Dagens lÀrare i idrott och hÀlsa har stor frihet att forma undervisningen pÄ det sÀtt som de sjÀlva tycker Àr bÀst för eleverna, eftersom vare sig lÀro- eller kursplan nÀmner nÄgot om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. DÀrför behöver man ocksÄ veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom omrÄdet. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hÀlsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs nio.

För att elever ska uppnÄ mÄlen i matematik under lÄgstadiet krÀvs inte endast förstÄelse i matematik utan Àven förstÄelse för lÀsning och sprÄk. FrÄn bl.a. scenarier under verksamhetsförlagd utbildning har vi uppmÀrksammat att lÀrare inte lÀgger fokus pÄ detta lÀrandevillkor. Vidare har vi observerat att elever ofta ?fastnar? i sina matematikböcker och kontinuerligt behöver frÄga om hjÀlp för att förstÄ vad de egentligen ska göra med uppgiften de tilldelats av lÀraren.

Svenska elevers resultat i matematik har försÀmrats det senaste Ärtiondet. Forskning pÄ omrÄdet indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett lÀromedel, som eleverna kan har svÄrt att ta till sig och förstÄ. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar Ängest, vilket negativt pÄverkar deras förmÄga att lÀra. Undersökningen syftar till att granska hur elevers lÀromedel, deras emotioner och deras lÀrande samspelar. Undersökningsmaterialet bestÄr av djupintervjuer med fem elever som förra Äret lÀste matematik A pÄ gymnasial nivÄ.

 Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra elevers uppfattning av sin studiegÄng pÄ det individuella programmet (IV). Samt belysa i vilken utstrÀckning utbildningen individanpassas. En kvalitativ forskningsmetod anvÀndes. Sju elever intervjuades som gÄr sitt första Är pÄ det individuella programmet. Undersökningen belyser hur eleverna trivs pÄ IV och vad de tycker om sin utbildning.

VÄrt syfte med arbetet var att fÄ bÀttre insikt i fenomenet lÀxor som inslag i elevers vardag. UtgÄngspunkten för vÄrt arbete var det ökade intresset för lÀxor i media och i skolan. För att uppnÄ vÄra frÄgestÀllningar, om hur elever och lÀrare tÀnker kring lÀxor samt om lÀxor pÄverkar elevers fritidsaktiviteter, valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Genom att intervjua elever och lÀrare fick vi fram ett resultat som visade att eleverna var övervÀgande positiva till lÀxor och att de förstod syftet som deras lÀrare hade med dem. LÀrarnas huvudsakliga syfte med lÀxorna var att befÀsta kunskaper.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare ser pÄ de villkor som rÄder för elevers produktion av skriftliga och muntliga texter i svenskÀmnet i skolan. Den teoretiska bakgrunden till studien Àr bland annat forskning om text som interaktion mellan skribent/talare och lÀsare/lyssnare och synen pÄ svenskÀmnet som ett stoffÀmne. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Fem lÀrare vid tvÄ olika gymnasieskolor har intervjuats. Resultatet visar att de fem lÀrarna uttrycker sig positivt om de tillfÀllen dÄ deras elevers texter framstÀlls och anvÀnds i autentiska sammanhang.

Eleverna fÄr redan i tidiga Är forska i skolan, men varken arbetssÀttet eller resultatet överenstÀmmer med elevernas lust till att forska. VÄrt syfte var dÀrför att öka elevernas metoder i arbetssÀttet forska genom att ge dem verktyg, hur de kan inhÀmta fakta. Utvecklingsarbetet genomfördes i en Ärskurs fyra. Undersökningsgruppen bestod av 18 elever varav 3 valdes till urvalsgrupp. Eleverna har utifrÄn egen fördjupningsuppgift forskat om medeltiden.

Syftet med vÄrt examensarbete var att fÄ en förstÄelse för hur lÀrandet kan stimuleras i en sko-la för alla. Studien hade ett lÀrarperspektiv pÄ elevers lÀrande och vi hade tre frÄgestÀllningar som stöd för att uppnÄ studiens syfte: Hur gör lÀrarna för att stimulera elevers lÀrande? Vad utgÄr lÀrarna frÄn nÀr de planerar sina lektioner? KÀnner lÀrarna sig tillrÀckliga nÀr det gÀller att stimulera elevers lÀrande? För att fÄ en förstÄelse för detta gjorde vi kvalitativa intervjuer med sex lÀrare med elever i Är 1-3. Intervjuerna utfördes pÄ tre skolor i LuleÄ kommun. Ex- empel pÄ vad lÀrarna gör för att stimulera eleverna i lÀrandet Àr att de har varierad undervisning, de reflekterar och utvÀrderar tillsammans med eleverna samt att de ger uppgifter pÄ en lÀmplig nivÄ.

KlimatfrÄgan Àr idag mer aktuell Àn nÄgonsin tidigare. Detta beror pÄ den akuta situation som vi levande pÄ jorden faktiskt befinner oss i. Det har nÀstan alltid funnits hot mot vÄrt klimat, men det Àr först idag som vi tydligt börjar se följderna av vÄrt tidigare handlande och det jag syftar pÄ Àr den förstÀrkta vÀxthuseffekten och dess konsekvenser. Syftet med studien Àr att utifrÄn en lÀrandesituation i form av ett rollspel beskriva elevers handlingsberedskap och kÀnslor kring vÀxthuseffekten. FrÄgestÀllningarna Àr följande.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om vad som Àr bra och fungerande metoder som stödjer barns lÀs- och skrivutveckling. VÄra frÄgestÀllningar Àr vilka olika metoder som lÀrare anvÀnder för att frÀmja barns lÀs- och skrivlÀrande, hur lÀrare hanterar elevers olikheter vid lÀs- och skrivlÀrande samt om det finns en medveten variation i undervisningen för att möjliggöra elevers lÀs- och skrivlÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi gjort intervjuer med lÀrare i tidigare Är frÄn Norrbotten. FrÄn resultatet kan vi utlÀsa att lÀrarna berÀttar att de anvÀnder sig av olika metoder i sin undervisning för att stödja barns lÀs- och skrivutveckling. Det vi kan konstatera utifrÄn denna studie Àr att lÀrarna Àr vÀl medvetna om vikten av variation av metoder dÄ de arbetar med olika individer som har olika behov och förutsÀttningar..

Matematikundervisningen behöver utvecklas för att stÀrka svenska elevers kunskaper och samtidigt bryta trenden av nedÄtgÄende resultat. Examensarbetet ger förslag pÄ uppgifter som stödjer och utvecklar samtliga elevers matematiska förmÄga. Uppgifterna samlas in i en förorts­skola i södra Sverige, nÀr skolan planerar en utökning av undervisningstiden i matematik. Examensarbetet utgÄr frÄn psykologen V. A.

Detta examensarbete Àr gjort med syftet att undersöka elevers Äsikter och attityder angÄende matematiklÀxor. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnts: Hur fungerar samarbetet mellan elever och förÀldrar vid matematiklÀxor? Vilka Àr elevers Äsikter och attityder angÄende matematiklÀxor? Skiljer sig Äsikter om matematiklÀxor mellan pojkar och flickor? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har en litteraturstudie och en empirisk studie genomförts.Examensarbetet bestÄr av tvÄ delar. Den första delen Àr en litteraturstudie innehÄllande tidigare forskning inom omrÄdet Äsikter och attityder angÄende lÀxor och matematiklÀxor. Den andra delen Àr en kvantitiv och delvis kvalitiv empiriska studie studie baserad pÄ en elevenkÀt.

Uppsatsen beskriver vad lÀrares respekt för elever i skolan kan innebÀra. UtifrÄn intervjuer med lÀrare och elever samt litteraturstudie framkommer synen pÄ respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn dÀr lÀrare och elever har gemensamma Äsikter, men dÀr ocksÄ olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lÀrares respektfulla bemötande kan innebÀra lÀrares lyssnande, elevers medbestÀmmande, grÀnssÀttning, ömsesidighet, hÀnsyn till barns sociala miljö samt lÀrares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lÀrare inte lyssnar, har förutfattade meningar, anvÀnder ironi och sarkasm, Àr irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.

Elevers motivation, lÀrande och deras psykiska skolmiljö ligger allt som oftast till grund för forskning i och kring skolans vÀrld. DÄ studier saknas pÄ omrÄdet kring hur elever pÄverkar eller pÄverkas av skolans fysiska miljö, har en enkÀtundersökning genomförts i grundskolans senare del. Resultaten visar att eleverna, i den undersökta skolan, inte prioriterar sin fysiska miljö i den utstrÀckningen som antogs. Elevernas reflektioner kring sin fysiska arbetsmiljö Àr sval och oklar. Ytterligare forskning pÄ omrÄdet elevers fysiska arbetsmiljö i relation till deras attityder till skolan föreslÄs.

Syftet med denna studie Àr att definiera utomhuspedagogik och fÄ kunskaper om utomhuspedagogikens metoder. Studien visar pÄ vilket sÀtt utomhuspedagogiken stimulerar den fysiska och psykiska kroppen genom att elever vistas och undervisas utomhus. VÄra frÄgestÀllningar i arbetet Àr: Hur definieras utomhuspedagogik? Hur kan lÀrare och elever tillsammans skapa ett intresse för naturen?PÄ vilket sÀtt pÄverkas elevers hÀlsa och lÀrande vid Äterkommande naturupplevelser och utevistelse? PÄ vilket sÀtt kan utbildning inom utomhuspedagogik vara en fördel?Studien har utförts utifrÄn relevant litteratur och med en kvalitativ inriktning.Semistrukturerade intervjuer och observationer har utförts pÄ olika skolor i kommunen som varit mycket lyckade. Resultaten utifrÄn dessa olika forskningsmetoder har visat att det frÀmjar elevers hÀlsa och kunskaper om miljön förstÀrks..