Undersökningens syfte var att studera om det finns nÄgon skillnad mellan elevers resultat i matematik beroende pÄ vilket socioekonomiskt skolomrÄde de bor i efter att de har lÀmnat förskolan och börjat i förskoleklass, men Àven att se om det finns ett samband mellan elevernas sprÄkliga förmÄga, kön och aritmetisk förmÄga i början av förskoleklass.Studiens resultat visar att elever frÄn omrÄden med svag socioekonomisk status hade generellt sÀmre matematiska kunskaper och fÀrdigheter och grundlÀggande sprÄklig förmÄga jÀmfört med elever frÄn omrÄden med god socioekonomisk status. Resultatet visar ocksÄ att elevers sprÄkliga förmÄga har betydelse för den förberedande aritmetiska förmÄgan. I analysen av den sprÄkliga förmÄgan Àr det framförallt den fonologiska förmÄgan som Àr avgörande för den förberedande aritmetiska förmÄgan..

Undersökningen handlar om vad barn mellan 7-15 Är och deras förÀldrar har för uppfattningar om skolans lÀxarbete. Under lÄng tid har fenomenet lÀxor debatterats och diskuterats i massmedia och dÄ Àr det oftast lÀxarbetets negativa sidor som debatterna har varit fokuserade pÄ. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka elevers och förÀldrars positiva och negativa uppfattningar om elevers lÀxarbete. Kan bilden som uppfattningarna ger kopplas till ett sociokulturellt sammanhang (Vygotskij, 1934), som Àr den teoretiska kopplingen i den hÀr studien? PÄverkas elevernas instÀllning till lÀxor beroende pÄ vilka sociala och kulturella vÀrderingar familjerna har? Finns det nÄgra skillnader i flickors respektive pojkars instÀllning till lÀxor? Studien bygger pÄ tidigare undersökningar som gjorts angÄende lÀxor och kvalitativa intervjuer med 20 personer, fördelat pÄ 5 pojkar, 5 flickor, 5 pappor och 5 mammor.

Syftet med uppsatsen var att fÄ en ökad förstÄelse för gymnasielÀrares och gymnasieelevers upplevelser om vilka egenskaper hos lÀraren som bidrar till att eleverna kÀnner motivation till att studera i skolan, och om det fanns nÄgra skillnader mellan lÀrare och elevers uppfattningar. Forskning av bl.a. Patric et al. (2000) och Cothran & Ennis (2000) visar att entusiastiska och empatiska lÀrare och förmÄgan att skapa en relation pÄverkar elevernas inre motivation positivt. PÄ en kvalitativ grund har fem gymnasielÀrare, och fem gymnasieelever intervjuats med utgÄngspunkt i en fenomenologisk forskningsansats.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka hur ett elevinflytande pÄverkar elevers motivation till fysiska aktiviteter. Utvecklingsarbetet utfördes under sju veckor i en klass, skolÄr nio, i SkellefteÄ kommun. För att se om jag uppnÄtt mitt syfte anvÀnde jag mig av enkÀter före och efter den empiriska delen av undersökningen, intervjuer i början, mitten och slutet samt elevers dagboksanteckningar under genomförandet av studien. Jag utgick ifrÄn olika indikatorer för motivation i samtliga undersökningsmetoderna. Resultaten visade att eleverna ansÄg att deras motivation ökade och att lektionerna blev viktigare nÀr de sjÀlva hade fÄtt vara med och bestÀmma.

Bakgrund: Allt fler skandaler kring bolagsstyrningar har intrÀffat pÄ senare Är vilkethar medfört att de flesta lÀnderna utvecklat koder för hur redovisningen avbolagsstyrning skall ske. I bolagsstyrningsrapporterna skall det vara möjligt att utlÀsahur styrelsen har arbetat under Äret.Problemformulering: Kan förtroendet för bankernas styrelser öka genomtillÀmpandet av Svensk kod för bolagsstyrning?Syfte: Syftet Àr att för författarna undersöka hur förtroendet för svenska banker kanpÄverkas genom en bolagsstyrningsrapport.AvgrÀnsningar: Författarna har valt att inrikta sig pÄ de fyra största bankerna iSverige. Den studerade perioden Àr bolagsstyrningsrapporterna för verksamhetsÄret2006. Att analysen utfördes pÄ de fyra största bankernas rapporter beror pÄ att de haren central roll i nÀringslivet och dÀrför mÄste inta en förtroende ingivande roll isamhÀllet.Metod: Uppsatsen prÀglas av sin kvalitativa ansats dÄ data som studerats Àr i form avrapporter presenterade av företagen.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om vi kunde utveckla elevers lÀsförmÄga genom intensiv skrivtrÀning. Med lÀsförmÄga menar vi inte bara sjÀlva förmÄgan att kunna lÀsa utan Àven elevernas sjÀlvförtroende, hur de upplever lÀsning samt deras lÀsförstÄelse. Undersökningen genomfördes under vÄr slutpraktik, vilken innefattar sju veckor, hösten 2002. I undersökningen ingick sju elever i Ärskurs sju frÄn en skola i Norrbotten varav fyra var pojkar och tre var flickor. Vi valde att arbeta med varierade former av skrivövningar för att försöka tillgodose alla elevers sÀtt att lÀra.

Studiens huvudsakliga syfte Àr att fÄ kunskap kring om och hur elever i skolÄr 9 stimuleras till reflektion i matematikundervisningen. Den tidigare forskning som presenteras i litteraturgenomgÄngen visar pÄ reflektionens betydelse i lÀrprocessen och ger riktlinjer för vilka aktiviteter som uppmanar till respektive hÀmmar elevers reflektion. Genom en kvalitativ fallstudie, med i huvudsak lektionsobservationer som utgÄngspunkt och med efterföljande lÀrarintervjuer som stöd, har syftet uppnÄtts genom att kartlÀgga den aktivitet som förekommer i praktiken. Undervisningsaktiviteter som kan uppvisa en positiv respektive negativ effekt pÄ elevers möjlighet till reflektion har vid bearbetning och analys av materialet kunnat urskiljas. Resultatet visar att trots att lÀrare Àr positivt instÀllda till metakognition och ett reflekterande arbetssÀtt förekommer endast i vissa fall tillfÀllen dÄ eleven stimuleras till reflektion och denna fÄr ske.

Sammanfattning/Abstract Söderlund, Jennie (2009). Konfliktens vara eller inte vara? ? En undersökning av elevers och pedagogers syn pÄ konflikter. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med undersökningen Àr att jÀmföra hur elever och pedagoger ser pÄ de konflikter de stöter pÄ i skolorna och om de har samma Äsikter kring vad en konflikt egentligen Àr. Eftersom begreppet konflikt har mÄnga olika definitioner har jag valt att redovisa nÄgra som Àr viktiga att kÀnna till för att förstÄ varför det en person uppfattar som en konflikt inte uppfattas likadant av en annan. En annan stor faktor till varför konflikter uppstÄr Àr kommunikation, nÄgra viktiga faktorer för en lyckad kommunikation samt en förenklad förklaring pÄ hur mÀnniskor kommunicerar har jag ocksÄ inkluderat.

Syftet med den hÀr studien Àr att söka förstÄ varför pojkars betyg Àr lÀgre Àn flickors relativt de resultat som uppmÀtts pÄ nationella prov. Vidare Àr ambitionen att redogöra för vad elever anser att denna skillnad beror pÄ genom att lyfta fram elevers uppfattningar till och tankar om pojkars underprestation. Denna studie redogör för forskning om pojkars, i relation till flickors, generella underprestation i skolan. Initialt redogörs för forskning som beskriver skillnader mellan pojkars och flickors instÀllning till, prestation i, mÄluppfyllelse och erhÄllna betyg i skolan för att sedan följas upp med och jÀmföras mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr tvÄ pojkar och tvÄ flickor intervjuats med syfte att ta del av elevers perspektiv i frÄgan.

Denna uppsats handlar om lÀrares helhetsbedömning av elevers skolskrivande. Vid en bedömning kan elevens skrivprocess vara lika betydelsefull som den fÀrdiga texten att ta hÀnsyn till. Dock innebÀr processorienterad skrivpedagogik ett omfattande arbetssÀtt, och det kan av den orsaken vara svÄr att bedöma. DÀrför undersöks i denna uppsats nÄgra lÀrares perspektiv och deras uppfattningar om att bedöma nÄgot sÄ komplext som elevers skrivprocesser.Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga hur fem svensklÀrare sÀger sig bedöma elevers skrivprocesser. Mer specifikt gÀller undersökningen hur lÀrarnas bedömningar förhÄller sig till de nationella styrdokumenten, vilka didaktiska förhÄllningssÀtt de anvÀnder vid en bedömning av elevers skrivprocesser samt hur lÀrarna tror att deras bedömningar kan pÄverka elevernas fortsatta skrivande.Den metodiska utgÄngspunkten Àr samtalsintervjuer med fem svensklÀrare frÄn tvÄ olika högstadier, hÀr kallade Söderskolan och Nordskolan.

   Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare i Ärskurs 1 till 6 arbetar med sprÄkutveckling och synliggörande av olika kulturer hos elever med svenska som andrasprÄk. Studien baseras pÄ Ätta intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ skolor i mellersta Sverige. Av dessa skolor har den ena ett stort antal elever med svenska som andrasprÄk och annan kulturell bakgrund, medan den andra skolan har fÀrre. Skolorna kommer Àven att jÀmföras för att se likheter och skillnader. Resultatet i studien visar att medvetenheten för att frÀmja sprÄkutvecklingen hos elever med svenska som andrasprÄk Àr större bland lÀrarna pÄ den mÄngkulturella skolan.

Syftet med undersökningen Àr att belysa hur högstadielÀrare verksamma pÄ olika skolor i södra Sverige resonerar kring elevers socioekonomiska förutsÀttningar kan pÄverka lÀrares förvÀntningar pÄ elevernas prestationer i skolan, vilket ocksÄ var grunden till de tre frÄgestÀllningar som studien bygger pÄ. Vi har genomfört studien med hjÀlp av kvalitativa metoder. Resultatet frÄn fyra semistrukturerade intervjuer pÄ fyra olika skolor har tolkats med hjÀlp av relevant litteratur och aktuell forskning. Intervjupersonerna menar att socioekonomiska förutsÀttningar har stor betydelse för elevers resultat. PÄ grund av elevernas olika socioekonomiska förutsÀttningar hade majoriteten av lÀrarna olika förvÀntningar pÄ sina elever.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka, - Vad elevers förvÀntningar till matematik Àr utifrÄn ett förgrundsperspektiv i början av deras skoltid. Detta har genomförts genom att göra kvalitativa intervjuer med sex elever pÄ tvÄ skolor i södra Sverige. En elevs förgrund Àr dess bakgrund, nuvarande situation och framtidsvision. Resultatet visar pÄ att elever har olika faktorer som pÄverkar deras framtidstro, nÄgra elever pÄverkas av deras familj medan andra har en yttre pÄverkan. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ skolor vars etniska sammansÀttning skiljer sig.

Sammanfattning I Lgr11 stÄr det att elever i sin undervisning ska fÄ förstÄelse för mode och trender och vilka signaler de uttrycker. Syftet Àr att fÄ en förstÄelse för elevers uppfattningar om vad de uttrycker med sina klÀder, vilket intryck de fÄr av andra elevers klÀdsel och om eleverna anpassar sina klÀder efter varandra. FrÄgestÀllningarna Àr: pÄ vilka sÀtt uppfattar och beskriver elever andra elever utifrÄn deras klÀder, anpassar eleverna i undersökningen sina klÀder efter varandra och anpassar eleverna i undersökningen sina klÀder efter situationer? Elever i Ärskurs nio pÄ tvÄ olika skolor har besvarat ett frÄgeformulÀr och nÄgra elever har deltagit i intervjuer. Resultatet tolkas med habitus, doxa, genus och normer.

VÄr studie Àr ett utvecklingsarbete i form av aktionsforskning. Studien bygger pÄ ettkvalitativt synsÀtt dÀr vi bland annat har anvÀnt oss av observationer, logg ochdiskussioner. Estetik har varit en stor del i vÄrt utförande med eleverna. Syftet medvÄrt utvecklingsarbete Àr att belysa hur lÀrare kan arbeta och förhÄlla sig för attfrÀmja elevers sjÀlvkÀnsla. I studien framkommer det hur lÀrare genom dialoger, ettdemokratiskt förhÄllningssÀtt och olika former av interaktioner pÄ ett positivt sÀttkan stÀrka elevers sjÀlvkÀnsla.