PISA undersökningarna har visat att svenska elevers matematikkunskaper Àr lÄga jÀmfört med elever i andra lÀnder. Det Àr nÄgot som blivit omdiskuterat. För att förÀndra det hÀr krÀvs det att lÀrare besitter pedagogiska kunskaper. För att se hur lÀrare arbetar kring detta problem har jag studerat hur lÀrare arbetar för att hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. Studien har ett fokus pÄ stöttande av affektiva sidor samt matematiklÀrande. LÀrare arbetar mycket med stöttande av affektiva aspekter.

Altervall, Joakim & Ivarsson, David. (2007) Om lÀrares och elevers motivation. (On Teachers? and Pupils? Motivation). Skolutveckling och ledarskap, AllmÀnna utbildningsomrÄdet 60 poÀng, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad som motiverar lÀrare och elever och vilka drivkrafter de har för att verka i skolan.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka sprÄkundervisningens upplÀgg och innehÄll i ett antal klasser pÄ gymnasiet. MÄlet Àr att fÄ en bild av lÀrare och elevers uppfattning om kunskapsnivÄer inom sprÄket och olika studiemetoder, för att sedan jÀmföra resultaten med sprÄkforskaren Stephen D. Krashens hypoteser. I vilken mÄn kan exempelvis elever pÄ steg 2, 3, 4 och 5 tillÀmpa sprÄket praktiskt?I den empiriska granskningen anvÀnds enkÀtundersökningar.

Allt eftersom samhÀllet utvecklas och anammar nya idéer appliceras dessa pÄ skolans vÀrld. Elever ska idag ta ett eget ansvar för sina studier ? individuellt studieansvar ? ett begrepp i tiden. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ elevernas förutsÀttningar att ta detta ansvar och vad de gör nÀr de tar det. Uppsatsen beskriver teoretiska utgÄngspunkter som eleven verkar under och en kvalitativ undersökning lyfter fram hur elevers vardag kan se ut.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers upplevelser av En-till-En projektet (en dator per elev), en IT-satsning i Falkenbergs kommun och hur eleverna upplever sitt elevinflytande i lÀrandesituationen. Med examensarbetet vill jag lyfta fram elevernas röst och erfarenheter sÄ att de kan ligga till grund för utveckling av projektet och framtida arbete med datorn som verktyg i lÀrandet.Genom att intervjua elever i Är 8 pÄ en grundskola i Falkenbergs Kommun studerades elevers upplevelser utifrÄn deras perspektiv. Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer med fem elever vid varje tillfÀlle utfördes.Begreppen elevinflytande och demokrati behandlas i examensarbetet i relation till En-till-En projekt och med stöd i ett utdrag av John Deweys teorier.Resultatet visar att elevers upplevelser av En-till-En projektet kan vara varierande bÄde mellan och inom arbetslag pÄ en skola, vilket ses utifrÄn beskrivningar av elevers upplevelser i studien. UtifrÄn resultaten ses inte en koppling till att En-till-En projekt leder till ökat elevinflytande. DÀremot beskriver eleverna i studien ett mer varierat arbetssÀtt och nya metoder för att lÀra.

I den hÀr studien lyfter författarna ett i dagens samhÀlle, aktuellt och viktigt Àmne. För att kunna bemöta elevers olika behov anvÀnder sig matematiklÀrare av olika strategier och studien belyser nÄgra strategier som anses vara framgÄngsrika av en grupp med lÀrare. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om och ökad förstÄelse av lÀrares olika undervisningsstrategier för att möta elevers olika behov av stödinsatser. Studien belyser variationer av undervisningsstrategier som frÀmjar lÀrande med sÀrskilt fokus pÄ feedback/ Äterkoppling. En kvalitativ ansats tillÀmpas för att lyfta fram mönster och variationer hos nÄgra lÀrare genom intervjuer och öppna frÄgor.

Syftet med denna studie Àr att se om metoden upprepad lÀsning kan ha nÄgon effekt pÄ elevers lÀsbeteende, attityd och motivation till lÀsning. Studien bestÄr av en teoretisk del och en empirisk del dÀr elever deltagit i en fyra veckor lÄng intervention och dÀr elever, förÀldrar och lÀrare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Elevers attityd, motivation och lÀsbeteende kan pÄverkas i positiv riktning vid anvÀndandet av lÀstrÀningsmetoden upprepad lÀsning. Detta sammanfattar kort resultatet av denna studie. I litteraturen framhÄlls flera bestÄndsdelar som kan pÄverka en elevs attityd och motivation till lÀsning. Inre och yttre motivation Àr tvÄ bestÄndsdelar som styr till exempel varför och av vilken anledning som en elev lÀser.

Syftet för detta examensarbete Àr att ta reda pÄ om musikundervisningen i grundskolan har förutsÀttningar för att vara individanpassad efter den enskilde elevens förutsÀttningar och behov. ForskningsfrÄgorna Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka möjligheterna att bedriva musikundervisning i enlighet med Lgr11, med intervjuade musiklÀrares uppfattningar. Samt vilka förutsÀttningar som beskrivs som centrala för att lÀraren ska kunna tillgodose varje enskild elevs behov, förkunskaper och förutsÀttningar samt göra rÀttssÀkra individuella bedömningar. UtgÄngspunkten i studien Àr en kvalitativ undersökning baserad pÄ kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer och litteraturstudier. De fem musiklÀrarna som Àr med i undersökningen arbetar pÄ 12 skolor i fyra kommuner i Ärskurs 2-9.

Denna studies syfte Àr att kunna förstÄ elevers utÄtagerande beteende utifrÄn bÄde lÀrares och elevers perspektiv. Detta genom att belysa bÄde elevers syn pÄ problematiken och lÀrares förhÄllningssÀtt till olika situationer som kan uppstÄ i mötet med elever som agerar utÄtriktat. Detta valde vi att undersöka för det vÀckte ett intresse hos oss ute pÄ praktiken, dÀr vi ofta uppmÀrksammade situationer med elever som ansÄgs vara utÄtagerande samt hur pedagogerna tog kontroll över dessa tillstÄnd. För att fÄ en djupare förstÄelse för vad ett utÄtagerande beteende Àr har vi tagit upp tidigare forskning. Forskningen utgÄr frÄn tre olika perspektiv fysiologiskt, sociokulturellt och psykodynamiskt perspektiv, dÀr forskarna tar upp olika vinklar om hur de tror att ett utÄtagerande beteende uppstÄr. I denna studie anvÀnde vi oss av bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod.

Undersökningens syfte var att öka vÄr kunskap om hur elever, i Äldern 6-9 Är, spontant beskriver materieuppbyggnad i fast och flytande form samt vad som hÀnder dÄ fast materia löses i flytande materia. Detta för att vi som pedagoger skall kunna stödja elevers naturvetenskapliga begreppsutveckling. Vi anvÀnde oss av enskilda kvalitativa intervjuer för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Eleverna fick beskriva hur materia i deras vardagsmiljö Àr uppbyggd och vad som hÀnder nÀr fast materia ska lösas i flytande materia. Deras svar var till 90 % av ett makroskopiskt, kontinuerligt perspektiv.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs innebörden av begreppet elevinflytandet och lÀsaren fÄr en bild av vadsom stÄr i styrdokumenten vad gÀller elevinflytande. Det redogörs för olika perspektiv pÄvilka möjligheter respektive svÄrigheter som kan finnas i arbetet kring elevinflytande iundervisningen.SYFTE:Att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar pÄ elevers inflytande över undervisningen iÀmnet svenska och se om de stÀmmer överens med varandra. Att se vilka möjligheterrespektive svÄrigheter som kan finnas med arbetet kring elevinflytande.METOD:Sex olika skolor i VÀstra Götaland valdes ut och med intervju som redskap utfördes sexfokusintervjuer med lÀrare i svenska och sex fokusintervjuer med elever. Intervjuerna hargenomförts i grupper med tvÄ till sex medverkande i varje grupp. Vi har kategoriseratresultaten i; definition, betydelse, svÄrigheter och möjligheter, form och innehÄll, viljan attvara med och pÄverka eller skönt att slippa?RESULTAT:Resultatet visar att lÀrare och elever Àr eniga i sina svar.

Internationella undersökningar visar att svenska elevers matematikkunskaper Àr sÀmre Àn finska elevers matematikkunskaper. Vidare visar sig en negativ trend i Sverige dÄ matematikkunskaperna har försÀmrats över Ären. Ett av de omrÄden som visat sig problematiskt Àr algebra. LÀromedel fungerar som ett viktigt stöd för lÀrare i syftet att planera och genomföra matematikundervisningen. DÀrmed fÄr valet av lÀromedel en betydande roll för vilken matematik som eleverna bemöter.

Detta arbete belyser skolpersonals, förÀldrars och elevers syn och tankar kring mobbning och dess förebyggande arbete. I inledningen tas det upp att mobbning Àr ett vanligt förekommande fenomen i skolans vÀrld som mÄste förebyggas av alla berörda för att undvika negativa konsekvenser. Litteraturen problematiserar hur mobbning kan yttra sig, vilka insatser som kan sÀttas in i skolan och vem som bÀr vilket ansvar i processen. Skolpersonals, förÀldrars och elevers Äsikter att redovisas i empirin och kommer behandlas i analysen. En djupare teoretisk koppling angÄende respondenternas tankar kommer att göras i diskussionen.

Denna studie Àr gjord med syfte att ta reda pÄ vilken nytta lÀrare, för elever i de yngre Äldrarna, anser att elever i Ärskurs 1-2 har av sin individuella utvecklingsplan (IUP). Min erfarenhet Àr att elever i Ärskurs 1-2 har svÄrt att förstÄ sin IUP och det har varit utgÄngspunkten för min studie. Studien lyfter fram lÀrares Äsikter och erfarenheter gÀllande elevers delaktighet i skapandet av sin IUP, elevers förmÄga att ta ansvar för sin IUP samt vad IUP:n bidrar till gÀllande elevernas kunskapsutveckling. Resultatet tyder pÄ att den största nyttan med IUP för elever i Ärskurs 1-2 Àr samtalet och möjligen kan samtalet vara ett verktyg för elevens lÀrande och förstÄelse av den egna lÀrprocessen. För att ta reda pÄ lÀrarnas Äsikter anvÀndes kvalitativa intervjuer och den teoretiska bas som anvÀnts i studien Àr Strandbergs (2006) tolkning av Lev Vygotskjis teori. .

Denna studies syfte Àr att undersöka elevers och vÄrdnadshavares attityder till naturvetenskap och i vilken utstrÀckning eleverna speglar vÄrdnadshavarnas attityder. Vi har ocksÄ undersökt i vilken utstrÀckning eleverna finner förebilder inom naturvetenskapen i samhÀllet. Elever i skolÄr 6 och deras vÄrdnadshavare ingick i undersökningen. Efter en utskickad förfrÄgan fick vi nio par (elev/vÄrdnadshavare) som var villiga att stÀlla upp i undersökningen. Eleverna och vÄrdnadshavarna intervjuades.