Läroplanen för grundskolan lyfter debatt och argumentationskunskaper i såväl övergripande mål samt specifika mål för olika ämnen. Flera forskare diskuterar debatt och argumentationsstrategier som viktiga faktorer i utvecklandet av demokratiska individer, något som skolan strävar efter. Vidare lyfts problem med lärare och elevers osäkerhet inför denna form av undervisning tillika så problem kring skillnader i hur flickor och pojkar presterar i klassrumssamtal. Följande studie presenterar en undersökning gjord i två klasser, årskurs åtta och nio, där vi observerat elevers argumentationsstrategier i debattsammanhang. Syftet har varit att undersöka elevers argumentationsstrategier i debattsammanhang ur ett genusperspektiv.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa förståelsen för flerspråkiga elevers skolsituation i Sverige. Vi undersöker forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation och belyser denna problematik utifrån ett lärarperspektiv samt ur ett elevperspektiv. Vår analys utgår ifrån följande forskningsfrågor:- Hur framträder sambandet mellan skolprestation och flerspråkighet i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation?- Hur framträder lärares arbete med och uppfattningar om flerspråkiga elever i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation?- Hur framträder flerspråkiga elevers identitetsskapande i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation?Vi använder oss utav en diskursteoretisk ansats och analyserar fem avhandlingar för att söka svar på våra frågor och för att synliggöra de diskurser som finns i texterna kring flerspråkiga elevers skolsituation. De huvuddiskurser som trätt fram kan sammanfattas som att de flerspråkiga eleverna inte presterar på samma nivå som de enspråkiga, svenska eleverna.

Denna studie frågar efter, vad det är som påverkar elevers val av gymnasieskola i Stockholmstrakten. Ansatsen är empirisk och enkäter har samlats in av 276 elever i åtta skolor och tolv klasser. De tillfrågade har fått svara på fjorton frågor om hur pass viktigt eller oviktigt de tycker att: föräldrar, kompisar, utbildning, skola med mera, har varit i samband med deras gymnasieval. Beskeden varierar, men likartade tendenser går ofta att utläsa, där exempelvis elevers bakgrund eller intressen sammanfaller. Svaret som ges är beroende av elevens förutsättningar inför valet, d v s betyget, närheten, det geografiska läget, ryktet, utbildningen, skolan, miljön, lärarna, föräldrarna, studie- och yrkesvägledaren och socialisationen med mera.

AbstraktUndersökningens syfte är att utkristallisera diskurser som pedagoger talar i omkring eleverssvårigheter. Genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter varav en specialpedagog, enspeciallärare och två pedagoger insamlas empirin. Analysen av empirin sker med inspirationav diskurspsykologins och diskursteorins analysverktyg. Undersökningen har även en ansatsav socialkonstruktionism.Två antagonistiska diskurser konstrueras utifrån informanternas framställning av eleverssvårigheter: Svårigheter ligger hos skolan och Svårigheter ligger hos eleven. Resultatet visaratt svårigheterna påverkas av faktorer såsom sociala förhållanden, skolans tillkortakommandegällande individualisering, resurser och pedagogernas elevsyn.

Som lärare vill man hjälpa elever att lära sig så mycket som möjligt. Syftet med examensarbetet är därmed att undersöka hur man som lärare kan stödja elevers lärprocesser. En utgångspunkt i studien är de tre lärteoretiska perspektiven behaviorism, kognitivism och social konstruktivism. Eftersom detta arbete är ett konsumtionsarbete har ingen egen studie bedrivits utan frågeställningen har besvarats och tematiserats utifrån den befintliga forskningen. Den analyserade litteraturen visade sig ha kopplingar till alla tre lärteoretiska perspektiv.Som slutsats kan man som lärare stödja elevers lärprocesser genom att använda sig av kopplingar till vardagen, genom att ha varma relationer till sina elever, genom att använda sig av olika sorters strategier, samt genom att ha en tillitsfull klassrumsmiljö som välkomnar misstag..

Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur lärare utformar och individanpassar sin undervisning efter elevers olika behov och förutsättningar. Dessutom studerades vilka kunskaper som existerar kring ämnet, samt vad som finns skrivet i Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94, Utbildningsdepartementet, 2006) angående detta. Utifrån semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare samt observationer i klassrum kunde slutsatsen dras att samtliga medverkande ansåg att individanpassad undervisning är nödvändigt för att kunna ta hänsyn till alla elevers olikheter och behov. Observationerna visade att samtliga lärare i olika hög grad lever upp till en individanpassad undervisning med varierande inslag. Dock genomför eleverna, trots variation i undervisningen, samma uppgifter men vid olika tillfällen..

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera elevers attityder till skolansämnen utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Genom elevers attityder kanman få syn på hur de ställer sig till skolans ämnen, jag har valt en kvalitativutgångspunkt och även gjort vissa iakttagelser. I intervjuer kan man få syn påelevers attityder på ett djupare plan, där följdfrågor är möjliga, vilket varbetydelsefull i denna uppsats. Uppsatsen visar på att det finns attityder därkönsrelaterade skillnader i förlängningen får konsekvenser ur ettjämställdhetsperspektiv. De traditionella könsmönster slår ibland igenom där demanliga och kvinnliga kodade ämnena fortfarande ligger djupt rotade i elevernasattityder och ageranden kring vissa av skolans ämnen.

I detta examensarbete undersöks fem lärares uppfattningar om elevers svårigheter med innehåll i mekanik, samt vilka strategier lärare uppger att de använder för att lära ut detta innehåll. För att undersöka detta har intervjuer gjorts med fem lärare från samma område i Sverige. Några generella slutsatser från resultatet kan därför inte göras, däremot ges en inblick i vilka svårigheter dessa lärare uppfattar att elever har och vilka strategier de säger sig använda. Resultatet från detta examensarbete kan vara intressant som ett underlag för vidare forskning och utgöra en inspirationskälla för lärarstudenter och lärare. Det framkommer att lärare inte uppfattar att mekanik är svårt jämfört mot andra områden i fysik.

Vår studie är ett utvecklingsarbete i form av aktionsforskning. Studien bygger på ettkvalitativt synsätt där vi bland annat har använt oss av observationer, logg ochdiskussioner. Estetik har varit en stor del i vårt utförande med eleverna. Syftet medvårt utvecklingsarbete är att belysa hur lärare kan arbeta och förhålla sig för attfrämja elevers självkänsla. I studien framkommer det hur lärare genom dialoger, ettdemokratiskt förhållningssätt och olika former av interaktioner på ett positivt sättkan stärka elevers självkänsla.

Att arbeta med skönlitteratur inom svenskämnet är en självklarhet för alla svensklärare och ingår i styrdokumenten. Den litterära kanon ska ingå i de kunskaper eleven har med sig när den går ut till arbetslivet eller vidare studier. Elevers läsförståelse och kognitiva utveckling har under de senaste decennierna varit föremål för forskning. Många forskare studerar hur elever upplever och tar till sig litteratur. Jack Thomson har i sin studie undersökt elevers förståelse och attityder till litteratur och utvecklat en abstraktionsmodell där en individ genomgår flertalet stadier i sin utveckling mot abstrakt förståelse.

The purpose of this project was to find out how reading is affected, and not affected, by different elements on a start page. The site I was studied belongs to the magazine Fitness Magazine, and the current site has a problem. The editorial texts and articles don?t reach out to the visitors. The goal was to make a proposal for a new first page of the web site that highlights the texts and the reading.With the help of interviews, user testing and textual analysis, I studied if the texts were in itself that caused the problem or if it was the design.

Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur elevers förståelse, lärande, engagemang och eventuell distraktion skiljer sig i avseende på undervisningsmiljö. För att undersöka detta genomfördes två likartade moment i biologi i inomhus- respektive utomhusmiljö, med två åttondeklasser. Elevernas uppfattning om och förståelse för momenten utvärderas sedan med hjälp av två enkäter. Resultaten från denna studie påvisade inga tydliga skillnader mellan de två undervisningsmiljöerna. Då elevers hälsa, miljömedvetenhet och ämneskoppling genom andra studier har visat sig gynnas, är våra slutsatser att det finns flera positiva aspekter med utomhusundervisning, i jämförelse med inomhusundervisning.

Syftet med detta examensarbete är att titta på hur lärare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare på elevernas syn på undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i ämnet matematik. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod där både lärare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av läraren och lärarens förhållningssätt och undervisningsmetoder..

Syftet med detta examensarbete är att belysa vilken variation som kan finnas i elevers åsikter om elevinflytande i klassrummet och dessutom att ta reda på om elevers inflytande över lärandet påverkar studiemotivationen och trivseln. Studien genomfördes i en gymnasieklass inom ramen för ett kursmoment i ämnet geografi på det samhällsvetenskapliga programmet. Resultatet visar att det finns en stor variation mellan elevernas åsikter om vilken grad av elevinflytande som de föredrar, att studiemotivationen inte ökar nämnvärt, men att trivseln i klassen ökar något genom den modell för elevinflytande som prövades. Förklaringar till detta kan vara flera, bl.a. att eleverna i fråga har olikartade upplevelser av inflytandets innebörd och konsekvenser, att de mer uppskattar andra och mer varierade uttryck för inflytande än vad de fick pröva och att deras uppfattning om nyttan med det valda kursmomentet varierade..

I denna studie kommer vi att behandla begreppet bedömning för lärande. Syftet är att undersöka hur matematikläraren resonerar kring och arbetar med bedömning för lärande. Vi behandlar vad tidigare forskning har uppmärksammat om arbetet med bedömning för lärande. Lärarna som deltagit i studien via intervjuer åskådliggör att de medvetet försöker arbeta med bedömning för lärande för att främja sina elevers lärande. Arbetet med bedömning för lärande sker genom att tydliggöra målen för eleverna, ta hänsyn till elevernas tidigare kunskaper, samt feedback från lärare, kamrater och från eleverna själva.