Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt beskrivningar frÄn relevant litteratur om holistisk syn pÄ lÀrande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssÀtt och vikten av meningsfulla sammanhang stÀmmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen, bÄde som lÀrare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete bestÄr av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna anvÀnder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns lÀs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga lÀromedel och skolans traditioner. LÀrarnas arbete prÀglas oftast av en formaliserad och fÀrdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, lÀsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att kartlÀgga vilka insatser som formuleras i ÄtgÀrdsprogram för elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter samt hur dessa kan förstÄs. Vidare Àr syftet att undersöka hur ett antal lÀrares diskuterar kring ÄtgÀrder avsedda att stimulera lÀs- och skrivutveckling.Teori och metod:Studiens teoretiska utgÄngspunkt och kunskapsansats Àr det sociokulturella perspektivet. Centralt i detta perspektiv Àr att man intresserar sig för hur individer och grupper tillÀgnar sig och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser, och fokus Àr pÄ samspelet mellan individ och kollektiv. Studien har ocksÄ inslag av diskursanalys. SprÄket Àr centralt, dÄ det inte enbart Äterger utan Àven formar verkligheten.

Syftet med studien var att undersöka elevers uppfattning kring subtraktion och varför de uppfattar subtraktion som svÄrt. Detta utifrÄn vÄr egen erfarenhet att elever uppfattar subtraktion svÄrt vilket vi ocksÄ fann stöd för i litteraturen. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs tvÄ och fyra dÀr samma matematiska uppgifter gavs, bÄde muntligt i en kontext och skriftligt med symboler.Resultatet bekrÀftade vÄr uppfattning att elever tycker att subtraktion Àr svÄrt. Det visade ocksÄ tydligt att de muntliga uppgifterna var betydligt enklare för eleverna att lösa Àn de skriftliga. Baserat pÄ resultatet i denna studie och med stöd i litteraturen pÄstÄr vi att för en framgÄngsrik subtraktionsinlÀrning bör undervisningen utgÄ frÄn elevers verklighet och tidigare erfarenhet och gÄ hand i hand med additionsinlÀrning.

Denna studie syftar till att belysa och analysera hur sex lÀrare i tvÄ skolor arbetar med de nyanlÀnda elevernas sprÄk- och kunskapsutveckling i förberedelseklasser. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att försöka fÄ fram lÀrarnas egna uppfattningar och hur de resonerar deras agerande och tolkningar över deras arbete nÀr det gÀller nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Resultatet visar att lÀrarna pÄ bÄda skolorna anser att nyanlÀnda elever bör börja sin skolgÄng i en förberedelseklass för att underlÀtta inlÀrningen av svenska sprÄket, samt anvÀnder lÀrarna samma arbetssÀtt för att frÀmja nyanlÀnda elevers sprÄk- och kunskapsutveckling. Vi kom fram till att lÀrarnas mÄlsÀttning Àr att nyanlÀnda elever ska lÀra sig grunderna i svenska sprÄket och att stÀrka elevernas tidigare kunskaper, för att kunna gÄ vidare till en ordinarieklass och fÄ en naturlig skolgÄng.

Syftet med föreliggande examensarbete var att, genom att kombinera skrivande med litteratur, undersöka om det Àr möjligt att pÄverka elevernas skrivglÀdje i positiv riktning. De klasser som deltog i utvecklingsarbetet var tre klasser inom gymnasieskolan i PiteÄ. En klass lÀste Svenska A och tvÄ klasser lÀste Svenska B. VÄra mÀtmetoder bestod av tvÄ enkÀter, intervjuer och observationer under klassrumsarbetet. Vi inledde det praktiska arbetet med en enkel diktövning för att skapa ett avspÀnt arbetsklimat.

Syftet med examensarbetet har varit att ta reda pÄ vad lÀsförstÄelse innebÀr enligt pedagogerna och hur de arbetar med att utveckla elevers lÀsförstÄelse i skolan. Min avsikt har ocksÄ varit att ta reda pÄ hur pedagogen utmanar den enskilda eleven i sin förstÄelseprocess. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med sex stycken pedagoger frÄn Ärskurs tre till Ärskurs sju. Jag har valt att anvÀnda mig av Lev S Vygotskijs sociokulturella perspektiv, funktionaliserad och formaliserad undervisning och det relationella och punktuella perspektivet samt tidigare forskning för att tolka och analysera resultatet frÄn samtalsintervjuerna. Slutsatsen i min studie Àr att för de intervjuade pedagogerna sÄ innebÀr elevers lÀsförstÄelse att eleven skall kunna lÀsa mellan raderna och det Àr viktigt att utveckla ett stort ordförrÄd.

Studiens syfte Ă€r att undersöka sambandet mellan lĂ€sning av skönlitteratur och lĂ€sfĂ€rdighet, och om undervisningsmetoden har nĂ„gon betydelse för lĂ€sförstĂ„elsen hos elever. Studien visar hur ett projekt i skönlitteratur har pĂ„verkat elevers lĂ€sförstĂ„else, betyg i svenska och om det leder till bĂ€ttre lĂ€sförstĂ„else. Även elevers instĂ€llning till sin egen lĂ€sförstĂ„else, sitt betyg och om de anser att lĂ€sning Ă€r viktig undersöks. Informanternas syn pĂ„ eleverna och projektet undersöks ocksĂ„.Skolverkets uppmĂ€rksammade studie NU-03 Ă€r en undersökning om elevers lĂ€sförstĂ„else i skolĂ„r 9. Denna visade att lĂ€sförstĂ„elsen hade sjunkit, framför allt hos pojkar.

Studiens övergripande syfte var att utifrÄn ett lÀrarperspektiv undersöka vilka förutsÀttningar det finns för att undervisa nyanlÀnda elever i ordinarie klass. LÀrares erfarenheter kan ge en uppfattning i hur utbildningen av nyanlÀnda elever kan vara organiserad i den svenska skolan, och vilka förutsÀttningar det finns för att bedriva undervisningen med hÀnsyn till dessa elevers förkunskaper och bakgrund. FrÄgestÀllningarna undersökte om lÀrarna anser att resurser för att undervisa nyanlÀnda Àr tillrÀckliga, hur lÀrare upplever nyanlÀnda elevers förutsÀttningar för en framgÄngsrik skolgÄng och om lÀrarna anser att de har tillrÀcklig kompetens för att undervisa nyanlÀnda elever i ordinarie klass. Studien har genomförts pÄ en skola i en mellanstor svensk kommun, med lÀrare som undervisar i Ärskurs 4-9. En kvantitativ enkÀt, med en kvalitativ ansats dÀr nÄgra frÄgor gav utrymme för egenformulerade svar och semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare och elever uppfattar utvecklandet av relationer sinsemellan, samt hur dessa relationer vÀrderas utifrÄn ett lÀrandeperspektiv.För att undersöka detta genomfördes sammanlagt tolv intervjuer med sex elever och sex lÀrare. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ ansats eftersom avsikten var att skapa en djupare förstÄelse för lÀrares och elevers stÀllningstaganden.I det resultat som uppdagades framgick det att det rÄder skilda meningar gÀllande synen pÄ hur dessa relationer bör utformas samt hur de vÀrderas sinsemellan lÀrarna. Eleverna Ä andra sidan uppvisade en mer entydig bild av hur relationens art bör vara utformad för att gynna deras möjligheter till lÀrande, dÀr det i huvudsak var personlighet och lÀttsamhet som ansÄgs vara önskvÀrt bland sina lÀrare.Sammantaget framhöll dock samtliga lÀrare och elever vikten av relationsutveckling sinsemellan, sÄvÀl för att gynna elevers skolgÄng i stort, sÄvÀl elevers möjligheter till lÀrande. Majoriteten av lÀrarna uppgav att de gÀrna skulle vilja arbeta mer med att utveckla relationer till sina elever men att möjlighet till detta inte finns dÄ deras tid inte rÀcker till. Eleverna uppger att relationsutvecklingen i stor utstrÀckning bör genomföras utanför klassrumssituationerna, vilket Àven anammas av flera lÀrare; detta upplevdes dock vara problematiskt pÄ grund av ovan nÀmnda tidsbrist.Avslutningsvis bör det pÄpekas att relationer sinsemellan lÀrare och elever, med utgÄngspunkt i sÄvÀl tidigare forskning som lÀrares utsagor, kan fÄ sÄvÀl positiva som negativa konsekvenser för elevers möjligheter till lÀrande beroende pÄ relationens art.

Syftet med föreliggande arbete Àr att undersöka pedagogers syn pÄ olikheter, möjligheter och svÄrigheter att möta olikheter och hur de ser pÄ sin kompetens i förhÄllande till att möta elevers olikheter. I arbetet ges lÀsaren en tillbakablick över hur man sett pÄ olikheter och inkludering ur ett historiskt perspektiv och hur man ser pÄ det i dag. Vidare presenteras en genomgÄng av hur man kan arbeta för att möta olikheter, en beskrivning av lÀrarkompetens i generella drag samt kompetens att möta olikheter. Teoriavsnittet fokuserar i huvudsak pÄ ett relationellt perspektiv. Metoden för insamling av data Àr halvstrukturerade intervjuer med pedagoger i olika kommuner som arbetar med elever i olika Äldrar.

Detta examensarbete syftar att undersöka vad det Àr som gör att eleverna kÀnner sig motiverade eller omotiverade och vilka faktorer som pÄverkar deras skolmotivation inom SO-Àmnena i grundskolans senare Är. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om motivation. För att uppnÄ studiens syfte har jag genomfört semistruktuerade kvalitativa intervjuer i en fokusgrupp av sex elever i Ärskurs 7-9. IntervjufrÄgorna grundas pÄ studiens frÄgestÀllning: Vilka faktorer pÄverkar elevers skolmotivation inom SO-Àmnena i grundskolans senare Är? Svaret pÄ frÄgestÀllning har sökts dels i litteratur dels i intervjuer med elever.

VÄr studie handlar om hur pedagoger upptÀcker och arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Syftet med studien Àr att undersöka hur nÄgra utvalda pedagoger ser pÄ och arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning samt hur de arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i Ärskurs 1-3. Vi har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ metod, och valt att göra intervjuer med nÄgra utvalda pedagoger. Intervjupersonerna anser att om elevernas lÀs- och skrivsvÄrigheter upptÀcks i tidig Älder kan svÄrigheterna motverkas. De betonar vikten av att göra undervisningen lustfylld och att de utgÄr ifrÄn elevernas livserfarenheter. Intervjupersonerna nÀmner att en sjÀlvsÀker elev med starkt sjÀlvförtroende kan pÄverka sin lÀs- och skrivutveckling i positiv riktning.

Jag har undersökt bilders pÄverkan pÄ flersprÄkiga elevers sprÄkutveckling. Jag har lagt fokus pÄ elever som precis har kommit till Sverige. Jag har undersökt hur och vilka tekniker bildpedagoger tar till hjÀlp för att hjÀlpa nyanlÀnda flersprÄkiga elever att kommunicera. Genom att jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra bildpedagoger som har olika arbetserfarenheter och har arbetat som pedagoger i flertal Är. Förutom de kvalitativa intervjuerna har jag sökt inom relevant teori för just denna studie. Mitt resultat visar att bild i olika former kan anvÀndas flitigt pÄ skolorna och att den frÀmjar flersprÄkiga elevers sprÄkutveckling.

Syftet med arbetet var att undersöka hur vÀl höglÀsning, individuell lÀsning och boksamtal kunde stimulera elevers lÀslust. Vi ville Àven ta reda pÄ pedagogers eget förhÄllningssÀtt till litteratur och om de trodde att det pÄverkade elevers lust att lÀsa. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring lÀsning och pÄverkande faktorer. Den kvalitativa undersökningen genomfördes under fem veckor i tvÄ klasser i Är 2, dÀr sex slumpmÀssigt utvalda elever samt pedagoger intervjuades. Vid observationerna deltog Àven övriga elever i Är 2.

Ett av uppdragen som svensklÀrare har Àr att stimulera elevers intresse för att skriva. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för elevers motivation till skrivande i svenskÀmnet. Hur beskriver elever sin motivation till skrivande, och vilka faktorer anser de ökar, respektive minskar deras motivation till skrivande i svenskÀmnet? Undersökningen baseras pÄ intervjuer av fem elever i Ärskurs nio. Studien bygger pÄ induktiva ansatser dÀr resultatet diskuteras i förhÄllande till teoretiska perspektiv pÄ motivation och skrivundervisning.Flera av eleverna i studien beskriver ett stort intresse för skrivande.