Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ vad olika pedagoger anser ska finnas med vid en registrering av barns och elevers tidiga matematiska utveckling. MÄlet för vÄr undersökning var att hitta begrepp som utgör grunden för den matematiska utvecklingen. Vi genomförde elva delvis strukturerade kvalitativa forskningsintervjuer, med utvalda respondenter med erfarenhet av barns/elevers matematiska utveckling frÄn bÄde förskola och skola. Vi gjorde Àven en begrÀnsad undersökning av de kartlÀggningsmaterial som vÄra respondenter hade erfarenhet av. VÄra frÄgestÀllningar resulterade i en sammanstÀllning över de begrepp som respondenterna anser utgöra grunden för den matematiska utvecklingen och en insikt i betydelsen av kartlÀggning och behovet av ett kartlÀggningsmaterial för den tidiga matematiska utvecklingen..

Avsikten med detta examensarbete har varit att undersöka hur estetiska aktiviteter inaturvetenskapsundervisning kan pÄverka elevers lÀrande i grundskolans lÀgre Äldrar. För att sökasvar pÄ detta har observationer av elevers arbete med de estetiska aktiviteterna bildskapande ochmodelltillverkning utförts. För att analysera insamlad data har en metod av praktiska epistemologieranvÀnts. Studien utgÄr frÄn Deweys pragmatiska teorier och definition av estetiska erfarenheteroch Vygotskijs sociokulturella perspektiv pÄ lÀrande och undervisning. Centrala begrepp förstudien Àr estetiska erfarenheter, estetiskt vÀrdeomdöme och metaforer.

I dagens samhÀlle finns det ett stort antal elever som har sprÄksvÄrigheter i matematikÀmnet, vilket pÄverkar elevernas prestationer vid lösningar av matematiska textuppgifter. Denna fallstudie syftar till att undersöka pedagogers och elevers perspektiv nÀr det gÀller sprÄksvÄrigheter inom matematiska textuppgifter. Vi belyser Àven hur pedagogerna tar hÀnsyn till elever som har sprÄksvÄrigheter och hur de agerar för att hjÀlpa och stötta dem i textuppgifter. Vi blev intresserade av att lyfta fram elevers affektiva och kognitiva hantering av matematiska textuppgifter eftersom vi har personliga erfarenheter om detta sedan tidigare. Fallstudien Àr uppbyggd kring kvalitativa intervjuer och observationer.

ExamensÀmne: Svenska som andrasprÄk.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det kan finnas ett samband mellan den sprÄkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevers val av resonemang. TvÄ grupper av elever fick arbeta med varsin matematisk uppgift med likadant innehÄll men olika sprÄklig utformning. Om det fanns skillnader i elevernas val av resonemang mellan de bÄda uppgifterna sÄ kunde det indikera att det kan finnas ett samband mellan den sprÄkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevernas val av resonemang. Jag valde att arbeta med tvÄ kvalitativa metoder som i min undersökning kompletterade varandra, observation och intervju. Resultatet av undersökningen visar pÄ ett mycket svagt samband mellan den sprÄkliga utformningen och elevernas val av resonemang.

Syftet med denna uppsats var att utifrÄn genus- och brottsofferteorier beskriva och analysera hur frÀmst kvinnor som brottsoffer presenterades i pressen. För att genomföra detta analyserades nyheter under en vecka i Dagens Nyheter och tvÄ veckor i Metro hösten 2007. Först gjordes en kvantitativ innehÄllsanalys med hjÀlp av kodschema. Frekvenser av kön pÄ brottsoffer samt brottstyp rÀknades. Sedan gjordes en kvalitativ innehÄllsanalys med utgÄngspunkt i genus- och brottsofferteorier.

Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskaper i hur högstadielÀrare i musik anvÀnder digitala verktyg i sin undervisning, samt vad de upplever att dessa verktyg har för pedagogiska för- och nackdelar. Ett delsyfte har varit att undersöka vad lÀrare har för Àmnesuppfattning, och hur det eventuellt pÄverkar hur de vÀljer undervisningsinnehÄll. Jag har intervjuat fyra musiklÀrare som undervisar pÄ högstadiet, och detta genomfördes genom semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen har varit hermeneutisk, vilket innebÀr att jag har tolkat och analyserat informanternas svar. Som teoretisk hjÀlp har jag bland annat anvÀnt mig av medieekologisk och sociokulturell teori.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att lyfta fram det arbete som erfarna lÀrare beskriver att de anvÀnder i undervisningen för att elevers ordförrÄd ska utvecklas.ForskningsfrÄgor? Hur synliggörs elevers ordförrÄd? ? Vilka olika strategier kan identifieras i arbetet med att utveckla elevers ordförrÄd?? Finns det nÄgra strategier i arbetet med att utveckla elevers ordförrÄd som anses speciellt verkningsfulla för elever i lÀs och skrivsvÄrigheter?Perspektiv och tidigare forskning: Studien ramas in av tidigare forskning vad avser ordförrÄd.De teoretiska perspektiven utgÄr frÄn konstruktivism och ett sociokulturellt perspektiv med den proximala utvecklingszonen, kulturen, gemenskapen och sprÄket som ett centralt redskap. Dessutom tar studien sin utgÄngspunkt i ett specialpedagogiskt perspektiv med de relationella och kategoriska perspektiven.Metod: Studien bygger pÄ samtalsliknande intervjuer med fem stycken erfarna lÀrare för lÄg- och mellanstadiet, s.k. förstelÀrare, i en kommun pÄ vÀstkusten. Utsagor frÄn intervjuerna har sedan tolkats och kategoriserats utifrÄn forskningsfrÄgor och tidigare forskning om undervisning och lÀrande vad avser ordförrÄd och elever i Ärskurserna 1-3.Resultat: Resultatet visar pÄ att det finns flera omrÄden dÀr erfarna lÀrares utsagor om den egna praktiken gÄr hand i hand med forskare vad avser strategier som anses verkningsfulla nÀr det gÀller att utveckla elevers ordförrÄd.

SammandragHuvudsyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares och flersprÄkiga elevers attityder till flersprÄkighet. Studien gÄr ut pÄ att jÀmföra unga och vuxna flersprÄkiga elever och lÀrare vid tvÄ olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen bestÄr av intervjuer med lÀrare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lÀrare frÄn grundskolans senare Är och fyra elever och en lÀrare frÄn den kommunala vuxenutbildningen.VÄr undersökning visar pÄ att det inte Àr nÄgra större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare Är och hos elever i den kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lÀrarna..

Detta arbete syftar till att se om lÀrare anvÀnder sig av de estiska Àmnena och skönlitteratur dÄ det gÀller att pÄverka elevers lÀs- och skrivlust. De estetiska Àmnena har avgrÀnsats till att gÀlla drama, bild och musik. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med nio lÀrare i Ärskurs tre till sex. Resultatet visar att lÀrarna arbetar med frÀmst skönlitteratur för att stimulera elevernas lust till lÀsning och skrivning. De anvÀnder Àven drama och bild i samma syfte.

Syftet med följande arbete Àr att med utgÄngspunkt frÄn elevers berÀttelser i Ärskurs 4 och 5 belysa olika perspektiv och uppfattningar om lÀxor. Den övergripande frÄgestÀllningen som ligger till grund för undersökningen Àr: Hur upplever barn i Ärskurs 4 och 5 lÀxor? Uppsatsen Àr genomförd utifrÄn en kvalitativ metod dÀr resultaten frÄn elevintervjuer tolkas och relateras till tidigare forskning kring lÀxor samt teoretiska aspekter pÄ lÀrande. Resultatet visar att de sex elever som intervjuats kan tillskrivas ett relativt godvilligt och plikttroget förhÄllningssÀtt till lÀxor. LÀxor har man för att lÀra sig.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om elevers tankar och tolkningar utifrÄn lÀsningen av novellen ?Det osynliga barnet? av Tove Jansson. Denna aktionsforskning Àr genomförd som en del av vÄr egen undervisning pÄ tvÄ skolor. Vi anvÀnder existentialismen och utvecklingspsykologins teorier för att nÀrma oss högstadieelevernas egna livsfrÄgor och tolka deras resonemang. Arbetet baseras pÄ elevsamtal i form av fokusgrupper samt elevuppsatser, som ett sÀtt att fÄ syn pÄ elevers inre tankar.

Syftet med mitt examensarbete Àr att se och förstÄ hur begreppet elevinflytande i engelskundervisning pÄ högstadiet uppfattas av lÀrare och elever. För att nÄ syftet har jag intervjuat fyra elever ur högstadiet och fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor om deras Äsikter om elevers inflytande i engelskundervisningen. Genom studier av litteratur och styrdokument har jag sökt kunskap om vilka linjer styrdokumenten ger och vad som förvÀntas och hur forskningen ser pÄ elevinflytande. Genom att anvÀnda dessa har jag haft möjlighet att analysera intervjuerna frÄn mÄnga infallsvinklar. Resultaten av undersökningen visar att elevernas inflytande över undervisningen förekommer lite oftare i diskussion nÀr en problematik finns pÄ skolan och att elevers och lÀrares uppfattning om inflytande skiljer sig Ät och att begreppet fÄr olika innebörd. Resultaten visar att arbetet med inflytande mÄste tas pÄ allvar och mÄste öka för att uppfylla styrdokumentens syften..

Svenska Fotbollfo?rbundet vill att idrottsfo?reningarna i fotboll ska fungera va?l och fa? fler samt ra?tt utbildade ledare. Fo?r att idrottaren ska fortsa?tta tra?na och beha?lla motivationen a?r det viktigt att ledaren lyssnar till idrottarens behov, kunskap och fo?rva?ntningar. Det a?r ocksa? viktigt fo?r tra?naren att vara medveten om vad idrottaren o?nskar fo?r ledarskapsbeteende fo?r att skapa tillfredsta?llande upplevelser och optimera spelarnas prestationer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka möjligheter för att genomföra matematikundervisning som tar till vara barns olika förutsÀttningar. Dessa har identifierats genom att vi kartlagt ett antal hinder, vilka vi fÄtt fram dels genom tidigare forskning inom omrÄdet och dels genom ett antal kvalitativa intervjuer med förskollÀrare, grundskollÀrare och specialpedagog. NÄgra centrala hinder vi fÄtt fram rör lÀrarnas höga arbetsbelastning, i vissa fall bristfÀllig Àmneskompetens och ett antal yttre faktorer. Implementering av adekvata arbetssÀtt i förhÄllande till styrdokumentens mÄl och intentioner försvÄras av ett antal hinder i skolans operativa verksamhet. Genom identifiering av dessa hinder kan nya möjligheter skapas för en gynnsam utveckling av matematikundervisningen..