Uppsatsens syfte var att genom enkÀtundersökning kombinerat med litteraturstudium kontrollera om elevers uppfattning om islam Àven bidrog till deras instÀllning om lÀromedel, religionsundervisning och samhÀllsbild. Undersökningen försökte ocksÄ se de medvetna och omedvetna faktorerna som kunde ligga till grund för elevernas tyckande.Undersökningen gjordes pÄ gymnasieelever frÄn tre olika program dÀr samtliga lÀste religionskunskap kurs 1 samt avslutat momentet islam..

Detta examensarbete har som syfte att undersöka huruvida elevers fÀrdighetsutveckling i matematik, aktiva deltagande och koncentrationsförmÄga pÄverkas av olika gruppstorlekar dÄ undervisningen Àr förlagd utomhus. Vi har försökt besvara detta med hjÀlp av forskningsdesignen undervisningsförsök, dÀr vi har anvÀnt diagnoser, observationer och strukturerade intervjuer med elever. Resultaten av undersökning visar att gruppstorleken Àr av betydelse för eleverna i vÄr undersökning. Vi har undersökt starkare och svagare elever och resultatet visar pÄ att dessa tvÄ grupper gynnas olika beroende pÄ gruppstorlek. Vidare pÄvisar vÄrt resultat att elevernas egna upplevelser av att arbeta i olika gruppstorlekar skiljer sig mellan elevkategorierna.

Bakgrund: InternetanvÀndandet erbjuder en arena för social interaktion men kan innebÀra en risk att bli utsatt för nÀtmobbning. Flera barn och ungdomar beskriver negativa emotionella och psykiska effekter till följd av nÀtmobbning. I skolsköterskans yrkesansvar ingÄr att arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande samt att verka för en god fysisk, psykisk och social skolmiljö. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hur nÀtmobbning pÄverkar elevers hÀlsa i mellan- och högstadiet. Metod: Data insamlades genom kvalitativa intervjuer med sju skolsköterskor.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattar skolgÄrdens möjligheter för lÀrande i matematik. Arbetet syftar ocksÄ till att undersöka hur det gÄr att anvÀnda elevers naturliga lek pÄ skolgÄrden för lÀrande i matematik. Fyra lÀrare har intervjuats om skolgÄrdens möjligheter för lÀrande i matematik. Elevers naturliga lekar pÄ skolgÄrden har observerats, och studerats utifrÄn lekarnasmatematiska innehÄll inom omrÄdet geometri. PÄ basis av de fyra lÀrarintervjuerna, och skolgÄrdsobservationerna, planerades och genomfördes en utomhuslektion i matematik.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka vilka redovisningsformer som Àr mest förekommande i litteraturundervisningen i gymnasieskolans svenskÀmne och varför vissa redovisningsformer Àr mer förekommande Àn andra. Mer specifikt undersöks elevers attityder till kreativa redovisningsformer samt elevers lÀsintresse. Genom en enkÀtstudie undersöks behovet av att arbeta kreativt i svenskÀmnet och Àven belysa pÄ vilket sÀtt kreativiteten skulle kunna bidra till att öka elevers lust att lÀsa och lÀra. Uppsatsen undersöker ocksÄ nÄgra lÀrares förhÄllningssÀtt till skönlitterÀr lÀsning i skolan samt deras attityder till anvÀndandet av kreativa redovisningsformer i litteraturundervisningen.EnkÀtundersökningen baseras pÄ totalt 78 insamlade enkÀter och resultatet visar att den mest förekommande redovisningsformen Àr bokrecensionen, detta framhÄller sÄvÀl elev- som lÀrarresultaten. Bokrecensionens framtrÀdande plats i svenskÀmnets litteraturundervisning kan bero pÄ det faktum att skolan Àr inriktad pÄ uppgiftslösning och att en bokrecension, eller annan skriftlig analys, ger lÀrare ett enkelt underlag för bedömning. Den del i uppsatsen som behandlat huruvida kreativitet i svenskÀmnet möjligtvis skulle kunna gynna elevers lÀslust och lÀsvanor har varit mer problematisk att besvara och jag har istÀllet fÄtt luta mig mot den tidigare forskning som visar att kombination av teoretisk och praktisk undervisning frÀmjar inlÀrningen hos eleverna. Den hÀr uppsatsen har visat att det finns ett behov av att arbeta kreativt Àven i svenskÀmnet och jag vill framhÀva vikten av att arbeta varierat för att fÄnga in samtliga elevers intressen. Resultatet av min studie visar faktiskt att kreativa redovisningsformer inte intresserar alla vilket bör lyftas fram.

Som specialpedagoger kommer vi med stor sannolikhet att möta elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. En viktig förutsÀttning för att kunna minska andelen elever som misslyckas i sin lÀs- och skrivinlÀrning Àr att vi fÄr kunskap om vad som kÀnnetecknar god lÀs- och skrivutveckling. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva och analysera förutsÀttningar och miljöer för god lÀs- och skrivpedagogik för skolelever i de yngre Äldrarna som inte har "knÀckt lÀskoden". Sammanfattningsvis pekar resultaten pÄ av vÄr undersökning pÄ att lÀrarens kompetens Àr av stor betydelse i den bemÀrkelsen att denne kan behÀrska flera olika metoder. Detta för att kunna individualisera undervisningen utifrÄn barnens behov.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för elevers motivation till skolarbete kontra sin specialidrott. Vidare Àr syftet att undersöka om elevers grupptillhörighet pÄverkar motivationen och deras arbetsinsats för skolarbetet. Denna studie redogör för forskning om elevers förhÄllningssÀtt till lÀrande och vikten av meningsfulla möten i skolan och dess betydelse för motivationen. Vidare lyfts forskning om pojkars förhÄllningssÀtt till skolan samt kamrateffekter nÀr det gÀller motivation och prestation i skolan. Detta jÀmförs sedan mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet.

Det övergripande syftet i denna studie Àr att belysa elevers erfarenheter av IKT-anvÀndningen (Informations- och kommunikationsteknik) i matematikundervisningen. Arbetet bestÄr av tvÄ delar, en litteraturstudie och en fallstudie. I litteraturstudien presenteras faktorer för datorprogram inom matematikundervisningen samt olika klassificeringar av matematikdidaktisk programvara. Fallstudien genomfördes i Äk 1 pÄ gymnasiets naturvetenskapliga program. Syftet var att undersöka elevers erfarenheter av datorstöd i matematikundervisningen och elevers anvÀndning av webb-baserade diagnostisk programvara.

Syftet med detta arbete var att studera huruvida elevers lÀsintresse kan stimuleras genom nÀrlÀsning och boksamtal. God lÀsförmÄga och lÀsförstÄelse Àr en förutsÀttning för inlÀrning, vilket inte minst betonas i vÄra styrdokument. DÀrför ser vi som blivande lÀrare det som en utmaning och en nödvÀndighet att stimulera lÀsintresset hos vÄra elever. Undersökningen Àgde rum i Är 6, bestÄende av 24 elever och en klasslÀrare, under vÄr slutpraktik v. 40-47, 2002.

Syftet med examensarbetet var att belysa elevers motivation för sprÄkinlÀrning. I undersökningen lyfter vi fram hur pedagogerna anvÀnder sig av lek, dans och rörelse i sin engelskundervisning samt hur detta pÄverkar elevers motivation. Resultatet har tagits fram genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger som undervisar i engelska i grundskolans tidigare Är. Studiens resultat visar att samtliga pedagoger anser att motivationen ökar genom dans, lek och rörelse. I lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet stÄr det att kunskap kan tas in genom olika arbetsformer, till exempel bild, drama, musik och dans (Skolverket, 2006).

Syftet med studien Àr att belysa elevers instÀllning till vad som kÀnnetecknar en bra lÀrare. Jag vill söka svar pÄ vad elever utan ? och elever i behov av sÀrskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lÀrare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser pÄ en lÀrares egenskaper.Tidigare forskning visar att lÀrarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda pÄ elevers instÀllning till vad de anser kÀnnetecknar en bra lÀrare, genomförde jag en undersökning i Ärskurs 4-6, pÄ en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkÀtstudien var 74 stycken.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur lÀrare lÀr barn att skriva samt om bokstavsinlÀrning Àr av stor vikt i Är 1. För att ta reda pÄ det samt vad lÀrare prioriterar att arbeta med under barnets första skolÄr, har jag tagit del av tidigare forskning samt gjort en kvalitativ intervjuundersökning med verksamma lÀrare. Resultatet visar att barn lÀr sig skriva genom att skriva mycket och ofta om sÄdant som ligger dem nÀra. Det fria skrivandet Àr av stor vikt. Syftet med bokstavsinlÀrning Àr att barnet ska lÀra sig lÀsa och skriva.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan pÄverkar elevernas psykiska hÀlsa utifrÄn ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgÄr frÄn tidigare utförd empiri som har Äterfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att anvÀnda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hÀlsa. Studiens resultat pÄvisar klara samband mellan social status och psykisk hÀlsa. Resultatet visar Àven att elever som tillskrivs en lÄg status i skolan i mÄnga fall utvecklar psykisk ohÀlsa under skoltiden eller senare i livet.

Undersökningar visar att tjejer generellt sett har högre betyg Àn killar i samtliga Àmnen utom i Àmnet Idrott och hÀlsa. NÀr det gÀller elevers betyg i idrottsÀmnet har det visat sig att genus har en avgörande betydelse. DÄ skolan, enligt lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94), aktivt och medvetet ska arbeta för att kvinnor och mÀn ska ha lika rÀtt och möjligheter Àr det intressant att ta reda pÄ vad snedfördelningen av betygen kan bero pÄ. I denna studie undersöker vi om det finns en möjlighet att bedömningen och betygsÀttningen i Àmnet Idrott och hÀlsa reproducerar ojÀmlikhet, och i sÄ fall hur.För att, om möjligt, kunna se ett mönster och eventuellt samband mellan olika faktorer, sÄsom betyg i förhÄllande till elevers idrottsintresse utanför skolan samt elevers intressen i förhÄllande till undervisningens innehÄll, har vi gjort en enkÀtundersökning med elever i Är 9. Vi har Àven gjort intervjuer med idrottslÀrare för att fÄ en djupare förstÄelse för hur bedömningen och betygsÀttningen sker i Àmnet Idrott och hÀlsa.VÄr studie visar att bedömning och betygsÀttning i Àmnet Idrott och hÀlsa Àr starkt fokuserad pÄ elevers fÀrdigheter.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt beskrivningar frÄn relevant litteratur om holistisk syn pÄ lÀrande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssÀtt och vikten av meningsfulla sammanhang stÀmmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen, bÄde som lÀrare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete bestÄr av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna anvÀnder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns lÀs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga lÀromedel och skolans traditioner. LÀrarnas arbete prÀglas oftast av en formaliserad och fÀrdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, lÀsutvecklingen, skrivutvecklingen.