Syftet med arbetet Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur elever pÄ gymnasiet tolkar och pÄverkas av könsrollsstereotypa och könsrollsavvikande bilder hÀmtade i massmedia, samt att utreda hur man kan anvÀnda sig av dessa tolkningsmönster för att arbeta med bildanalys i skolan. ForskningsfrÄgorna som besvaras Àr hur elever uppfattar att mÀn och kvinnor gestaltas i media, hur elever tolkar könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilder samt vad deras bildtolkning betyder för skolans undervisning i bild och för elevers lÀrande. Kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes med elva elever som studerar vid det estetiska programmet med inriktningen bild. Bildanalys anvÀndes ocksÄ som metod vid analyserandet av de könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilderna. Resultatet visar att eleverna först tolkar det som avviker frÄn normen i en bild och dÄ ofta i negativ bemÀrkelse och sÀrskilt gÀllande den bild som gestaltar berörda elevers egen könstillhörighet.

AbstractStudiens syfte Àr att undersöka hur lÀrares uppfattningar om elevers socioekonomiska bakgrunder inverkar pÄ studierna och undervisningen i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet, samt mot bakgrund av detta avhandla mer allmÀnna frÄgor och problem om skolan som institution för jÀmlikhet och likvÀrdighet.UtifrÄn detta syfte har tre gymnasielÀrare i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet intervjuats. Dessa intervjuer har sedan genomgÄtt en ideologikritisk analys utifrÄn den teoretiska utgÄngspunkten, som utgörs av den dialektiska materialismen. Resultatet av analysen visar att lÀrarna tillsammans med utbildningssystemet i stort styrs av en dominerande utbildningsmÀssig diskurs, som tilltalar de elever med studietradition frÄn hemmet i större utstrÀckning Àn de utan. SÄledes sker det en utbildningsmÀssig segregation inom samhÀllskunskapsÀmnet pÄ gymnasiet betrÀffande elevers socioekonomiska bakgrund.

Syftet med studien var att undersöka elevinflytande i gymnasieskolan. Den empiriska undersökningen kom att beröra nÄgra elevers upplevelser av sitt inflytande i skolan över lag, men ocksÄ elevinflytande över Àmnena psykologi, samhÀllskunskap och svenska samt de specifika omrÄdena innehÄll, lÀromedel, arbetssÀtt, lÀxor och prov inom dessa Àmnen. Fokus lÄg Àven pÄ elevernas syn pÄ eget ansvarstagande. Studien baserades pÄ följande frÄgestÀllningar: Hur yttrar sig eventuell variation mellan nÄgra elevers upplevelser av elevinflytande och ansvarstagande i skolan? Hur yttrar sig eventuell variation mellan dessa elevers upplevelser av elevinflytande över sin utbildning inom psykologi, samhÀllskunskap och svenska? Metodologiskt anvÀndes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod av tre grupper (psykologi, samhÀllskunskap och svenska) med fem gymnasieelever i varje grupp.

Studiens syfte var att undersöka hur gymnasieelevers musikaliska lÀrande pÄverkas genom integrering av musik, dans och teater i riktning mot mÄlen. För att ta reda pÄ detta genomförde jag tvÄ gruppintervjuer. Den ena med en grupp elever och den andra med en grupp pedagoger som deltog i ett musikalprojekt som involverade samtliga estetiska grenar. Som stöd i undersökningen har jag, utöver intervjuerna, anvÀnt mig av programmÄlen för gymnasieskolans estetiska program samt befintliga studier och befintlig litteratur om Àmnesintegrerad undervisning. I studien kom jag fram till att eleverna kÀnner sig mycket sÀkrare pÄ sig sjÀlv efter det Àmnesintegrerade arbetet med musikalen och att deras scensprÄk har förÀndrats vilket bekrÀftas av de inblandade pedagogerna.

NyanlÀnda elever Àr, pÄ grund av sin sÀrskilda levnadssituation som Àr full med stress och oro, i akut behov av trygghet och förstÄelse i deras vistelse i skolan. Mitt syfte med denna studie Àr att vÀnda uppmÀrksamheten mot de vÀsentliga faktorerna, som inverkar pÄ förberedelseklassens pedagogiska process i kombination med skolledningens insatser. Kvalitativa observationer och intervjuer med förberedelseklassens lÀrare och elever har varit underlag för min undersökning. Resultaten Àr att den sociala interaktionen mellan förberedelseklassens lÀrare och elever Ä ena sidan och mellan dessa och resterande skolans personal och elever Ä andra sidan, har stor pÄverkan pÄ nyanlÀnda elevers psykiska mÄende, som i sin tur har sin pÄverkan pÄ dessa elevers studiemotivation. I mottagandet av nyanlÀnda elever som lever under speciella omstÀndigheter krÀvs det av skolledningen ÄtgÀrder för ett gott bemötande för dem.

Syfte: Syftet med undersökningen var att studera lÀrares erfarenhet av att arbeta med learning study som modell för undervisning. Avsikten var att försöka förstÄ om modellen kan bidra till att öka den beredskap som behövs för att möta elevers variation i undervisningen genom att ge lÀrare redskap för reflektion och förÀndring. Syftet var ocksÄ att undersöka om learning study skulle kunna vara ett redskap för specialpedagogens arbete inom ramen för en inkluderande pedagogik. Teori/Metod: Undersökningen baseras pÄ intervjuer med fem lÀrare frÄn tvÄ grundskolor,7-9. Inför studiens genomförande gjordes en auskultation i learning study, för att bÀttre kunna förstÄ dess upplÀgg inför intervjuundersökningen.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera hur lÀrare uppfattar att de arbetar med att utveckla elevers förhÄllningssÀtt gentemot elever med funktionshinder. Vi ville Àven se om de föreligger nÄgra skillnader i undervisning mellan skolor som har en sÀrskola i sin nÀrmiljö respektive inte. För att undersöka detta besökte vi fyra skolor i Norrbotten och genomförde intervjuer med bÄde lÀrare och elever samt gjort en enkÀtundersökning bland eleverna. Resultatet visade att det finns brister i lÀrarnas sÀtt att arbeta med frÄgor som rör funktionshinder. Resultaten visade ocksÄ att det inte föreligger speciellt stora skillnader i att arbeta med frÄgor som rör funktionshinder beroende pÄ om det finns en sÀrskola i nÀrmiljön eller inte..

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka elevers strategier och hur dessa kan utvecklas i arbetet med mönster och talföljder. Detta undersöktes genom en litteratursökning i olika databaser för att fÄ fram nationella och internationella studier. Den första tilltÀnkta Äldersgruppen var 6-8 Är, men den fick utökas till Äldrarna 3-15 Är, pÄ grund av begrÀnsad forskning i den tidigare tÀnkta Äldersgruppen. Materialet som anvÀndes var vetenskapliga publikationer. Resultatet av undersökningen visade att de vanligaste strategierna eleverna anvÀnde var: visualisering, hypotes, rÀknestrategier samt att försöka se samband.

Statistik frÄn Skolverket (2014) visar att nÀra en fjÀrdedel av de flersprÄkiga elever som invandrat efter skolstart,fick underkÀnt i matematik i under vÄrterminen i Ärskurs sex 2014. Enligt den svenska lÀroplanen, framtagen av Skolverket (2011) betonas det att undervisningen ska anpassas och individualiseras genom att utgÄ frÄn elevers sprÄk, erfarenheter och bakgrunder för att frÀmja deras kunskapsutveckling. Samtidigt visar Skolinspektionens (2010) kvalitetsgranskning att mÄnga skolor brister i sprÄk- och kunskapsutvecklingen för elever med ett annat modersmÄl Àn svenska. Exempelvis visar den pÄ en avsaknad av kunskap om elevernas kulturella bakgrunder och erfarenheter. Denna litteraturstudie syftar till att granska forskning som berör flersprÄkighet och vad som hÀnder nÀr flersprÄkiga elevers modersmÄl integreras i matematikundervisningen.

Syftet med Denna studie Àr att fÄ kunskap om lÀsinlÀrningen utifrÄn teorier och praktiken i skolans tidigare Är. Jag har valt att undersöka hur tre lÀrare resonerar kring sitt arbete med elevers initiala lÀsinlÀrning. Jag har Àven observerat fyra lÀrare för att kunna fÄ en tydligare bild av undersökningsomrÄdet. FrÄgestÀllningar i min undersökning Àr: PÄ vilket sÀtt lÀsinlÀrning sker utifrÄn forskningen? Vilka arbetssÀtt anvÀnder lÀrarna i praktiken i skolans tidiga Är? UtifrÄn teorierna kring lÀsinlÀrningen och intervjuer, observationer i tvÄ skolor upptÀckte jag att det finns en stor mÀngd av olika arbetssÀtt inom detta omrÄde och lÀrarna anvÀnder de arbetssÀtt som passar det barngrupp de arbetar med.

Under de senaste Ären har det skett en integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT), exempelvis datorer, i sÄvÀl samhÀllet som i skolans undervisning. Syftet med den aktuella litteraturstudien Àr att undersöka vilka samtalsaktiviteter som eleverna deltar i dÄ de anvÀnder bÀrbara datorer eller handdatorer under matematiklektionerna, samt att belysa vilka möjligheter och hinder som framtrÀder. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrandet dÀr sprÄket, den miljö som eleven befinner sig i och de redskap som anvÀnds beskrivs som betydelsefulla aspekter för lÀrandet. I lÀroplanen förtydligas att elever ska ges möjlighet att delta i kommunikativa samspel och att modern teknologi ska anvÀndas sÄ att eleven kan inhÀmta, lÀra och utveckla sin förmÄga att kommunicera matematik. Tidigare forskning kring matematik visar att elevers kollaborativa lÀrande och anvÀndande av IKT frÀmjar elevernas matematiska kunskaper och delaktighet i samtalet.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur elevers lÀrande, sett frÄn ettlÀrarperspektiv, kan pÄverkas av differentiering. I första hand har vi kopplatdifferentieringens effekter till elevers motivation dÄ denna i sin tur pÄverkar lÀrandet.Utöver detta har vi försökt att ta reda pÄ vilka former av differentiering som anvÀnds iskolan idag och hur lÀrare utmanar och motiverar elever i sitt lÀrande. För att lÀra ossmer om detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Fyra lÀrare intervjuades medhjÀlp av öppna frÄgor som de hade fÄtt lÀsa i förvÀg. Resultatet visar att differentieringÀr svÄrt att undvika i vissa Àmnen dÄ det kan vara stor spridning pÄ eleverna, sÀrskilt ide tidiga Ären.

Syftet Àr att undersöka idrottslÀrares respektive elevers uppfattningar om hur bedömningen i idrott och hÀlsa gÄr till och vad det Àr som bedöms. Vidare undersöks lÀrares och elevers uppfattningar av Àmnet idrott och hÀlsa och Àven lÀrarnas tankar om kursplanen. Eftersom Àmnet genomgÄtt stora förÀndringar de senaste Ären ligger intresset i att undersöka hur Àmnet upplevs idag i relation till betyg och bedömning. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vad som skiljer de olika betygsnivÄerna Ät, bÄde ur lÀrare- och elevperspektiv. Metoden bestÄr av enkÀter med elever frÄn tvÄ skolor, intervjuer med tre lÀrare och intervjuer med fyra elever.

I media debatteras ofta att elevers kunskaper i Àmnet matematik har försÀmrats. I detta arbete har vi undersökt elevers attityder och uppfattningar av matematikundervisningen. Arbetet omfattar en enkÀtundersökning med pÄstÄenden tillhörande Àmnet matematik i Ärskurs 7-9 pÄ en skola i Kristianstad kommun. Eleverna fick ta stÀllning till varje pÄstÄende genom att, svara med instÀmmer helt, instÀmmer delvis, tveksamt, tar delvis avstÄnd eller tar helt avstÄnd. VÄr undersökning visar pÄ att eleverna överlag tycker att matematik Àr intressant och viktigt.

Syftet med min undersökning Àr att lyfta ett flertal pedagoger och elevers förhÄllningssÀtt till integrering av elever med nÄgon form av funktionshinder i vanlig grundskola. UtifrÄn en historisk tillbakablick synliggörs först de omstÀndigheter funktionshindrade levde under fram till vÄra dagar, för att ge lÀsaren kÀnnedom om de dÄ rÄdande förhÄllandena. Med hjÀlp av enkÀter, personliga intervjuer och fokusgruppsintervjuer har materialet dÀrefter analyserats, för att se likheter och skillnader i pedagoger och elevers attityder. Det resultat som analyserades visar att pedagoger anser att man mÄste se till individen för att avgöra om det Àr lÀmpligt att integrera i vanlig skola, vilket fÄr deras lÀraruppdrag att falla utanför ramen nÀr vi arbetar för en skola för alla. Eleverna anser att sjÀlvklart kan elever med nÄgon form av funktionshinder gÄ i vanlig skola men de hade nog haft det bÀttre med andra likasinnade..