Syftet med undersökningen var att studera en grupp elevers och en grupp pedagogers upplevelser av och synsÀtt pÄ skÀll inom skolverksamheten. Undersökningen genomfördes vÄren 2005 vid en F-3 skola i LuleÄ kommun och den undersökningsmetod som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. De intervjuade eleverna, fem till antalet, gick samtliga i Är 1. Jag intervjuade Àven fem pedagoger som arbetade med elever i olika Äldrar. Undersökningen visade att upplevelsen av och Àven synsÀttet pÄ skÀll inom skolverksamheten skiljer sig mellan elever och pedagoger, nÄgot som delvis stÀmmer överens med tidigare forskning.

Det finns ett positivt samband mellan elevers prestationer, vÀlbefinnande och lÀrmiljö. Studien i denna uppsats Àr en utprövning av skattningsverktyget MAVIS, som Àr skapat för lÀrare i grundskolans senare Är för att utvÀrdera, analysera och utveckla en lÀrmiljö. Verktygets innehÄll utgÄr ifrÄn en teoretisk modell av skolans sociala klimat och definierar tio aspekter av lÀrmiljö: Stimulans, kompetens, lÀrande, kontroll, sÀkerhet, hjÀlpsamhet, delaktighet, ansvar, inflytande och kreativitet. Studiens syfte Àr att undersöka anvÀndbarhet, identifiera förbÀttringsmöjligheter, problematiska aspekter och undersöka om verktyget Àr tillförlitligt, och kan antas mÀta kvaliteten pÄ relevanta aspekter av elevers lÀrmiljö som det avser att göra. TvÄ klasser pÄ tvÄ grundskolor var föremÄl för studien, dÀr sammanlagt sex lÀrare och sex elever deltog.

I Sverige och utomlands har man pÄ senare tid sett framvÀxten av ett nÀtverk av s.k. Science Centers (SC). Dessa SC har som viktigaste syfte att öka besökarnas naturvetenskapliga intresse. NÀr det gÀller elever frÄn högstadiets senare Är kan detta ökade intresse för naturvetenskap t ex visa sig i form av en ökad benÀgenhet hos eleverna att söka sig till ett naturvetenskapligt inriktat gymnasieprogram.Vi har utvecklat och anvÀnt en enkÀt-baserad metod för att undersöka den pÄverkan pÄ elevers intresse för naturvetenskap som ett besök pÄ SC har. EnkÀten Àr lÀmplig att anvÀndas för elever frÄn grundskolans senare Ärskurser.

Veronica Hultgren: Musiklivet vid skola, kyrka och regemente i Eksjö stad 1843-1939. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002.Denna uppsats ar skriven med avsikt att dels presentera musiklivet vid kyrka, skola och regemente i Eksjöstad under knappt 100 Är (1843-1939, dels att undersöka de musikaliska sambanden mellan dessa institutioner.Kapitlen rörande skola och kyrka vilar till största del pÄ kÀllor som Ärsredogörelser för lÀroverket och kyrkorÄdsprotokoll, medan kapitlet om regementena har litteratur om Eksjö regementen till grund.Stora förÀndringar har Àgt rum inom de tre institutionerna. I skolan fanns det 1843 ingen musikundervisning. 1939 hade Àmnet utvecklats sÄ att det fanns undervisning pÄ ett flertal olika instrument, skolorkester, kör och dessutom fick mer Àn hÀlften av eleverna sÄng- och musikteoriundervisning. Kyrkan fick ny orgel hela tre gÄnger mellan 1843 och 1939.

Denna studie bygger pÄ intervjuer med sex speciallÀrare. Huvudsyftet var att genom dessa intervjuer försöka fÄ syn pÄ hur helhetsperspektiv framtrÀder nÀr speciallÀrarna beskriver sitt arbete med elevers lÀs- och skrivutveckling. FrÄgestÀllningarna kretsar kring vilka faktorer som pÄverkar speciallÀrarnas roll, hur samarbetet mellan lÀrare lyfts för att möjliggöra en helhetssyn i det sÀrskilda stödet samt vilka möjligheter speciallÀraren har att arbeta med lÀs- och skrivutveckling i ett helhetsperspektiv. Tre temaomrÄden genomsyrar uppsatsen: Helhetssyn pÄ elevers utveckling, Former för samarbete och SpeciallÀrarens roll.  De tre temaomrÄdena valdes för att fÄ en helhetssyn pÄ elevers utveckling, dÀr samarbete med andra pedagoger ses som en förutsÀttning för att kunna arbeta med en helhetssyn pÄ lÀs- och skrivutveckling.

Mitt mÄl med detta arbete var att ta reda pÄ hur elever lÀr sig pÄ olika sÀtt. Detta för att kunna individanpassa undervisningen efter olika elevers behov. I litteraturgenomgÄngen tar jag kortfattat upp hur hjÀrnan fungerar samt Howard Gardners teorier om olika intelligenser. Vidare skriver jag om olika inlÀrningsstilar. Jag har valt att koncentrera mig pÄ holistiskt, sekventiellt, kinestetiskt, auditivt och visuellt lÀrande.

Svenska elevers resultat blir allt lÀgre i internationella jÀmförelseundersökningar och frÀmst Àr det elever i behov av sÀrskilt stöd som halkar efter. Tidigare forskning visar att stöd till elever sÀtts in sent i den svenska skolan, vilket kan vara en anledning till de lÄga resultaten. Enligt skollagen (SFS 2010:800) har samtliga elever som behöver nÄgon form av stöd i sin skolgÄng rÀtt att fÄ det. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare pÄ en skola upplever i vilken mÄn detta stöd tillgodoses och i vilken mÄn elever fÄr den hjÀlp de behöver för att uppnÄ svenskÀmnets kunskapskrav i Ärskurs tre. För att ta reda pÄ hur stödet till elever fördelas anvÀnds kvalitativa forskningsintervjuer med fem lÀrare i Är F-3, vilka syftar till att skapa oss en bild av hur de upplever sina resurstillgÄngar.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att söka förstÄelse för hur elever uppfattar att deras id-rottsliga bakgrund pÄverkar lÀrarens feedback, bemötande och förstÄelse för situationer i Àmnet. I förlÀngningen innebar detta ocksÄ att vi var intresserade av hur eleverna upp-fattar att deras idrottsliga erfarenheter pÄverkar den relation de utvecklar till aktuell lÀra-re. Studien Àr gjord ur ett elevperspektiv och behandlar elevers uppfattningar. VÄra in-formanter Àr elever pÄ gymnasiet. Studien Àr relaterad till kunskapskraven i Àmnespla-nen för idrott och hÀlsa GY11 med anledningen att den tydligt markerar vÀrdet av en kommunikation mellan elev och lÀrare.

The purpose of this examination is to get a view of the attitude towards internet-use within after school centers. By comparing the views of pupils with the teacher?s point of view, one can notice differences that may be due to a lack of knowledge or communication. The questions are: What view does the principal, the staff, and the pupils have on internet-use in after school centers? Does their view differ? If so, how? To be able to respond to these questions, the pupils and the staff have been handed surveys and the principal has been interviewed.

Arbetet handlar om elevers möjlighet att uppnÄ ett historiemedvetande i historieundervisningen i skolan ur ett genusperspektiv. Genom en kvantitativ undersökning har elever svarat pÄ hur viktigt de anser det Àr att kÀnna till olika historiska perspektiv men ocksÄ vilka historiska hÀndelser de Àr intresserade av att fÄ möta samt vad de har mött. I undersökningen kontrollerades ocksÄ elevernas historiska kunskaper genom att de fick svara pÄ vad fyra bilder illustrerar och fyra texter handlar om samt tidsbestÀmma hÀndelser och personer i historien. I kontrollen av elevernas kunskaper var det framför allt pojkar som kunde svaren. I undersökningen visade det sig ocksÄ att det finns tendenser till könsskillnader angÄende vad eleverna ansÄg skulle vara intressant att lÀsa om och att pojkarna, i en högre utstrÀckning, hade fÄtt möta det de var intresserade av..

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellanhem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtÀtning i relationen mellan hem ochskola och dÀr den nÀra relationen har setts som normativt god och positiv för samtligainblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola harframförallt gjorts utifrÄn förÀldrars och lÀrares perspektiv och eleverna har mÄnga gÄngerförsummats i forskningen. Den forskning som trots allt Àr gjord utifrÄn ett elevperspektiv pÄförÀldrarsamverkan visar hur nÀrmanden mellan parterna leder till förhandlingar dÀr eleveranvÀnder olika strategier för att slÄ vakt om sin autonomi. De frÄgestÀllningar som vi besvarari uppsatsen Àr; a) Vad framkommer i forskningen gÀllande hur elever separerar sfÀrerna hemoch skola vid samverkan? samt b) vilka strategier anvÀnder yngre elever för att separerasfÀrerna hem och skola vid samverkan?I vÄrt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken irelationen mellan hem och skola.

VÄrt syfte Àr att undersöka elevers förstÄelse för tre geografiska begrepp samt hur eleverna nÄr förstÄelsen. Dessa begrepp Àr vÀder, Ärstid och landskap. Det som gör det intressant att undersöka begreppen Àr att eleverna upplever vÀdret beroende av Ärstiden och befinner sig i landskapet varje dag. En annan bidragande faktor Àr att begreppen nÀmns i kursplanens uppnÄendemÄl för skolÄr fem och dÀrför ska vara kÀnda för elever och lÀrare. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning behövs ett underlag för bearbetning.

DÄ studier visar att elever idag har en sÀmre lÀsförmÄga Àn för femton Är sedan, Àr uppsatsens syfte att undersöka om samband finns mellan de senaste Ärens ökade media- och IT utbud och pedagogers förhÄllningssÀtt till detta i undervisningen. Avsikten Àr Àven att undersöka vilka faktorer som frÀmst inverkar pÄ elevers lÀsförmÄga. Metoden baseras pÄ en kvalitativ enkÀtundersökning innehÄllande öppna frÄgor som ger informanterna möjlighet till att ge utförliga och personliga svar. Med denna undersökning och relevant forskning som grund förs resonemang kring eventuella samband betrÀffande ovan nÀmnda faktorer. Undersökningens resultat visar att ett tydligt samband mellan det ökade media- och IT utbudet i relation till elevers lÀsförmÄga inte kan pÄvisas, men att faktorer sÄsom förÀldrastöd och annan kulturell bakgrund Àr av stor betydelse.

Studien har fenomenografi som analysmetod och undersöker fyra lÀrares uppfattningar och attityder av barn och elevers inflytande i förskolan och grundskolan, hur lÀrarna uppfattar demokrati samt vilka attityder de har av de texter som finns i styrdokumenten. Syftet Àr att vÀcka tankar kring det egna förhÄllningssÀttet, ge större insikt för samhÀllets betydelse i dessa frÄgor samt visa pÄ hur viktigt barn och elevers inflytande Àr bÄde i och utanför skolan. Genom litteratur har vi gjort kopplingar utifrÄn intervjuerna till vad modern samhÀllsteori sÀger om barn- och ungdomskultur. Studien har skrivits utifrÄn vad tvÄ lÀrare i förskolan och tvÄ lÀrare i grundskolans yngre Äldrar har för uppfattningar och attityder och dÀrför kan ingen generalisering av resultatet genomföras. Vi kom fram till att lÀrarna arbetar aktivt med att ge barn och elever inflytande som de anser skapar individer med bra sjÀlvkÀnsla men att lÀrarna samtidigt kÀnner sig styrda av uppnÄendemÄl..

AbstractVÄrt examensarbete belyser hur barn möter och samtalar kring lÀsning av skönlitterÀra texter, samt hur deras egna erfarenheter kommer till uttryck genom samtal vid skönlitterÀr lÀsning. Vi tar vÄr utgÄngspunkt ur John Deweys (1859-1952) teorier om kunskap och lÀrande och Louise M. Rosenblatts (1904-2005) tankar kring lÀsning som transaktion. Tidigare forskning har visat pÄ vikten av att ta del av och bygga kring elevers erfarenheter för att vidga deras förstÄelse vid skönlitterÀr lÀsning. VÄr studie har behandlats genom en etnografisk ansats med observation som metod dÀr vi utgÄtt frÄn barnets möte med skönlitterÀra texter.