Syftet med denna undersökning var att göra en beskrivning av elevers uppfattningar om sina lÀrstilar, inom de utvalda preferensomrÄdena ljus, ljud, möblering, rörelsebehov, olika sinnen samt om eleverna var analytiska eller globala inlÀrare. Vi utgick frÄn en stilenkÀt om lÀrstilar, som vi omarbetade till att bli en kvalitativ intervju. VÄr studie genomfördes i Är ett pÄ en grundskola i Kalix kommun. Vi kom fram till att eleverna har olika uppfattningar om hur de lÀr sig pÄ bÀsta sÀtt och att de kanske inte alltid Àr medvetna om hur denna process gÄr till, det vill sÀga att deras metakognitiva medvetenhet inte Àr fÀrdigutvecklad. .

Syftet med vÄr studie var att ge en förstÄelse för hur lÀrare inom vuxenutbildningen anvÀnder formativ bedömning för att frÀmja elevers lÀrande. I vÄr studie av litteratur i Àmnet sÄg vi att formativ bedömning har stor betydelse för elevers kunskapsutveckling och att det finns mÄnga sÀtt att arbeta med bedömning med formativt syfte. Litteraturen visade vidare att de aktuella styrdokumenten har frÀmjat utvecklingen mot ett individbaserat lÀrande och att bedömning Àr en viktig bestÄndsdel i elevernas lÀrande. Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes vid en kommunal vuxenutbildning med tvÄ lÀrare vid varje intervjutillfÀlle. Samtliga informanter undervisar i kurser pÄ gymnasial nivÄ.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie dÀr syftet har varit att se hur Ipaden inkluderas i undervisningen och hur den eventuellt pÄverkar elevernas tidiga lÀs- och skrivutveckling. Resultatet har tagits fram genom observationsstudier och intervjuer pÄ en lÄgstadieskola i Mellansverige dÀr Ipads anvÀnds i undervisningen.Resultatet har visat att Ipaden fungerar som en stor motivationskÀlla hos eleverna för vidare kunskapsutveckling. Det visade ocksÄ att eleverna blev vÀldigt engagerade i skolarbetet och visade pÄ stora kunskaper och i redan tidig Älder en vÀlutvecklad problemlösningsförmÄga bÄde enskilt och i grupp.Det resultat jag fÄtt fram har Àven visat att lÀrarens roll i klassrummet underlÀttas dÄ stora delar av arbetet individualiseras automatiskt för dess anvÀndare genom applikationen som utformar övningarna efter anvÀndarens kunskapsnivÄ. .

I denna uppsats undersöktes elevers förstÄelse för likhetstecknets olika funktioner. SkÀlet till att undersökningen gjordes var att det förelÄg en misstanke om att elever inte har tillrÀckligt god förstÄelse för likhetstecknets strukturella sÄvÀl som dess operationella funktioner. I undersökningen anvÀndes kvalitativa intervjuer och enkÀter och undersökningsgruppen bestod av 79 elever som genomförde enkÀten och elva elever som blev intervjuade frÄn skolÄr nio. Resultatet visade att majoriteten av eleverna har bristande förstÄelse för de olika roller likhetstecknet har och hur man anvÀnder dem. Likhetstecknet uppfattades av eleverna som en symbol vars uppgift var att visa ett svar..

Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika uppfattningar pedagoger har vad gÀller hur utomhuspedagogiken pÄverkar elevers beteende. Den viktigaste slutsatsen jag drar av studien Àr att pedagogerna uppfattar att det hÀnder nÄgot i elevernas beteende nÀr de passerar tröskeln in och ut. Utomhus fÄr elevernas egen fantasi och kreativitet anvÀndas och dÀrmed blir beteendet hos eleverna förÀndrat och uppfattas av pedagogerna som tillÄtande och konstruktivt. Vid tröskeln ut dÀmpas och i vissa fall försvinner den etikett som en del elever har i inomhusmiljön. .

Vi har i denna uppsats studerat elevförestÀllningar i ellÀra och laborationens betydelse för lÀrandet i grundskolans senare del. Forskning av elevers förestÀllningar i ellÀra har visat att elevers förstÄelse kring den elektriska kretsen Àr begrÀnsad, och att en laborativ metod kan vara fördelaktig att anvÀnda dÄ man vill öka elevers förstÄelse kring fysikaliska fenomen. Denna uppsats bygger bÄde pÄ litteraturstudie samt genomförd undersökning, vilken bestod dels av en enkÀtundersökning och dels av intervjuer. UtifrÄn dessa utformades en laboration följt av en ytterliggare enkÀtundersökning för att kartlÀgga laborationens inverkan pÄ elevernas kunskaper i ellÀra. Undersökningen visade att eleverna har begrÀnsade kunskaper om ström och slutna kretsar. Resultatet visade ocksÄ att det inte fanns nÄgon generell skillnad mellan Ärskurs sju och nio.

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ om det finns kunskap om lÀrstilar bland lÀrare och elever pÄ gymnasiets omvÄrdnadsprogram. Vidare har arbetet fokuserat pÄ hur undervisningen ser ut i medicinsk grundkurs och hur den kan utvecklas för att anpassas till elevers olika sÀtt att lÀra in. Uppsatsen anknyter till tidigare pedagogisk forskning och teori dÀr nyckelorden Àr lÀrande, lÀrstilar och undervisning.Studiens empiri bestÄr av en lÀrstilsanalys som genomförts i tvÄ klasser samt intervjuer av vÄrdlÀrare och elever, dÀr lÀrarna har undervisat nÄgon av eleverna i medicinsk grundkurs. Arbetet begrÀnsas till att omfatta Richard Bandlers och John Grinders lÀrstilar samt de faktorer som enligt Gardner pÄverkar elevernas inlÀrning.Studien visar att det finns kunskap om de olika lÀrstilarna, sÄvÀl bland lÀrare som elever och att undervisningen i medicinsk grundkurs Àr flexibel. Avslutningsvis hÀvdar uppsatsen att undervisningen kan utvecklas genom att pedagoger bl.a.

Skollagens framskrivna disciplinÀra ÄtgÀrder Àr tÀnkta att vara en hjÀlp för skolan i arbetet med att garantera elever studiero. Men dÄ forskning pekar pÄ att elevers störande beteende Àr relaterat till lÄga prestationer i skolan, föreligger risken att disciplinÀra ÄtgÀrder sÀtts in istÀllet för att eleven erbjuds stödÄtgÀrder. Syftet med studien Àr mot bakgrund av detta dilemma att undersöka och beskriva hur lÀrare och rektorer förklarar och arbetar med elevers störande beteende.Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer av fem lÀrare och tre rektorer pÄ sammanlagt fyra 7-9 skolor. Resultatet av studien visar att lÀrarnas och rektorernas förklaringar av orsaker till elevers störande beteende i hög grad relateras till skolan eller till gruppen. Detta interaktionsperspektiv tolkar författaren som att lÀrare och rektorer menar att det finns möjligheter för skolan att förebygga och hantera elevers störande beteende, ett arbete som studien ocksÄ visar sker.

Studiens syfte Àr att undersöka om elevers sÀtt att vÀrdera och resonera kring skolregler skiljer sig Ät beroende pÄ regelkategori. Vi stÀller mot bakgrund av domÀnteorin och tidigare forskning hypoteser som vi prövar med hjÀlp av en enkÀtstudie. VÄr enkÀtstudie omfattar 202 deltagare i Ätta klasser i Är 4 ? 6 i en mellanstor svensk stad. EnkÀten bestod av bÄde öppna och slutna frÄgor.

Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv ta reda pÄ vilken undervisningsform elever föredrar i idrott och hÀlsa och om elevers val pÄverkas av deras nuvarande undervisningsform. Vi synliggör inledningsvis ett problem dÄ vi anser att dagens idrott och hÀlsa kan vara alltför inriktad pÄ prestation och tÀvling, vilket kan missgynna flickor pÄ mÄnga olika sÀtt. Datainsamlingen gjordes i form av en kvalitativ enkÀtstudie pÄ totalt 588 elever frÄn fem olika högstadieskolor i SkÄne. Tre av dessa var skolor med samundervisning, en skola med sÀrundervisning och en skola med en kombination av sam- och sÀrundervisning. Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrÄn bakgrund och teori.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och hur elever pÄverkas av deras lÀrares historiesyn och historiemedvetande. Jag intervjuat fyra lÀrare och fyra av varje lÀrares elever. Min undersökning visar att eleverna har ett historiemedvetande och historiesyn. Det var intressant att prata med elever och lÀrare och jag har lÀrt mig en hel del om elevers mottagande av historieförmedlingen och lÀrarnas vision om att förmedla historia. Undersökningen visar att eleverna inte bara pÄverkas av sina lÀrare.

Vi vill genom den genomförda undersökningen fÄ en bild av hur elever ser pÄ muntlighet, dels den som förekommer pÄ lektionstid, dels den som förekommer pÄ fritid. Som blivande lÀrare vill vi öka vÄr medvetenhet kring elevers syn pÄ talets funktion och pÄ eleverna som talare. Metoderna vi valt Àr en inledande enkÀtundersökning dÀr 26 elever frÄn en Ärskurs tre pÄ gymnasiet medverkade samt uppföljande fördjupad undersökning i form av fyra kvalitativa intervjuer. Vi kom fram till att eleverna, generellt sett, hade liknande uppfattning om talets funktion som nÄgot vÀldigt betydelsefullt. Vi kom ocksÄ, trots elevernas positiva instÀllning till talets funktion, fram till att inte alla ville tala i klassrummet.

Denna studie unders?kte effekten av en l?rarledd intervention om sj?lvreglerat l?rande (SRL) och metakognitiva f?rdigheter p? gymnasieelevers digitala fokus och distraktion. Med bakgrund i den ?kande anv?ndningen av digitala enheter i klassrummet, utforskades hur elever beskrev sin fokusf?rm?ga, vilka strategier de anv?nde och hur interventionen p?verkade deras l?rande och koncentration. Studien baserades p? Zimmermans SRL-modell och samlade in kvantitativ data (testresultat, skrivbeteende, fokusbortfall via Exam.net) samt kvalitativa data (elevanteckningar, sj?lvskattningar, fritextsvar).

Följande uppsats behandlar klassrummet som en arena för elevers lÀrande. I uppsatsen presenteras begreppet hÄllbar lÀrandemiljö som innebÀr ett klassrumsklimat dÀr lÀrare arbetar med ett lÀngre tidsperspektiv i Ätanke, alltsÄ hur ett gott klassrumsklimat kan upprÀtthÄllas över lÄng tid. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet, med mÀnniskors individuella bakgrunder i Ätanke. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad en lÀrare kan göra för att skapa en hÄllbar lÀrandemiljö, samt hur olika lÀrare ser pÄ elevers beteende i klassrummet. Uppsatsen Àr en systematisk litteraturstudie och resultatet Àr hÀmtat frÄn tvÄ vetenskapliga databaser.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mÀtningen dÀr svenska elevers resultat i lÀsförstÄelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekrÀftade tidigare Ärs sjunkande resultat. Enligt Skolverket Àr det frÀmst de lÄgpresterande elevernas resultat som har försÀmrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en vÀg att stÀrka elevers lÀsförstÄelse. Vid en genomgÄng av lÀsforskning synliggörs att det finns fÄ studier med fokus pÄ Àldre elevers lÀsning samt att elevers röster sÀllan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie Àr att med hjÀlp av elevers resonemang bidra med ytterligare förstÄelse av högstadiets litteratursamtal, sÄvÀl elevledda samtal i mindre grupper som lÀrarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i Ärskurs nio om hur de ser pÄ skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv instÀllning till litteratursamtal.