotypa mönster.Syftet med studien Àr dels undersöka om det finns nÄgra könsspecifika mönster i elevers val av musik samt att undersöka om det gÄr att upptÀcka könsstereotypa mönster i elevers musikpreferenser, attityder och uppfattning om musik. Resultaten frÄn studien kommer att diskuteras i relation till tidigare musiksociologisk forskning om genus och musik.VÄra resultat sÀtts i relation till lÀroplaner för det obligatoriska skolvÀsendet och de frivilliga skolformerna Lpo94.

Syftet var att kartlÀgga hur pedagogen kan öka elevernas motivation för Àmnet matematik. KartlÀggningen Àgde rum i Är fyra, sju och nio samt med pedagoger frÄn tre olika skolor i Bodens kommun hösten 2004. Avsikten var att hitta de faktorer som pÄverkar elevers motivation och vad man som pedagog kan göra för att öka motivationen för Àmnet matematik. Vi anvÀnde oss av enkÀtundersökningar för att fÄ en sÄ bred bild av helheten som möjligt. Resultatet av undersökningen tyder pÄ att eleverna Àr beroende av hur man som enskild individ mÄr, omgivningen, bemötande, eget intresse, pedagogens engagemang, individanpassning, lÀromedel och lektionens utformning.

Denna fenomenografiska studie handlar om elevers upplevelser av lÀxa. VÄrt syfte Àr att undersöka hur elever i en klass erfar lÀxa. Resultaten frÄn undersökningen jÀmförs dÀrefter med tidigare forskning. Tidigare forskning pekar pÄ att lÀxa anvÀnds av lÀrare som ansvarstrÀning, bestraffning och ett medel för att uppnÄ uppsatta mÄl i tid. VÄr undersökning visar att elever upplever lÀxa som en trÄkig men viktig uppgift som bestÀms och kontrolleras av lÀraren.I vÄr kvalitativa undersökning har vi anvÀnt en semistrukturerad intervjuform för att ta reda pÄ 15 grundskoleelevers uppfattningar om lÀxa.

Syftet med vÄrt examensarbete var att utforska lÀrare och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrÄn exemplet att uppskatta lÀngd. Fallstudien genomfördes pÄ tre skolor i SkellefteÄ kommun och vi anvÀnde oss av kvalitativa forskningsmetoder dÀr fyra lÀrare deltog i intervjuer och 16 elever deltog i observationer under aktiviteter. Resultatet av studien visade att lÀrares och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrÄn exemplet att uppskatta lÀngd Àr varierande. LÀrarnas egen instÀllning till Àmnet matematik tycks ha betydelse för valet av deras undervisningssÀtt. Samtliga lÀrare framhöll att praktisk matematik Àr viktigt.

Syftet med arbetet var att beskriva elevers intresse för matematik vid anvÀndning av laborativa övningar i matematikundervisningen. Varför vi har valt att undersöka detta beror pÄ att undervisningen i matematik oftast Àr lÀromedelsstyrd utan variation i arbetssÀtt och arbetsformer. Vi tror att eleverna saknar stimulans vilket leder till ett bristande intresse för Àmnet matematik. Undersökning gjordes i tvÄ olika klasser i LuleÄ kommun och i Kalix kommun, Är fem ?sex och Är fyra.

Studiens övergripande syfte Àr att jÀmföra och analysera elevers uppfattningar av tvÄ arbetsÀtt i matematikundervisningen. ArbetsÀtten Àr: enskilt rÀknande i lÀrobok och problemlösning i grupp. Detta undersöks med hjÀlp av intervjuer av tio elever i skolÄr 5. Elevernas uppfattningar av arbetsÀtten analyseras utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv kompletterat med forskning om elevers uppfattningar av matematik. I resultatet framgÄ att mÄnga av eleverna har en uppfattning om matematik som rÀkning, göra mÄnga tal och att det Àr viktigt att det blir rÀtt, vilket överensstÀmmer med tidigare forskning.

Undersökningen syftar till att ta reda pÄ elevers, i skolÄr 4, instÀllning och uppfattning om det lÀrande som sker vid utomhusundervisning i förhÄllande till klassrumsundervisning. Det Àr en kvalitativ studie med intervjuer och observation som metod. Resultaten visar att eleverna uppskattar utomhusundervisningen, men anser generellt att de lÀr i klassrumsmiljö snarare Àn nÀr de Àr utomhus. Samtidigt sÀger eleverna att de lÀr nÀr nÄgot Àr roligt, intressant eller vÀcker deras nyfikenhet. Eleverna ser snarare utomhusundervisningen som en kÀlla till hÀlsa och rörelse samt möjlighet till fri lek, Àn som lÀrandetillfÀlle..

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida det finns nÄgra förÀndringar i elevers sprÄkbruk och hur nÄgra lÀrare ser pÄ detta. De frÄgestÀllningar studien baseras pÄ Àr: Hur ser gymnasielÀrare i svenska pÄ elevers sprÄkbruk i och utanför skolan? Finns det nÄgon förÀndring i elevers sprÄkbruk idag jÀmfört med tidigare? och Vad kan denna förÀndring i sÄ fall bero pÄ? Teoretiskt utgÄr studien frÄn forskning kring sprÄkets förÀndring i det moderna svenska samhÀllet och hur vi med sprÄkets hjÀlp kommunicerar pÄ olika sÀtt. Vidare utgÄr studien frÄn forskning kring ungdomars sprÄkbruk och sprÄkutveckling frÀmst utanför men Àven i skolan. Den undersökningsmetod som anvÀnds i denna uppsats Àr av kvalitativ art och bestÄr av separata semi-strukturella intervjuer med svensklÀrare pÄ gymnasiet.

I denna studie beskriver sex gymnasieelever sina erfarenheter av och uppfattningar om matematikundervisningen i grundskolan i relation till deras matematiksvÄrigheter. Studien Àr kvalitativ med fenomenologisk hermeneutisk metodansats eftersom den undersöker subjektiva upplevelser och hur eleverna tolkar dessa för att skapa en förstÄelse av sin situation. Metodvalet föll pÄ semistrukturerade intervjuer för att det gav eleverna möjligheten att uttrycka sina upplevelser mer fritt.Ur litteraturstudien och resultatet framkommer en tydlig bild av att elevers uppfattningar och affektiva reaktioner kan bli en begrÀnsningsfaktor för matematikinlÀrningen. Efter att ha misslyckats med matematiken under flera Är skildrar alla eleverna i denna studie en uppgivenhet som ledde till en negativ sjÀlvuppfattning om den akademiska förmÄgan och affektiva reaktioner som matematikÄngest och ett undvikande beteende. Kontexten inom vilket lÀrandet sker har stor betydelse för inlÀrningen och omgivningen bidrar till elevers uppfattningar och reaktioner.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ lÀrarnas uppfattning om sin undervisning, samt om undervisningen bedrivs med hÀnsyn till elevers inlÀrningsstilar. I mitt arbete har jag anvÀnt kvalitativa intervjuer som ger djupa beskrivningar av den intervjuandes vÀrld. Intervjuerna bestÄr av tvÄ huvudfrÄgor, som beroende pÄ svar, skulle leda till eventuella följdfrÄgor, valda i förskott för att tÀcka alla omrÄden som jag hade intresse för. Resultatet pekar pÄ alla lÀrare bedriver undervisningen med hÀnsyn till elevers inlÀrningsstilar, men de gör inte detta utifrÄn inhÀmtat kunskap om teorier om inlÀrningsstilar, utan utifrÄn erfarenhet, kÀnsla och intuition..

Föreliggande studie har behandlat elevers framtidsvisioner i ett segregerat Malmö. Syftet med undersökningen har varit att studera samband mellan elevers sociala bakgrund och deras framtidsvisioner avseende karriÀrplaner, samt vilka personer som de ansÄg vara av betydelse i samband med studieval. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av en kvantitativ metod, dÀr elever frÄn skolor i olika omrÄden, med olika sociala bakgrunder ingÄtt. De teoretiska ansatser vi anvÀnt oss av Àr Pierre Bourdieus teori dÀr begrepp som kapital och habitus varit anvÀndbara i utformningen av analys, samt Ziehes teori om kulturell fristÀllning. Av undersökningen har framgÄtt att eleverna frÄn den skola med högre socioekonomisk bakgrund, i större utstrÀckning tenderar att vilja vÀlja högskolestudier samt att denna grupp oftare ser sina förÀldrar som förebilder. Det har Àven framkommit att samma undersökningsgrupp var mer osÀkra pÄ framtida karriÀrplaner och att eleverna i större utstrÀckning sÄg sina förÀldrar som mer betydelsefulla i val av karriÀrplaner..

Syftet med detta arbete var att undersöka om elever har en negativ attityd till lÀsning av skönlitteratur och vilka vÀrden de ser i lÀsning. VÄr studie bygger pÄ en kvalitativ undersökning dÀr resultatet baseras pÄ intervjuer som genomfördes med Ätta elever i Ärskurs sju i en skola i Göteborg. Resultatet visade pÄ att elever har en i huvudsak positiv attityd till att lÀsa skönlitteratur. De ger uttryck för att lÀsning Àr vÀrdefullt pÄ mÄnga sÀtt. Trots detta lÀser de flesta förhÄllandevis lite och nÄgra inte alls..

Syftet med denna magisteruppsats Àr att undersöka elevers uppfattningar och upplevelser av bedömningsmatriser i svenska. Uppsatsen Àr ett led i ett skolutvecklingsprojekt om kunskapssyn, bedömning och IUP, Individuell utvecklingsplan, pÄ FÀladsgÄrden, en 6-9-skola, i Lund . Med undersökningen vill jag fÄ fördjupad förstÄelse för hur eleverna uppfattar och anvÀnder matriser och vad de anser sig behöva för att uppfatta lÀrarresponsen som god. Elva kvalitativa intervjuer med elever i skolÄr sju och nio genomfördes under december 2008 och januari 2009. Det Àr dessa elevers uppfattningar som tillsammans med litteratur i Àmnet ligger till grund för arbetet. Resultatet av undersökningen visar att elevernas uppfattningar om bedömningsmatrisen i grunden Àr positiva, men att de efterfrÄgar kompletterande kommentarer till den.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrare och elevers uppfattningar om vikten och anvÀndandet av engelska som arbetssprÄk i engelskundervisningen. Uppsatsen inleds med en teoridel, dÀr bland annat den sociokulturella teorin presenteras och kopplas till studien. Det inledande bakgrundkapitlet följs av en beskrivning engelskundervisningens utveckling i Sverige fram till idag. Studiens undersökning omfattar fyra observationstillfÀllen i en klass i Ärskurs 9 och lika mÄnga kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare. För att fÄ reda pÄ elevers Äsikter har en kvantitativ enkÀtundersökning utförts med 83 elever i Ärskurs 9.