Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter dÀr symtomdiagnosen ADHD fÄr utgöra exempel, samt visa pÄ hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhÄllningssÀtt och utformning av lÀrmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att fÄ och skapa förstÄelse. Som datainsamlingsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som Àr verksamma inom grundskolans tidigare Är. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande prÀglas av ett kategoriskt synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förÀndrat synsÀtt som startar pÄ formuleringsarenan sÄ att realiseringsarenan ges förutsÀttningar att bedriva verksamheter som prÀglas av gemensamhetsskapande dÀr olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrÄn egna förutsÀttningar och behov..

Ända sedan parallellskolsystemet ersattes av en gemensam grundskola har det funnits ett behov av differentiering, det vill sĂ€ga att undervisning och material utformas för att möta elevers olikheter och tillgodose deras olika förutsĂ€ttningar för lĂ€rande. En form av differentiering som Ă€r vida omdiskuterat i dagens skola Ă€r nivĂ„gruppering. Vi har gjort en komparativ enkĂ€tundersökning med syftet att fĂ„nga elevers instĂ€llning till nivĂ„gruppering som studieform samt om deras uppfattning skiljer sig Ă„t mellan de olika nivĂ„grupperna. Vi har Ă€ven undersökt om eleverna tror att deras kunskapsutveckling pĂ„verkas av nivĂ„grupperingen samt om eleverna Ă€r intresserade av nivĂ„gruppering i andra Ă€mnen Ă€n matematik. Undersökningen har gjorts pĂ„ en skola i centrala Malmö dĂ€r elever frĂ„n Ă„rskurs 9 har deltagit i studien och dĂ€r eleverna pĂ„ skolan Ă€r nivĂ„grupperade i matematik. VĂ„ra resultat och nivĂ„gruppering som begrepp har tolkats utifrĂ„n Vygotskijs teori om den nĂ€rmsta utvecklingszonen och ur ett sociokulturellt perspektiv. Av resultaten framkommer det att mer Ă€n 85 procent av eleverna pĂ„ skolan Ă€r positiva till nivĂ„gruppering utan nĂ„gra större skillnader mellan grupperna. De frĂ€msta orsakerna till att eleverna Ă€r positiva Ă€r att de delas in i mindre grupper, dĂ€r de fĂ„r mer individuell tid med lĂ€raren, samt att undervisningen anpassas efter elevernas kunskapsnivĂ„.

Syftet med vĂ„rt arbete var att undersöka elevers förhĂ„llningssĂ€tt till lĂ€xor och lĂ€xans olika effekter. Förutom litteraturen vi lĂ€st sĂ„ har vi utfört enkĂ€ter och observationer pĂ„ tvĂ„ olika skolor i Ă„r 4. FrĂ„gorna i enkĂ€ten var bĂ„de kvantitativa och kvalitativa. I vĂ„rt resultat har det visat sig att de flesta eleverna med ett tydligt förhĂ„llningssĂ€tt tillhör det som Österlind (2001) kallar för ett godvilligt förhĂ„llningssĂ€tt. Det innebĂ€r att de accepterar lĂ€xorna, trots att de inte alltid ser dem som givande eller roliga.

This paper aims to study upper secondary school seniors? relationship to poetry. The researchers seek to discover the students? conceptualization of the subject of poetry. Fur-thermore, this paper will present a case study, in which sixteen students participate.

Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer ta del av hur elever i Ärskurs 9 upplever de praktiska/estetiska Àmnenas motivationshöjande möjligheter. Detta för att fÄ en fördjupad kunskap om de praktiska/estetiska Àmnenas betydelse för elevernas motivation till lÀrande. Resultatet grundar sig pÄ nio stycken intervjuer med elever i Ärskurs 9. Sammanfattningsvis kan sÀgas att Àmnena inte pÄverkar elevers motivation i lika stor utstrÀckning som vad lÀraren i sig gör. De praktiska/estetiska Àmnena pÄverkar elevers inlÀrning genom att de skapar intressanta och lÀrorika pauser i det mer teoretiska arbetet.

Syftet med denna studie Àr att bidra med en fördjupad förstÄelse för erfarenheter av att anvÀnda alternativa verktyg hos elever med dyslexi. Studien som Àr en kvalitativ undersökning bygger pÄ intervjuer av tre elever. UtifrÄn deras berÀttade erfarenheter har berÀttelser skapats. De har sedan analyserats med utgÄngspunkt i den sociokulturella teorin och resultatet har avslutningsvis diskuterats i relation till tidigare forskning.Resultatet av studien visar att elever, med hjÀlp av alternativa verktyg, artefakter, kan klara av det som ligger utanför deras förmÄga. Verktygen anvÀnds nÀr eleverna behöver stöd i sitt lÀrande nÀr det gÀller att lÀsa och skriva.

Skolan skÀr ner pÄ antalet idrottstimmar för eleverna, svenska folkets ohÀlsa ökar lavinartat, elevers betyg försÀmras i rasande takt och fetman ökar. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ hur fysisk aktivitet pÄverkar elevers betyg. Vi vill ocksÄ veta om elever med höga betyg har ett speciellt förhÄllningssÀtt till fysisk aktivitet och vilka positiva effekter det medför. Vi har gjort undersökningen med hjÀlp av enkÀter som vi har delat ut till slumpvis valda högstadieelever i Norrbotten och VÀsterbotten. En geografisk spridning pÄ undersökningsgrupperna gör att undersökning blir tillförlitligare.

Detta arbete har tagit upp frÄgan: Hur kommer det sig att mÄnga elever lÀmnar grundskolan i Äk 9, utan att nÄ mÄlen i matematik?Studiens huvudintresse riktas mot hur dagens speciallÀrare/resurslÀrare arbetar för att bemöta och hjÀlpa elever i svÄrigheter i Àmnet matematik, dÀr studiens problemomrÄde Àr att synliggöra Hur det kommer sig att mÄnga elever lÀmnar grundskolan i Äk 9, utan att nÄ mÄlen i matematik? Med avstamp i problemomrÄdet synliggörs syfte, som Àr att belysa vad speciallÀrare uppfattar kan medverka till att matematiksvÄrigheter uppstÄr och vilka ÄtgÀrder som vidtas. För att undersöka fÀltet anvÀnder vi oss av den kvalitativa metoden och fallstudie som metodansats. I studien ingÄr 14 intervjuer med speciallÀrare/resurslÀrare verksamma i kommunala skolor, pÄ olika stadier. Forskning varnar för kortsiktiga kunskapsmÄl samt att lÄta diagnoser och matematikboken fÄ ett alltför stort utrymme i undervisningen, men belyser vÀrdet av att söka förstÄelse för elevers matematiksvÄrigheter i den kontext svÄrigheterna uppstÄr.

VÄrt syfte var att undersöka hur gymnasielÀrare tÀnker kring sin lÀrarroll, kunskapsformuleringarna i lÀroplanen och hur de tÀnkte nÀr de bedömde elevers kunskaper. VÄr undersökning var av kvalitativ karaktÀr och vi har inspirerats av den fenomenografiska metoden. Fyra lÀrare intervjuades och resultatet visar en variation av uppfattningar utifrÄn de olika frÄgestÀllningarna som vi hade. Resultatet visade att det fanns olika sÀtta att tÀnka pÄ sin lÀrarroll, de som fokuserade pÄ att hjÀlpa eleverna att vÀxa och de som beskrev sin roll mer generellt och som sÄg eleven ur ett helhetsperspektiv. NÀr det gÀller relationen mellan kunskapsformuleringarna i lÀroplanen och vardagen i skolan, var det bara en lÀrare som inte sÄg nÄgra problem med att realisera dem, de övriga nÀmnde svÄrigheter.

Detta examensarbete har underso?kt la?rare och elevers erfarenheter och upplevelser av bakgrundsmusik i klassrummet. Fokus har legat pa? hur bakgrundsmusik pa?verkat klassrumsmiljo?n, och i vilken utstra?ckning den passar in i elevers olika la?rstilar och vilka avsikter la?rarna har. Arbetet har delats upp i tva? delstudier da?r sex la?rare och tolv elever har intervjuats.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar rörelsens betydelse för elevers lÀrande samt hur de anvÀnder sig av rörelse i sin undervisning.I studien anvÀnde vi oss av en kvalitativ forskningsmetod och vi genomförde tio semistrukturerade intervjuer pÄ tvÄ olika skolor. En skola arbetade traditionellt och den andra arbetade med lÀrstilar, i Är 1-6. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnde sig av rörelse under skoldagen i varierad mÀngd och deras medvetenhet om rörelsens betydelse för lÀrande skilde dem Ät.En del av lÀrarna ansÄg att de anvÀnde sig av för lite rörelse nÀr de undervisar pÄ grund av bland annat okunskap, begrÀnsade arbetsytor och en "rÀdsla" för att eleverna inte skall Äterfinna fokus och koncentration. Samtliga lÀrare var eniga om att rörelsen Àr en viktig del av undervisningen och att den Àr viktig för elevernas lÀrande. Det var en mÀrkbar skillnad i anvÀndandet av rörelse mellan skolorna, framförallt i Är 4-6..

Syftet med denna studie var att beskriva vilken uppfattning verksamma lÀrare inom LuleÄ kommun har om betydelsen av elevers reflektion över det egna lÀrandet. Dagens elever ska rustas för att klara av att leva i ett utvecklingssamhÀlle som i mÄnga fall stÀller höga krav pÄ flexibilitet och anpassningsförmÄga. För att klara dessa krav Àr det ett mÄste att individen fÄr möjlighet till kunskapsutveckling. Detta kan ske genom att eleven har förstÄelse för vad denne kan samt hur denne kan erövra de eftersökta kunskaperna. Genom att elever redan frÄn tidig Älder fÄr lÀra sig att reflektera, bÄde enskilt och tillsammans med andra kan elever i grundskolan fÄ en fundamental insikt i hur, vad, varför och framför allt pÄ vilket sÀtt de lÀr sig.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa och analysera elevers attityder till skolansÀmnen utifrÄn ett genus- och jÀmstÀlldhetsperspektiv. Genom elevers attityder kanman fÄ syn pÄ hur de stÀller sig till skolans Àmnen, jag har valt en kvalitativutgÄngspunkt och Àven gjort vissa iakttagelser. I intervjuer kan man fÄ syn pÄelevers attityder pÄ ett djupare plan, dÀr följdfrÄgor Àr möjliga, vilket varbetydelsefull i denna uppsats. Uppsatsen visar pÄ att det finns attityder dÀrkönsrelaterade skillnader i förlÀngningen fÄr konsekvenser ur ettjÀmstÀlldhetsperspektiv. De traditionella könsmönster slÄr ibland igenom dÀr demanliga och kvinnliga kodade Àmnena fortfarande ligger djupt rotade i elevernasattityder och ageranden kring vissa av skolans Àmnen.

Syftet med detta arbete Àr att genom kvalitativa forskningsintervjuer undersöka nÄgra komvuxelevers instÀllning till att lÀra sig matematik och dessa elevers uppfattningar om lÀrarens roll för att utveckla elevernas intresse för matematikinlÀrningen. Studien bygger pÄ teorier om inre och yttre motivation, interaktiv motivation och Pygmalioneffekten.Undersökningen visar att eleverna i studien har ett ganska lÄgt intresse för matematikinlÀrningen. Det kan vara en del i förklaringen varför matematikresultaten i svenska skolor fortsÀtter att försÀmras. UtifrÄn studien kan man se att motivationen har en stor inverkan pÄ dessa elevers matematikinlÀrning och de tre viktigaste faktorerna som pÄverkar dem till att motivera sig till matematikinlÀrningen Àr enligt eleverna 1) lÀrarens kompetens, instÀllning och förmÄga; 2) lÀroböckers innehÄll och skoluppgifters svÄrighet; 3) elevernas mÄl med matematikinlÀrningen.Studien visar att för att öka dessa elevers glÀdje, lust och intresse för matematik har lÀraren Ätminstone fyra uppdrag: 1) att förstÄ sina elever och kunna sÀtta sig in i deras situation; 2) att skapa en bra relation till sina elever och kunna fÄ dem att kÀnna sig sedda och uppskattade; 3) att ge sina elever ett tydligt, konkret och lÀmpligt mÄl i matematikinlÀrningen; 4) att finna skoluppgifter med ?lagom Àr bÀst? intentionen Ät sina elever sÄ att de kÀnner lusten och motivationen för matematik..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pausgymnastik pÄverkar elevers koncentration. Vi vill Àven fÄ veta hur elever och pedagog uppfattar pausgymnastiken. PÄverkar pausgymnastik elevernas klassrumssituation positivt eller Àr pausgymnastik bara ett störande moment i undervisningen. Vi har anvÀnt oss av en experimentell studie som bygger pÄ kvalitativa gruppintervjuer. Vi har intervjuat elever och en pedagog före den pÄbörjade pausgymnastiken och sedan en gÄng efter utvecklingsarbetes slut.Det som framkom under studien var att pausgymnastik uppfattades som huvudsakligen positiv.