VÄrt examensarbete handlar om lÀrares, förÀldrars och elevers syn pÄ lÀxor..

Studiens övergripande syfte Àr att vidga synen pÄ elevers tidiga skrivutveckling. För att undersöka detta har elevtexter frÄn Ärskurs 1 analyserats genom en kvalitativ textanalys med fokus pÄ innehÄllet. Vidare har undervisningssituationen för dessa texter studerats genom en intervju med elevernas lÀrare samt observation av skrivundervisningen. Dessa tvÄ delar har sedan kopplats samman i en diskussion kring hur undervisningen, samt en vid syn pÄ elevers skrivande, kan möjliggöra skriftsprÄklig utveckling. Studiens resultat visar att elevers texter, i hög grad, utvecklas formmÀssigt under det första skolÄret, men att de innehÄllsmÀssiga aspekterna i texten inte följer samma utveckling.

Under vÄr utbildning till lÀrare i tidiga Äldrar har vi fÄtt kunskap om lÀsningens betydelse för sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling. I anslutning till vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi erfarit att individuell lÀsning och höglÀsning Àr ett vanligt inslag i undervisningen. Vi har sett att lÀrare oftast har som syfte och mÄl att generera kunskap nÀr det gÀller elevers individuella lÀsning och höglÀsning. VÄr nyfikenhet pÄ hur elevers lÀsvanor och upplevelser av litteratur i tidiga skolÄr uppkom dÄ vi stött pÄ flera studier som behandlar omrÄdet ur ett lÀrarperspektiv. Vi fann det dock mer intressant att se ur ett elevperspektiv eftersom man behöver gÄ till primÀrkÀllan, eleven, för att kunna utveckla och utforma undervisningen pÄ ett stimulerande sÀtt för eleven.

Av egen erfarenhet har jag mÀrkt att lÀsning inte lÀngre ses som intressant hos dagens elever. Medier som finns i dagens samhÀlle har tagit över och den traditionella lÀs-och skrivundervisningen sker idag ofta frÄn en dator. Syftet med utvecklingsarbetet Àr att öka elevernas lÀs-och skrivutveckling, genom en traditionell undervisning som inte sker via datorn som de Àr vana vid och att ge dem en inblick i hur samhÀllet vi lever i har förÀndrats, inte bara livsmiljön utan Àven vÄrt sÀtt att kommunicera med varandra. Jag har valt att genomföra ett Astrid Lindgren-tema i Ärskurs fyra dÀr eleverna fÄr lÀsa, skriva, rita, uttrycka sig muntligt och dramatisera. Efter att ha utvÀrderat temat sÄg jag en positiv förÀndring pÄ elevernas syn pÄ lÀsning och skrivning och att det traditionella undervisningssÀttet visade sig vara lÀrorikt och positivt för eleverna, vilket förhoppningsvis leder till att eleverna fÄr en fortsatt positiv syn pÄ lÀsning och skrivning pÄ detta sÀtt.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad tre verksamma lÀrare har för syn pÄ elevers tÀnkande, samt vad de har för förhÄllningssÀtt till sina elevers tÀnkande. Ett intresse har ocksÄ funnits för hur lÀrarna resonerar kring tÀnkande och sprÄk. VÄrt empiriska material har vi samlat in genom tre kvalitativa intervjuer med tre verksamma lÀrare. Resultatet visar att alla de tre lÀrarna tycker att det Àr viktigt att arbeta med att utveckla elevers tÀnkande. Hos alla tre blir ocksÄ en relation mellan tÀnkande och sprÄk synlig nÄgon gÄng under de tre intervjuerna.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förÀldrar och barn upplever de lÀs- och skrivaktiviteter som utförs i hemmen, samt att ta reda pÄ hur förÀldrarna upplever samarbetet med skolan betrÀffande de lÀs- och skrivuppgifter som skickas hem.I VetenskapsrÄdets (2006) text framhÄlls det att förÀldrar och skola har ett gemensamt ansvar betrÀffande barnets lÀs- och skrivutveckling. DÀrmed Àr det angelÀget att verksamma pedagoger i skolan fÄr kunskap om barns och förÀldrarnas upplevelser och hur förÀldrarna uppfattar samarbetet. Ett gott samarbete och en god relation mellan hem och skola gynnar barnets kunskapsutveckling.Inledningsvis presenteras en rad teorier, perspektiv och tidigare forskning betrÀffande barns möte med skriftsprÄket och dess inverkan pÄ barnets egna lÀs- och skrivutveckling. DÀrtill framhÄlls samarbetet mellan hem och skola, och dess betydelse för barnets egen kunskapsutveckling.Undersökningen genomfördes via kvalitativa gruppintervjuer, dÀr ett barn och en förÀlder ingick i varje grupp. Det resultat som framkom i studien visar att det förekommer nÄgon form av lÀs- och skrivaktiviteter i alla hem och tre fjÀrdedelar av informanterna upplever lÀs- och skrivaktiviteter som positiva.

The overall aim of the study was to take part of teachers' experiences and work force mother-tongue education and literacy development in the SĂĄmi School. The study was conducted through interviews with twelve teachers who teach at two SĂĄmi schools. The focus has been on looking how to work with native speakers teaching at the SĂĄmi School, what factors promote / hinder students' development of their first or second language, and the importance of collaboration between the schools` various professions work with multilingual students reading and writing skills. Through interviews of various categories of teachers, I have tried to visibility problems of the education of minority language children and their reading and writing skills. I discuss the teaching, the importance and the lack / availability of communication and consensus between different categories of teachers.

Studier har visat att svenska elever uppvisar svÄrigheter med att bearbeta texter. Det har ocksÄ framkommit att elever i Sverige sÀllan fÄr undervisning i hur de kan bearbeta och tolka olika texter, vilket Àr en brist enligt lÀsforskningen.Syftet med denna studie var att bidra med kunskaper kring lÀsförstÄelse utifrÄn lÀrares syn pÄ, erfarenhet av och undervisning i lÀsförstÄelse.Metoden för undersökningen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. I studien blev sex lÀrare som arbetade i Ärskurs tre intervjuade. Alla lÀrare hade minst tio Ärs yrkeserfarenhet. Det fanns en variation i lÀrarnas Àmneskunskaper inom lÀs- och skrivutveckling.Teoretisk utgÄngspunkt för studien var Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Studien visar att inte alla lÀrare undervisar i lÀsförstÄelse i nÄgon större utstrÀckning, vilket Àr en brist enligt aktuell forskning.

Studiens syfte Àr att undersöka elevers uppfattningar om matematik och hur mycket och vad lÀrare vet om sina elevers uppfattningar. Syftet Àr Àven att undersöka vad lÀrare anser om anvÀndbarheten av kunskaper om enskilda elevers uppfattningar. Studien innehÄller en teoretisk och en empirisk del. En fallstudie har genomförts i en klass i Är 6. Den empiriska delen Àr uppdelad i tre delar; elevenkÀten, lÀrarenkÀten och lÀrarintervjuerna.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur loggboken kan anvÀndas i skolan och vilka attityder lÀrare och elever har till loggboken. Intervjuer genomfördes med tio elever och fyra lÀrare i skolÄr sju till nio. De tio eleverna delades in i tvÄ grupper, fem elever som skriver i loggboken och fem elever som inte skriver i loggboken. I resultatet fann vi olika mönster kring elevers och pedagogers attityder samt motivation till loggboksskrivande. Pedagogernas attityder till loggboken verkar Àven pÄverka elevernas instÀllning till loggboken.

Denna studie har som syfte att se var och i vilka sammanhang, barn i förskoleÄldern menar att de lÀr sig lÀsa och skriva. I denna studie behandlar vi sju barns berÀttelser om vem som spelar störst roll för deras lÀs- och skrivutveckling, hur de lÀr sig skriva samt var och i vilka sammanhang de lÀr sig. Kvalitativ metod, med intervjuer av sju barn ligger till grund för resultat- och analysarbetet, som i denna studie frÀmst visade pÄ att de deltagande barnen lÀr sig i mötet med sina viktiga andra för att utvecklas till lÀsande och skrivande individer. Det Àr ocksÄ viktigt att poÀngtera att barns lÀrande inte startar vid en viss Älder, utan sker kontinuerligt och lÀs- och skrivutvecklingen börjar i nÀstan alla fall redan i förskoleÄldern (Fast 2011, s. 38f).

Syftet med rapporten var att undersöka vilken betydelse hemmets anvÀndning av skrift har för barns tidiga skrivinlÀrning. Undersökningen bygger pÄ 59 enkÀter till förÀldrar i Är 2 som visat pÄ hur mycket man har anvÀnt sig av skrift och höglÀsning i hemmet nÀr barnen var smÄ. LÀrarna i respektive klass har gjort en bedömning pÄ vilken nivÄ varje elev ligger i sin skrivutveckling. Bedömningen ligger pÄ en skala frÄn ett till fem.Efter bearbetning av enkÀterna visar resultatet att hemmets roll och betydelse vid barns första skrivinlÀrning Àr ingenting man med sÀkerhet kan faststÀlla. Hemmets pÄverkan skiftar frÄn barn till barn.

Undersökningen Àr fokuserad pÄ vilken relation lÀrare och elever har till skriftsprÄket. Vi har undersökt hur medvetna lÀrare och elever Àr gÀllande skriftlig korrekthet. Vi har Àven undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner pÄverkar sprÄket. Hur eleverna stÀller sig till skriftsprÄket och om de bryr sig om att skriva korrekt Àr Àven nÄgonting som studien Àr riktad till. Vi har studerat vilka verktyg bÄde lÀrare och elever har till hjÀlp för att utveckla ett korrekt skriftsprÄk.

I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fÄtal lÀrare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lÀrare skapar en sprÄklig miljö som frÀmjar alla elevers lÀrande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklÀrarna stöttar andrasprÄkselevers sprÄk- och kunskapsutveckling och om lÀrarna anvÀnder sig av en explicit undervisning nÀr de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lÀrare anvÀnder sig av en ?traditionell? undervisning som verkar fokusera pÄ erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som lÀraren antar Àr nya eller okÀnda för eleverna förklaras i klass, dock Àr lÀrarna medvetna om att somliga andrasprÄkselever inte har förstÄtt dessa.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter i praktiken. NÀr och hur kunde lÀrarna se om en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att ta reda pÄ detta anvÀndes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio lÀrare som frivilligt stÀllde upp. I resultatet framkom att lÀrarna oftast kan se tidigt om en elev har lÀs- och skrivsvÄrigheter och att de kunde se det pÄ flera olika sÀtt, bland annat genom dÄligt ordförrÄd.