The purpose of my study is to investigate teacher?s perceptions of their mission in the preschool class, and how they work to promote children?s written language development. What methods and working methods they use to awaken curiosity and motivate children to read and write. I am using the qualitative research method to get answers to my questions. I have made four qualitative interviews with four teachers in preschool classes from different schools.My questions are:What conceptions does teachers have about their mission in a preschool class?What different methods and approaches does teachers use to stimulate and wake children?s curiosity for reading and writing development?The theoretical basis for my study is the socio-cultural perspective, where learning occurs in interaction.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

This report describes a comparative study about reading- and writing development in ?A-towns school? in The Gambia and in ?Villaskolan? in Sweden.The purpose of this study is to compare two teachers in Sweden with two teachers and two volunteers from the school in Gambia, with focus on their thoughts and methods on teaching reading and writing at each school and in their social context. The aim is also to observe and describe how classroom environment at both schools can encourage students to read and write.The theoretical base of this study is rooted in a sociocultural perspective but I have also chosen to illuminate behaviorism and cognitivism. The study is qualitative and the main research methods are interviews and observations of the classrooms.My conclusions are, even though considerable differences in approach and conditions, teachers in both schools work hard and show dedication towards their students.Another finding is that teachers use different techniques and working methods to achieve the same goal -to teach their students to read and write based on what is required of them in their cultural and social context. The different ways of teaching have been caused by the existence of different perceived needs based on culture and tradition.One conclusion is also that read and write requirements for students in the Gambia and Sweden are different from each other.

Högre studier krÀver hög textkompetens och god skriftsprÄklig förmÄga, men mÄnga studenter har svÄrt att klara av ett facktextskrivande i akademisk diskurs. Intresset riktades dÀrför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan fÄ genom ett processorienterat skrivande som inkluderar responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lÀrarrespons och slutligen pÄ vilket sÀtt texterna förÀndras efter bearbetning. FrÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av tvÄ datainsamlingsmetoder, nÀmligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande lÀraren och textanalyser. För de sistnÀmnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.

Högre studier krÀver hög textkompetens och god skriftsprÄklig förmÄga, men mÄnga studenter har svÄrt att klara av ett facktextskrivande i akademisk diskurs. Intresset riktades dÀrför mot att undersöka vilka redskap att utveckla sina texter studenterna kan fÄ genom ett processorienterat skrivande som inkluderar responsarbete. Vidare undersöktes hur studenterna uppfattar kamrat- respektive lÀrarrespons och slutligen pÄ vilket sÀtt texterna förÀndras efter bearbetning. FrÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av tvÄ datainsamlingsmetoder, nÀmligen intervjuer med tre studenter samt den undervisande lÀraren och textanalyser. För de sistnÀmnda samlades tre versioner av en utredande text för vardera student in.

Inom det teoretiska perspektivet för huvudomrÄdet SMDI vilket inbegriper sprÄkliga och kulturella verksamheter som barn och unga ingÄr i, men samtidigt med vidgad ram mot skrivutveckling och textsocialisation mot det nya medielandskapet, skrivs denna uppsats. Studien syftar till att ge en djupare förstÄelse för hur elevers samtal skapar text i skÀrmbaserad undervisning, det vill sÀga hur eleverna arbetar med digitala verktyg i undervisningen, samt för hur lÀraren stödjer samtalet. Det teoretiska perspektivet bottnar i Vygotskijs sociokulturella teori. Studien som har en hermeneutisk inriktning med ansats att tolka och klargöra, Àr av kvalitativ karaktÀr. Metoden Àr deltagande observation.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.

Vi har gjort en empirisk studie och vĂ„rt syfte har varit att undersöka lĂ€rares syn pĂ„ Ă„tgĂ€rdsprogram som ett verktyg för elevers lĂ€rande i grundskolans senare Ă„r. Vi har gjort en kvantitativ studie och som datainsamlingsmetodVĂ„ra slutsatser med denna undersökning Ă€r att lĂ€rarna anser att Ă„tgĂ€rdsprogram Ă€r ett nödvĂ€ndigt dokument mer Ă€n ett anvĂ€ndbart verktyg för dem sjĂ€lva. ÅtgĂ€rdsprogrammen ses som ett nödvĂ€ndigt dokument för vĂ„rdnadshavarna mer Ă€nVi hoppas att denna undersökning ska vara till nytta för beslutsfattare, lĂ€rare och elever i skolorna. Vi tror att vi tillsammans stĂ€ndigt behöver reflektera över Ă„tgĂ€rdsprogrammens betydelse som verktyg för elevers lĂ€rande. Det.

Syftet med denna uppsats var att utreda huruvida lÀsning av skönlitteratur pÄverkar elevers studieframgÄngar i skolan samt om lÀrare respektive elever tror att skönlitterÀr lÀsning kan ha nÄgon pÄverkan pÄ elevers framgÄngar. För att utreda detta har en konstitutiv litteraturstudie gjorts, dÀr tidigare forskningsresultat och publikationer presenterats. En enkÀtundersökning har Àven genomförts bland elever i Ärskurs nio och högstadielÀrarna pÄ en skola. Resultaten visar att sprÄk och skönlitterÀr lÀsning pÄverkar elevers medvetenhet och dÀrmed Àven studieframgÄngar, och att det Àr i hemmen kompletterat med lÀrarnas pedagogiska arbete som elevernas lÀsvanor grundas. FÄ elever lÀser skönlitteratur och det överensstÀmmer med deras attityder till lÀsningens vikt.

Arbetet med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen hos sex intervjuade lÀrare skildras i denna studie. Syftet Àr att redogöra för idag verksamma lÀrares undervisning av tidig lÀs- och skrivutveckling samt bringa klarhet i huruvida de anvÀnder sig av specifika metoder som stöd i arbetet. Vilka metoder Àr i sÄdana fall aktuella och arbetar samtliga lÀrare pÄ samma sÀtt? Studien avser Àven ta del av hur elevers individuella behov bemöts i undervisningen samt hur lÀrarna i studien arbetar för att möta eleverna pÄ den kunskapsnivÄ de befinner sig. Empirin grundar sig i semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att fÄ djup och helhet inom undersökta företeelser.

Syftet med denna studie har varit att beskriva och förstÄ hur ett antal elever och lÀrare i gymnasieskolan uppfattar lÀrmiljöns betydelse för frÀmjande av utveckling inom lÀs- och skrivomrÄdet. Undersökningen belyser sjÀlvbildens och motivationens betydelse för utvecklingen samt pÄ vilket sÀtt eleverna Àr delaktiga vid utformningen av undervisningen vid svÄrigheter i lÀsning och skrivning.  Forskningen har en kvalitativ design dÀr information har inhÀmtats via intervjuer som har genomförts med fem elever och fem lÀrare i gymnasieskolan.  Resultatet av studien visar att faktorer i lÀrmiljön har betydelse för utveckling i lÀs- och skrivomrÄdet. Eleverna önskar att gymnasieskolan bÀttre lyssnar till deras egna tankar kring hur lÀrmiljön ska utformas och lÀrarna önskar sig större kunskaper i omrÄdet för att kunna möta eleverna.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det gÄr att se förÀndringar i gymnasieskolans skrivundervisning över en tidsperiod pÄ tretton Är. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr ett sociokulturellt synsÀtt dÀr dialogismens tankar Àr dominerande. Materialet bestÄr av enkÀtsvar frÄn gymnasieelever, fokusgruppsamtal med gymnasieelever och intervjuer med gymnasielÀrare. Det samlades in under 2013 och har analyserats med hjÀlp av innehÄllsanalys och tematisering för att se mönster i hur eleverna uttalar sig om responsen. Elevernas perspektiv Àr i fokus och deras tankar och kÀnslor gÀllande lÀrarnas respons jÀmförs med andra elevers upplevelser frÄn tidigt 2000-tal.

Genom forskning vet vi att den sprÄkliga medvetenheten har en stor betydelse för lÀs- ochskrivutveckling hos barn och elever samt att ett rikt ordförrÄd Àr en förutsÀttning för framtidaskolframgÄngar. Ett vidgat ordförrÄd Àr sÀrskilt viktigt för elever med ett annat modersmÄl Ànsvenska, som pÄ grund av olika skÀl inte har hunnit utveckla det svenska sprÄket. Uppsatsenshuvudsakliga syfte var att undersöka hur tvÄ lÀrare i tvÄ olika grundskolor i Ärskurs 3 arbetademed den semantiska medvetenheten, att bygga ett innehÄllsrikt ordförrÄd hos elever som harsvenska som modersmÄl samt hos elever som har svenska som andrasprÄk och om arbetssÀttetskilde sig Ät nÀr det gÀllde dessa elever. LÀrarna observerades under ett antal lektioner ochintervjuades efterÄt med hjÀlp av en halvstrukturerad intervjuguide. Genom observationeriakttogs hur lÀrare arbetade för att stimulera barnens sprÄkliga medvetenhet och med att byggaderas ordförrÄd medan det genom intervjuer togs del av lÀrarnas tankar kring Àmnet.Resultatet visade att lÀrarna i studien var medvetna om vikten av ett innehÄllsrikt ordförrÄdoch arbetade medvetet med att utöka barnens sprÄkliga medvetenhet inklusive ordförrÄd.

Den hÀr studien undersöker formuleringar i en skolas ÄtgÀrdsprogram och hur skolans anstÀllda som Àr knutna till programmet uttrycker sig kring innehÄllet i det samt vilken inverkan synen pÄ elevers svÄrigheter kan ha pÄ dessa ÄtgÀrdsprogram. Syftet Àr att belysa hur nÀra ÄtgÀrdsprogrammen de anstÀllda stÄr samt beskriva eventuella orsaker till varför dessa Àr formulerade som de Àr och hur det kan komma sig att de anstÀllda uttrycker sig som de gör. För att undersöka detta har data samlats in frÄn sÄvÀl ÄtgÀrdsprogram som de anstÀllda. För insamling av data ifrÄn skolans personal anvÀndes kvalitativa intervjuer. De kategorier som undersökandet av ÄtgÀrdsprogram och de anstÀlldas uttryck har mynnat ut i Àr ÄtgÀrdsprogram, elevers svÄrigheter samt arbetet med elevers svÄrigheter.