Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lärande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till några kända teorier om hur barn lär sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, såsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör också hur elevers förståelse för ämnesinnehåll, lärande samt harmonisk utveckling påverkas aktivt av sådana sammanhang.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse den sociala miljön på olika platser i skolan har för elevers erfarenheter av dessa. Den sociala miljön är en miljö som i denna uppsats består av den fysiska miljön på en plats, människors interaktion med denna fysiska miljö, men också människors interaktion med varandra. I undersökningen har vi vänt oss till högstadieelever i årskurs sju och nio på en F-9 (från förskola till årskurs nio) skola i en mellanstor kommun i södra Sverige.I detta examensarbete har vi valt att använda en visuell metod, kallad fotoelicitering där eleverna fått fotografera med hjälp av sina mobilkameror platser i skolan de har positiva eller negativa erfarenheter av. Dessa foton har sedan utgjort grunden för ett samtal med eleverna, enskilt.Resultatet av denna studie visar att eleverna anser att den sociala miljön på en plats har betydelse för deras positiva eller negativa erfarenheter av denna plats. Resultatet pekar på att erfarenheterna av en plats beror på situation och vilka människor som vistas på platsen samtidigt.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera elevers uppfattning om ekologiska processer och hur väl utomhuspedagogik kan bidra till ökad förståelse för dessa processer. Med de regionala och globala miljöproblem som råder är kunskapen om ekologiska processer viktiga för att skapa ett hållbart samhälle för framtiden, allt i enighet med internationella överenskommelser som Agenda 21 och de styrdokument som reglerar grundskolan. Undersökningen gjordes, vid två olika tillfällen, med elever i år 5. Vid den första undersökningen skedde undervisningen utomhus medan i den senare inomhus. Intervjuer användes som mätmetod och resultaten jämfördes därefter.

During my education I have frequently noticed that pupils do not like science or find it hard and dull. The purpose with this investigation is to find out how pupils experience their science education and if they can understand the arguments for studying the subject at school.I have made a questionnaire study among pupils in grade 8 and 9. After analyzing their answers I have interviewed some of the pupils to get answers on further questions.The investigation resulted in conclusion that pupils have hard to connect their science-education to their everyday lives. The most important element in forming the pupil?s opinions about science is their relation to the teacher and how the lessons are set-up.The following questions will be answered in this paper:Do pupils understand why they have science at school?Can the pupils see the use of scientific knowledge in their everyday life?How do pupils look upon their science education?.

Musical improvisation is an infinite artistic well. It helps the musician to make a personal performance and lets the music reflect the inner feelings. It is a language with which the performer can adapt the formulation to the specific situation. Yet so many have fear and respect when facing the phenomenon. In this study Dan Alkenäs discusses the advantages and disadvantages of using musical improvisation as a pedagogical method in school education.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur några lärare som arbetar i år 4-6 uppfattar relationen mellan elevers läs- och skrivsvårigheter och deras självbild. Några centrala frågeställningar:? Hur uppfattar lärarna relationen mellan elevers självbild och läs- och skrivsvårigheter?? Hur arbetar lärarna med att stärka sina elevers självbild?? Hur motiverar lärarna elever med läs- och skrivsvårigheter?Teori: Som teoretisk bakgrund har vi valt att utgå från det kategoriska och relationella perspektivet. Det kategoriska perspektivet som är ett medicinskt-psykologiskt perspektiv utgår från att elevers svårigheter har en biologisk förklararing. Utifrån detta perspektiv utgår man som lärare från att elevernas svårigheter ska kompenseras på olika sätt så att de kommer ikapp de andra eleverna.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning pedagogerna har om elevers stress och vad de gör konkret för att försöka eliminera stressade situationer. Vi vill undersöka vilket behov pedagogerna finner i att få specialpedagogiska insatser och på vilket/vilka sätt specialpedagogen kan stödja pedagogerna. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning genom att intervjua elva pedagoger i åren 4 ? 6, efter halvstrukturerade frågor. Resultaten från intervjuerna tillsammans med litteraturstudier och egna erfarenheter har visat att pedagogerna ser sig själva som medvetna inom området om elevers stress.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka och få en bild av hur nyanlända elevers skolsituation kan se ut. Fokus i studien ligger på att ta reda på hur introduktionsarbetet med nyanlända elever fungerar, samt vad de arbetssätten ger för konsekvenser för de nyanlända elevernas kommande skolgång. Studien är gjord med ett specialpedagogiskt perspektiv, och resultaten visar att nyanlända elever som får tillgång till resurser och stödjande arbetssätt under introduktionsundervisningen får en fortsatt positiv skolgång i mottagarlandet. Resultaten visar också att nyanlända elever som även får modersmålsundervisning och blir socialt integrerade i skolan lyckas ännu bättre med studierna i mottagarlandet..

I detta arbete undersöker jag om kost, sömn och motion påverkar elevers vakenhet i skolan. Litteraturgenomgången behandlar aktuella rön kring näringslära, sömn, motion, riktlinjer för skolmat och skolfrukostförsök. Även Linköpings kommuns roll i skolmatfrågan behandlas. I en enkätundersökning bland 35 sjätteklassare kartläggs deras mat, sömn och motionsvanor under fyra dagar. Resultatet behandlas i en enkätanalys, där det framgår att kost och motion kan påverka elevernas vakenhet i skolan.

Målet med vårt arbete är att belysa hur modersmålslärare hanterar undervisning om ursprungslandets historia och jämför detta med svenska förhållanden. Med utgångspunkt från detta har vi undersökt hur modersmålsundervisningen kan stärka elevers identitet och därmed historiemedvetandet. Vi kommer därmed att lyfta fram begreppen modersmålsundervisning, identitet och historiemedvetande. För att uppnå bästa möjliga resultat har vi genomfört en kvalitativ intervjuundersökning med olika modersmålslärare. Vi har dessutom gjort en enkätundersökning bland eleverna på skolorna vi har haft vår verksamhetsförlagda tid.

Denna studie behandlar begreppen process och produkt. Syftet är att genom ett hermeneutiskt perspektiv undersöka några bildlärares syn på begreppen process och produkt i bildundervisningen på högstadiet. Tidigare har fokus legat på elevers färdiga produkt men idag är bedömningen i bildämnet mer fokuserad på elevers process (Skolverket, 2012:3). Undersökningen genomfördes genom  kavlitativa intervjuer. Intervjufrågorna är förankrade i Lindströms (2002:4-5) process- och produktkriterier.

Syftet med uppsatsen är att ur ett genusperspektiv hitta sätt att stärka elevers självförtroende för att förbättra deras matematikprestationer. Först görs en litteraturstudie och därefter genomförs en kvantitativt utformad enkät med 73 elever från fyra klasser i årskurs ett på NV/SP-programmen, samt kvalitativa intervjuer med åtta av eleverna och de fyra matematiklärarna. Resultaten av undersökningarna visar bland annat att pojkarna har bättre självförtroende än flickorna och att fler elever med starkt än med svagt självförtroende uttrycker att de behöver uppmuntran från sin lärare. En handlingsplan utformas för att förbättra elevernas självförtroende. Den tar bland annat upp elevers och lärares attityder, uppmuntran, samarbete, arbetsklimatet i klassrummet samt reflektioner kring händelser som kan påverka självförtroendet..

Vårat examensarbete gick ut på att undersöka om man genom att använda rörelse i matematikundervisningen kan öka elevers motivation för ämnet matematik. Undersöknings- metoden som vi använde oss av var intervjuer och observationer. Undersökningen genomfördes i en femteklass med 26 elever i Piteå kommun. Vid lektionstillfällena delade vi in klassen i två grupper, och de i sin tur var indelade i tre olika grupper, låg-, mellan- och högpresterande, där varje grupp innehöll 4-5 elever. ?Rörelsematten? genomfördes på idrottslektionerna, där vi hade utformat sammanlagt 12 stationer, fyra stationer per pass.

Syftet med undersökningen var att se vilka förhållande elever i skolår 6 & 9 har till skolämnet kemi. Vi använde oss av enkäter för att genomföra vår studie, för att vi ansåg att det var mest lämpligt för vårt syfte. Vi gjorde en totalundersökning på tre skolor i Piteå kommun, där alla elever i skolår 6 & 9 ingick. Vi fann att elever är positiva till att lära sig kemi innan de börjar skolår 7 men avtar kraftigt efter det. Orsaker till det är bland annat svårförstådd litteratur, påverkan utifrån, lärarens oförmåga till lyhördhet gentemot eleverna samt olämpligt språkbruk.

Arbetets art har en grund baserat på elevers egna upplevelser om hur gruppkänslan byggs upp. Den informationen jämförs med skolverkets förordningar och regler. De berättelser eller aspekter av livsberättelser som framkommer från interjuverna analyseras genom en narrativ analysmetod som skapar en mer konkret massa av informanternas berättelser som gör att det är behändigt att arbete med. Vad som kom fram vid analysen av berättelserna var att eleverna hade nästan bara positiva upplevelser från skoltiden, och att det överensstämde med skolverket och barnkonventionens regleringar. Men det som även visade sig är att det självklart förekom situationer som var tvivelaktiga när man ser till lärarens agerande och att det kan ha funnits grund till anmälan.