Under senare år har matematikkunskaperna hos de svenska eleverna blivit allt sämre. År 2000 lämnade 7% av eleverna grundskolan utan ett godkänt betyg i matematik (Svenska kommunförbundet, 2001). I min uppsats har jag utvärderat ett specialpedagogiskt arbetssätt i matematik på en specifik skola. På skolan använder de ett material som heter SYLMA (synliggöra matematik). Med detta material kartläggs elevens kunskaper i matematik.

Syfte och frågeställningarVårt syfte är att undersöka den traditionella kontra den idrottsintegrerade undervisningens effekt på elevers inlärning i ämnet matematik.·        Är det någon skillnad mellan traditionell och idrottsintegrerad undervisning vad det gäller studieresultat i ämnet matematik?a)      Om det existerar någon skillnad hur ser den ut?b)      Hur ser skillnaden mellan könen ut? MetodVi har valt att använda oss av ett kvasiexperiment i fyra skolklasser. Två olika matematikmoment undersöktes, Pythagoras sats och statistik, i en cross-over-design. Dessa moment fick eleverna lära sig på två olika sätt, dels med traditionell undervisning, dels med idrottsintegrerad undervisning. Datainsamlingen bestod av två förtest, ett i varje moment och sedan jämfördes elevernas kunskaper i båda momenten i ett eftertest. ResultatDen idrottsintegrerade och traditionella undervisningen i momentet Pythagoras sats, visade inga betydande skillnader i elevernas resultat, beroende på undervisningsstil.I det andra momentet, statistik, fanns en signifikant skillnad i elevernas resultat.

Uppsatsen handlar om elevers attityder och deras motivation till ämnet matematik. Hur ser detta ut bland dagens elever i grundskolans senare del? Undersökningen är gjord på två olika skolor, dock i samma kommun. Vi har genomfört intervjuer med både lärare och elever. Lärarintervjuerna gjordes individuellt och elevintervjuerna gjordes i grupper.

Matematik finns omkring oss i vardagen hela tiden och det är ett av skolans viktigaste ämnen. I och med införandet av förskoleklass 1998, har vi i princip fått en tioårig grundskola. Med bakgrund av detta har syftet med denna uppsats varit att undersöka verksamheten i matematik i förskoleklass. Vi har även tagit reda på om och hur förskollärarna hjälper barn som riskerar att få svårigheter i ämnet samt om det finns något samarbete mellan förskollärarna i förskoleklass.I bakgrunden börjar vi med att presentera en historisk tillbakablick över matematiken, förskolan och förskoleklassen. Vi redogör för de styrdokument som påverkar verksamheten och vi beskriver även vad olika forskare anser om barns lärande i matematik, svårigheter i ämnet samt vilken roll pedagogen har.Vår empiriska undersökning grundar sig på intervjuer med nio förskollärare verksamma i förskoleklass.

Abstract Andersson Ann-Louise & Mattsson Maria (2009). Matematik i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet är en jämförande studie om hur man som pedagog resonerar kring barns kunskaper och lärande inom matematik i åldrarna 4-5 år på en Reggio Emilia förskola, en Montessoriförskola och en kommunal förskola i Skåne. Vi undersöker också vilka olika matematiska material de olika förskolorna använder sig av. Syftet med examensarbetet är att synliggöra olika pedagogiska arbetssätt för barns matematiska lärande. Våra frågeställningar som arbetet utgår ifrån är: Hur arbetar pedagoger med matematik på förskolorna? Vad anser pedagoger att matematik är för förskolebarn? Vilka matematiska begrepp använder pedagoger sig av i förskolan? Vad anser pedagoger att barnen behöver ha för kunskaper inom matematik? Metoderna vi använt oss av är en kombination av intervjuer med pedagogerna och observationer av barnen i verksamheten för att kunna inhämta så mycket information som möjligt kring våra frågeställningar.

Vårt syfte med den här uppsatsen har varit att göra en litteraturstudie kombinerat med våra egna tankar och idéer om självförtroende i matematik. Vi har i sammanställningen av forskningen i huvudsak koncentrerat oss på svensk forskning.Det har visat sig att svagt självförtroende i matematik påverkar resultaten i matematik negativt. Faktorer som upprepade misslyckanden, ogynnsam undervisning och föräldrar med negativ inställning till matematik har visat sig ha en negativ påverkan på självförtroendet i matematik. Elever som kommer från hem med arbetare och småföretagare har visat sig ha sämre självförtroende i matematik än elever som kommer från hem med högre tjänstemän och storföretagare. Det har även visat sig att flickor har sämre självförtroende i matematik än pojkar.

Den här uppsatsen berör ett möjligt samband mellan dagens elevers dåliga geometrikunskaper å ena sidan och dåliga kunskaper i hela ämnet matematik å andra sidan. Många elever i Sverige i årskurs nio går idag ut med betyget icke godkänd. Det är ett faktum som oroar och behöver åtgärdas, för kommande generationers väl. Undersökningen har befäst misstanken som författaren burit inom sig, att geometri inte studeras om tidigare i historien. Kursplanen i matematik som är föränderlig framhåller till exempel inte geometrin lika tydligt som den framhölls i tidigare läroplaner.

Huvudsyftet med vårt arbete är att undersöka vilka faktorer som kan påverka eleversattityder till skolmatematiken i skolår 4. Vi har även jämfört vårt resultat med litteraturoch forskning för att se likheter och skillnader.Inspirationen till arbetet fick vi av olika forskningsrapporter som visar hur vissa elevertappar intresset för matematik i åldrarna 10-12. För att undersöka attityden hos elevernagjorde vi en kvalitativ studie av sex elever i skolår 4. Resultatet visar att eleverna harbåde positiva och negativa attityder till ämnet matematik. Faktorerna bakom dessaattityder är olika hos eleverna och kan vara en eller flera.

Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom granskning av tidigare forskning undersöka hur grundskollärare kan arbete med matematikundervisning via problemlösning för att utveckla elevers matematiska kunnande; arbetets fokus är undervisning i årskurs 4?6. För att ta reda på hur lärare kan arbeta med matematikundervisning via problemlösning har olika studier avseende arbetsmetoder, uppgiftstyper och lärarroller samt deras effekt på elevers kunnande bearbetats.Resultatet av denna studie visar att matematikundervisning via problemlösning kan ha positiva effekter på elevers kunnande i matematik. Lärare kan genom att överlåta ansvar åt eleverna, arbeta för en god klassrumskommunikation som utgår ifrån vad elever kan och skapa möjligheter för elever med olika förkunskaper, stödja dem i deras kunskapsutveckling.Resultatet visar att elever har möjlighet att utveckla sin problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, resonemangsförmåga och kommunikationsförmåga genom detta arbetssätt. Huruvida elevers procedurförmåga utvecklas är inte lika tydligt men några av studierna tyder på att procedurförmågan kan utvecklas genom val av problem och hur lärare följer upp problemet.

Syftet med följande arbete är att undersöka om varierad undervisning i matematik kan underlätta elevernas inlärning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning inom varierad undervisning i matematik. Med hjälp av enkätundersökningar och intervjuer ville jag undersöka om varierad undervisning i matematik ökar elevens intresse och motivation, ökar det elevens matematiska självförtroende, påverkar det positivt elevens inställning för matematik. Resultaten pekar på att varierad undervisningen i matematik kan underlätta elevernas inlärning i matematik..

Denna rapport handlar om hur man som lärare kan variera undervisningen i matematik med en fokusering på laborativ matematik. Den riktar sig främst mot gymnasiet men är även aktuell för både för yngre och äldre åldrar. Rapporten behandlar lärares och elevers syn på undervisning samt ger konkreta förslag på hur sådan undervisning kan gå till. Syftet med rapporten är att undersöka vad det finns för alternativ till traditionell undervisning och presentera dessa. Metoden som använts är intervjuer där jag tagit kontakt med lärare som är kända för att använda alternativa undervisningsmetoder och laborativ matematik.

Syftet med studien är att belysa pedagogers syn på matematik för de yngsta barnen i förskolan. Studien inriktar sig på vad matematik för de yngsta barnen enligt pedagoger innebär samt vilka möjligheter och hinder pedagoger ser med matematik för de yngsta barnen. Undersökningen är kvalitativ och metoden är semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska ramverket utgår från Dewey och Vygotskij och ligger till grund för analys och diskussion.Resultatet i studien visar på att pedagoger ser matematik som något mer än räkning. Barn behöver möta matematik i sin vardag för att de ska ta till sig kunskapen på ett meningsfullt sätt och matematik för de yngsta barnen innebär först och främst vardagsrelaterade begrepp.

Motivation är en grundförutsättning för att som elev kunna utveckla lust till ett fortsatt lärande i skolan. Lust för skolarbetet ger motiverade elever. I en undervisning som präglas av variation och kunskap har dagens lärare en viktig roll när morgondagens samhällsmedborgare ska formas. Denna studie syftar till att belysa vikten av att som verksam lärare variera sin undervisning i skolan och till att bidra med en fördjupad kunskap om alternativa inlärningsmetoders betydelse för elevers motivation i ämnet matematik. En jämförande studie har genomförts mellan traditionell förmedlingspedagogik och alternativa inlärningsmetoder. Intervjuer med elever och enkätundersökningar med lärare har genomförts och ligger till grund för vårt resultat.

 Jag har undersökt elevers resonemang vid problemlösning i multiplikation. Detta har jag gjort genom kvalitativa och kvantitativa metoder i årskurs fem. Syftet med denna studie är att undersöka vilka resonemangsstrukturer (Lithner 2008) elever använder när de löser multiplikationsuppgifter.Jag genomförde respondentintervjuer för att få reda på hur elever resonerar och vilka resonemang de använder sig av när de löser matematikuppgifterna. Intervjustudien bygger på fyra elevers resonemang om problemlösning i multiplikation med en ökning i uppgifternas svårighetsgrad. Jag kom fram till att majoriteteten av eleverna i mina intervjuer löste problemsituationer utifrån imitativa resonemang.

Denna studie behandlade matematik i förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen varatt se hur förskollärare själva menar att de arbetar med matematik som innehåll iverksamheten. Studien omfattade hur förskollärare använde matematik under olika aktiviteterför att fånga upp och upptäckte barnens intresse. På detta sätt fick barnen möjlighet till attvidareutveckla sitt matematiska lärande. Den teoretiska utgångspunkten är sociokulturelltperspektiv.